One Step Forward - Two Step Backward

"Oh, out of the light
Like a star, like a hero"

Suck. Det räckte uppenbarligen med att jag och dottern kvartade in framför schlagereländet för att jag skulle få en Perrelli i skallen.

***

Att det är Ulvskog som öppnar dörren för ett regeringssamarbete och inte Sahlin ska nog mest ses som en testbalong. Blir den inte nedskjuten på stubben av partiets betongsossar går tanken att utvecklas. Skjuts den ned får Marita stå där som ett fån. Och Mona går fri. En del politiska bloggare försöker i sina kommentarer att få vänsterpartiet att framstå som ett gäng kommunister, med en politisk agenda som ligger miltals ifrån sossarnas, som kommer att försöka förstatliga hela näringslivet vid ett regeringsskifte. Den som studerat vänsterpariet lite närmre ser saken lite annorlunda. Partiet har under de senaste åren tagit rygg på den radikala delen av fackföreningsrörelsen. En av vänsterns viktigaste källor till den dagspolitiska kursen är LO-Tidningens LO-opinion, som tar tempen på vad fackligt aktiva tycker i dagsaktuella politiska frågor. En del bedömare ser inte heller sprickan inom socialdemokratin. Toppen lierar sig hellre med miljöpartiet, medan partiets gräsrötter och trogna väljare gör en annan analys. Vore det LO:s medlemmar och fackligt förtroendevalda som fick välja vilket parti sossarna ska bilda regering med så väljer de vänsterpartiet. Inte miljöpartiet. Skälet är enkelt: Miljöpartiet är när det kommer till arbetsrättsliga frågor ett borgerligt parti. De klarar inte av att göra en maktanalys i ekonomiska frågor och de är motståndare till en demokratisering av arbetslivet.

Alldeles oavsett är utspelet från Sveavägen intressant. Men ska de tre partierna lyckas enas om en politik är det hög tid att de börjar förhandla om den politiska dagordningen. Det finns många grund och blindskär att sätta en gemensamma skuta på.