Back In The Game

"Take your brother down to the sea / Have two's on a cigarette / Young sons mozy it happily / Learn facts on the soviets / A crowded room that fits just three / Takes four do you connect /All this shit means fuck all to me"

Surprise! Jamie T i huvudet när jag vaknade. Sen gick jag och spydde. Dagens backsmälla har varit av astronomiska mått. Nu är den nästan botad efter en Ralles special, pizza med oxfilé, sparris, kronärtskocka, tomat och bea på. En fettbomb med andra ord. Jag skulle nog ha käkat den igår innan jag gick på Accelerator, i stället för den toast skagen som blev min middag. Och därmed tror jag att jag har besvarat frågan som Jah Hollis ställde för nån vecka sen.

Vad ska man säga om festivalen då? Att jag höjde medelåldern högst avsevärt. Att indiekidsen är rätt söta. Att The Maccabees var roligast. Att jag dansade mig blöt till dem. Att Jamie T hade band med sig och att de lirade alla låtarna i punktempo. Att Rufus Wainwright inte funkade som huvudakt en lördagkväll när folk är dragna. Att Jens Lekman var så tråkig att klockorna stannade på universitetsområdet. Att indiekidsen, hur söta de än är, är ena bortskämda jävlar som inte orkar klappa fram extranummer. Att spendrups på burk är bland det vidrigaste öl som jag druckit. Att ölen på 3V efteråt var helt i onödan.

Zlatan och jag

"I don't believe in an interventionist God
But I know, darling, that you do
But if I did I would kneel down and ask Him
Not to intervene when it came to you."

Absurd dröm. Jag och Zlatan åkte tricken ut till förorten - vi kände uppenbarligen varandra - och han lovade att han skulle ställa upp på fotbollsskolan nästa år. Först var han lite skeptisk till att ta ansvar för en massa ungar men sen tyckte han att det skulle vara kul. Han undrade om det var några som lirade på plan under sommaren, jag sa att det kan vi nog fixa...

***

Idag väntar Accelerator med en hyfsad upp-ställ-ning. SMHI lovar regn på morgonen. Under eftermiddagen regn med inslag av solsken. Till kvällen sol. Låter som upplagt för Doc Marteens. Tack och lov har de lagt The Maccabees spelning i allhuset. Jag tror inte att de gör sig särskilt bra på en utomhusscen klockan kvart i sex på eftermiddan. Varför vet jag inte, det är bara en känsla. Jag vet inte så mycket om Rufus Wainwright, jag har kollat in några låtar på hans hemsida och det är väl kanske inte upplagt för dans, dans, dans, men av det lilla jag hört gillar jag en del av arren på låtarna.

Om Jamie T har ett band med sig eller inte är fortfarande oklart. Med tanke på att de har slängt upp honom på stora scenen hoppas jag att han har med sig ett band. Jag tror inte han har ändrat sin sologrej så mycket sen i april och då misstänker jag att han kan han få problem på en stor scen med en packad publik som väntar sig trummor och gitarrer. Jamie T solo är kanon. Inget snack om saken. Men på mindre ställen. Kolla förresten in Jamies MySpace , där har han lagt ut låten 'Back To Mine For A Moonshine'. Ännu en låt som får en att känna sig fullständigt dragen.

En mellandag

"I've said it before
and I'll say it again
all fires have to burn alive"

Hattes begravning var nästan som en stor klassträff. En del av dem som var där har jag inte sett på nästan tjugo år. Hårfästena var högre, hullet slappare, håren gråare och ansiktena rynkigare. Men det gladde mig att se så många som såg ut att leva någorlunda hyfsade liv. Några har lämnat stan och bosatt sig i Skåne. Medan de flesta kämpar på med sina liv i stan, var och en uppfylld av sin vardag. Vi borde träffas oftare! Men hur skulle det hinnas med mellan disk och städning och ungarnas fritidssysselsättningar?

Begravningsritualen hölls av jazzprästen "Sumpen" vilket gjorde att den inte blev till nån stel historia, utan det fanns till och med plats för improvisationer. Trots Sumpen har jag svårt för kyrkliga begravningar, som icke-troende blir Gud och Jesus till störande moment i ceremonin som tar fokus från minnet av den döde och de existensiella frågorna. Hursomhelst blev det en lång eftermiddag och kväll med mycket snack, tårar, skratt och vin. Känner mig fortfarande svullen runt ögonen. Bakfyllan har kämpats ned med en god pizza och två Trocadero på Pizzeria Midsommar.

***

Årets uppställning på Accelerator låter faktiskt rätt spännande. Att återse Jamie T blir kul. Är otroligt nyfiken på The Maccabees, jag gillar det dom lagt ut på sin hemsida. I övrig är det hel massa band som jag inte har en susning om, men det finns inget roligare än att bli överkörd av ett gäng snorungar som är övertygade om att de är världens bästa band.

***

Jag kan inte riktigt släppa att jag häromdan hamnade på Elliott Smith när jag försökte utröna vilken låt det var jag hade i huvudet. Elliott Smith tog livet av sig...