"Wi will fite yu in di street wid we han
wi hav a plan
soh lissen man
get ready fi tek some blows
Cos All Wi Doin is Defendin"
Nu var inte det ni nyss läste den första melodi jag hade i skallen när jag vaknade, så egentligen är det fusk, men eftersom jag inte kan noter kan jag heller inte förmedla den melodi som jag gått och burit på ett tag och som poppade upp i morse. Därför får ni helt sonika nöja er med Linton Kwesi Johnsons 'All Wi Doin Is Defendin' som var jukeboxens andraval idag. Faktiskt redan innan jag hade kokat kaffe, brett mackor och väckt dottern. Dessutom ger det mig nåt att skriva om, vilket inte är så dumt.
Nu minns jag inte om det var 1979 eller 1980 som Linton lirade på Mariahissen, alldeles oavsett var jag där med en annan punkare, så det borde rimligen varit -79. Nå, vi var där i god tid. Det var inte så många på nedre plan. Mitt på golvet satt tre övervintrade hippies stenade långt bortom vintergatan. Ett annat gäng flummare satt i en trappa längst bak i lokalen och rökte på så det stod härliga till. Jag och M ställde oss framför scenen och väntade. Då hör jag en av hippiesarna så där segt och gnälligt säga åt oss "Öhh, sätt er ner". Jag svarar blixtsnabbt: "Ställ er upp, ni är inte på bio nu". Mutter, mutter. Strax efter kommer Linton in tillsammans med två dansare och då kommer det från den fortfarande sittandes hippien "vafan, ere inge band". Hade gänget varit något mer observanta hade de sett att det enda som stod på scenen var ett mickstativ och en bandare på en pall. Vi var inte många som såg den här konserten, kanske ett femtiotal. Men vi som var där dansade desto mer.
***
Törs man önska sig en likartad utveckling i Riksdagen som den i Sumpan?
***
Att Ellos gick vidare i CL är bra för svensk fotboll, i övrigt har jag inget mer att säga.
