måndag 14 september 2009

Hemmafunderingar

"When there's no one left to fight
boys like us don't shine so bright,
Soon as I see the dust settle
let's go out and find some trouble!"


Det är märkligt, mitt arbete brukar ibland lyftas fram i olika sammanhang som exempel på vad man kan göra. Det presenteras med stolthet och uppskattas. Det talas om att vi har en unik kompetens på vår arbetsplats, lite otydligt vem vi är i de här sammanhangen men jag och en arbetskamrat tar helt ogenerat åt oss. I fredags var det förhandlingar på jobbet och då gjordes det helt klart att vi endast skulle få det generella påslaget. Inte ett dyft mer. Och att jämföra oss uppåt i hierarkin var ju så dumt att det inte ens gick att svara på. Förhandlingarna strandade.

När väckarklockan ringde i morse kan känslorna sammanfattas med ett ord: Olust. Jag fixade frukost och skickade iväg ett sms till min kollega om att jag stannar hemma och tar ut inarbetad tid. Jag må vara naiv, men jag förvånas fortfarande över hur opsykologisk min arbetsgivare är, att de inte fattar hur lite de skulle behöva bjuda till för att vi skulle kunna gå till jobbet med både stolthet och glädje.

9 kommentarer:

Martin sa...

Det där är så jävla tråkigt. Hoppas du får en skön dag hemma.

rocky sa...

Den som ändå kunde ta ut inarbetad tid, vad nu det är för något....

Sånger från nedre botten sa...

Martin, det hade jag; sov som en gris.

Clive, det är sånt man kan få (beroende på avtal) när man inte har OB-ersättning.

Alla smutsiga detaljer sa...

Suck, trist - sök nytt, sök nytt!

Jah Hollis sa...

Du ska vara glad att du har ett jobb i dessa bistra tider. Du vill väl inte bli uteliggare? ;-)

Sånger från nedre botten sa...

ASd, så fort jag ser nåt så...
Jah, jag är inte bara glad, jag är sååå tacksam.

Mikael K sa...

Att arbetsgivare är opsykologiska verkar snarare vara regel än undantag. Kanske är det någon fix idé att makt så ska utövas.
Hoppas du ser nåt nytt snart.

Martin sa...

Några av oss hoppas på comeback. Bara så att du vet att du är saknad.

Sånger från nedre botten sa...

Tack Martin. Är inte mogen än.