Nytt Focus

"Yeah, we all need someone we can dream on
And if you want it, baby, well you can dream on me
Yeah, we all need someone we can cream on
And if you want to, well you can cream on me"

Årets modell av den svarta Cube Agreen var slut. Till och med i Tyskland. Förmodligen alla tyska cykelturister som åkt med Max Hürzeler som köpt upp sig när de kom hem. Fast jag har hittat en ersättare som jag ska testa nu i eftermiddag. En Focus Cayo. Karbon. Känns märkligt. Men den är för jävla snygg. Tack och lov på rea. Ett ex kvar. Huga! Jag tycker det är jobbigt att konsumera. Skitjobbigt. Rapport kommer senare.

Dimma

"Baby if you just say you care
Follow you most anywhere"

Idag kom jag för sent till jobbet. Men det var det värt. Dottern och jag gick ett antal stationer för att komma till hennes skola. En promenad hon tvärt avvisade igår när jag föreslog det. Jag sa inget om att vi skulle gå hela vägen i morse, utan vi bara gick. Först ett hundratal meter från skolan kom ett litet gnäll. Alldeles oavsett var det skönt att gå där i höstdimman och prata och titta på daggvåt spindelväv. Dagen tar form på ett lugnare sätt. Det var nästan så att det blev drägligt att sätta sig på tricken efteråt. Men bara nästan.

***

Visste du att det finns en öl som heter Odell? Den ska ha en citrussmak och vara torr. Det skulle inte förvåna mig om den är rätt dryg också.

***

Svenskan ska ha en eloge. Idag hade de faktiskt lite mer än en halvsida om Emma Johansson och cykel-vm. Det tar sig. Tyvärr får jag inte se loppet. Jobbet kommer emellan.

Alla goda ting är tre

Det var kanske lite mer utmaning i mitt liv som behövdes för att saker och ting skulle ramla in. Efter en grymt högeffektiv förmiddag, trots nån timmes nervdarr efter att ansökan gått iväg, och ett par rappa timmar efter lunch bestämde jag mig för att ta ut komp. Stack till Sportson i Kurvan och hämtade Surlyn som har blivit löjligt fin med sina nya delar. Passade på att köpa cykeldpjuck med tillhörande pedaler samtidigt. De nya växlarna funkade utmärkt. Väl hemma gick jag och fiskade ut, ett par månader försenat, paket från Portland med min schuckra höstkollektion cykelpaltor, bestående av ett stycke lammullströja (100% lammull) och ett par cykelbudsbyxor. Ordet, Freewheelin, på cykeltröjan är naturligtvis inspirerat av Bob Dylans platta från 1963. 1963 är förövrigt en mycket god årgång. Du borde prova den nån gång. Hemma låg också mitt paket från Ginza med Babyshambles, The Who och Dirty Pretty Things. Kort sagt; en bra dag.

På hallgolvet...

..låg en avi. Avin var till ett paket. I paket låg tre Campagnolokomponenter; en bakväxel, ett vevlager och det vackraste av allt:


Helt plötsligt försvann huvudvärk och nästan all trötthet. Dessvärre får jag vänta nån vecka på att prylarna sitter på Surlyn. Så på söndag när jag ska trampa runt Sörmlandstrampet får de gamla skeva delarna göra sin sista tur. I en ren kärleksförklaring till dem gick jag därför ner i källaren och putsade och smörjde dem en sista gång.

Hur känns det?

Tre silver. Så här långt. "Sveriges sämsta OS på 104 år!" skriker rubrikerna i dagens tidningar. Svenskans papperstidning säger 112 år. Sånt vet jag ingenting om. Och jag är inte heller riktigt säker på att jag bryr mig. Visst är det trist när en handfull medaljkandidater inte finns med på pallen. Men det är inte världens undergång för det. Vare sig för Sanna Kallur eller Therese Alshammar. Trots att envetna mikrofoner har stuckits upp under gråtsnoriga näsor och velat veta exakt hur djävligt det känns. Frågan, hur känns det? kan ibland vara bra för att det kan komma raka svar som ger bra rubriker. Samtidigt, finns det lägen då den faktiskt inte behövs, som när någon gråter mitt framför dig.

Tre silver. Så här långt. Två av dem i cykel. Det är inte utan att jag skulle vilja höra Chris Härenstam och Pamela Andersson summera OS. Eller nej, det vill jag faktiskt inte. Däremot skulle jag vilja fråga dem: Hur känns det att cykelgrenen räddade Sverige från ett fullständigt fiasko i detta OS?

***

Vilken låt jag vaknade med tänker jag inte berätta. Jag är nämligen skittrött på att det är nån låt som använts i reklamsyfte som jag sen får i skallen. Det spelar ingen roll om låten är bra eller ren dynga. Jag vill inte ha reklamlåtar i skallen. Punkt.

***

Jag långsint? Inte då.