Den yrvakne syndaren

Bland det första vår nuvarande regering gjorde när de kom till makten var att avskaffa Arbetslivsinstitutet (som bedrev oberoende forskning om bland annat arbetsmiljö) samt att hårdbanta Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöverket har som det heter "regeringens och riksdagens uppdrag att se till att arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningar följs". Det gör man bland annat genom arbetsmiljöinspektioner. I regeringens första budget beslutade de att Arbetsmiljöverket skulle få minskade anslag med 50 miljoner per år fram till 2009. Att dessa nedskärningar skulle få konsekvenser varnade alla som arbetar med dessa frågor om.

Ett par spektakulära arbetsplatsolyckor under senare tid har nu fått Sven Otto Littorin och regeringen att yrvaket konstatera att något måste göras. I en debattartikel i Svenskan skriver Littorin att "Regeringen tar ökningen av dödsolyckor på största allvar" och att "För regeringen går nu arbetsmiljöarbetet in i en intensivare fas". Och vad menar då Littorin med detta?

Jo, att Arbetsmiljöverket ska få 33 miljoner nästa år;
och att regeringen kommer "att tillsätta ett Arbetsmiljöpolitiskt kunskapsråd med forskare och experter som ska förse rege­ringen med kunskapsunderlag inom arbetsmiljöområdet."

Det är naturligtvis trevligt att regeringen till slut insett att arbetsmiljön i det här landet faktiskt i värsta fall kan leda till döden. Men hade det inte varit bättre om de hade lyssnat till skyddsombuden, arbetsmiljöinspektörerna, forskarna och fackförbunden redan från början och då låtit bli nedskärningarna: Att inte ha minskat Arbetsmiljöverkets anslag med hela 30 procent samt att inte avskaffa den oberoende arbetslivs- och arbetsmiljöforskningen?

***

Märkligt. I morse vaknade jag klockan fem. Ett par minuter senare ringer telefonen. Jag svarar. Personen i andra änden lägger på. Jag kan inte somna om. Medan jag ligger där och vrider mig får jag den här låten i skallen: