Tre silver. Så här långt. "Sveriges sämsta OS på 104 år!" skriker rubrikerna i dagens tidningar. Svenskans papperstidning säger 112 år. Sånt vet jag ingenting om. Och jag är inte heller riktigt säker på att jag bryr mig. Visst är det trist när en handfull medaljkandidater inte finns med på pallen. Men det är inte världens undergång för det. Vare sig för Sanna Kallur eller Therese Alshammar. Trots att envetna mikrofoner har stuckits upp under gråtsnoriga näsor och velat veta exakt hur djävligt det känns. Frågan, hur känns det? kan ibland vara bra för att det kan komma raka svar som ger bra rubriker. Samtidigt, finns det lägen då den faktiskt inte behövs, som när någon gråter mitt framför dig.
Tre silver. Så här långt. Två av dem i cykel. Det är inte utan att jag skulle vilja höra Chris Härenstam och Pamela Andersson summera OS. Eller nej, det vill jag faktiskt inte. Däremot skulle jag vilja fråga dem: Hur känns det att cykelgrenen räddade Sverige från ett fullständigt fiasko i detta OS?
***
Vilken låt jag vaknade med tänker jag inte berätta. Jag är nämligen skittrött på att det är nån låt som använts i reklamsyfte som jag sen får i skallen. Det spelar ingen roll om låten är bra eller ren dynga. Jag vill inte ha reklamlåtar i skallen. Punkt.
***
Jag långsint? Inte då.
Visar inlägg med etikett OS. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett OS. Visa alla inlägg
onsdag 20 augusti 2008
lördag 16 augusti 2008
Avslöjad!
Jag tog en lugn och kort tur idag och på vägen hem cyklade jag förbi Sportson i Kungens kurva. Jag har involverat dem i projektet att renovera Surlyn. Men nu skulle jag bara handla lite strumpor. Passade på att pumpa cykeln också. Då frågar J från Sportson om jag har en blogg. Jag svarar lite svävande.
- Det är nån som har en Surly som har skrivit ner oss. Att vi inte grejade att justera växlar.
- Jaha...
- Som brukar åka neråt Tullinge och Södertörn.
- Ja, då kan det ju bara vara jag, sa jag med ett generat leende. Men nu är det ju fixat. Eller så fixat det kan bli innan vi har bytt vevparti och växel, tillade jag urskuldande.
Nu har jag kollat upp vad jag skrev och inte var det nån kritik av deras jobb. Såvida inte man inte tar ett citat ur sitt sammanhang. Kanske är det vådan av att låta ett annat företag sköta omvärldsbevakningen, vad vet jag. Alldeles oavsett så är de förbannat trevliga på Sportson i Kurvan och hade jag trott att de inte klarade av jobbet hade knappast lämnat min kära Surly i deras vård.
***
Enlig IOC har Ara Abrahamian "kränkt den olympiska andan". Ah, den olympiska andan som tillåter övergrepp mot en tävlande för att skydda korrupta domare
- Det är nån som har en Surly som har skrivit ner oss. Att vi inte grejade att justera växlar.
- Jaha...
- Som brukar åka neråt Tullinge och Södertörn.
- Ja, då kan det ju bara vara jag, sa jag med ett generat leende. Men nu är det ju fixat. Eller så fixat det kan bli innan vi har bytt vevparti och växel, tillade jag urskuldande.
Nu har jag kollat upp vad jag skrev och inte var det nån kritik av deras jobb. Såvida inte man inte tar ett citat ur sitt sammanhang. Kanske är det vådan av att låta ett annat företag sköta omvärldsbevakningen, vad vet jag. Alldeles oavsett så är de förbannat trevliga på Sportson i Kurvan och hade jag trott att de inte klarade av jobbet hade knappast lämnat min kära Surly i deras vård.
***
Enlig IOC har Ara Abrahamian "kränkt den olympiska andan". Ah, den olympiska andan som tillåter övergrepp mot en tävlande för att skydda korrupta domare
Etiketter:
avslöjanden,
brottning,
Cykling,
OS,
skandaler
fredag 15 augusti 2008
Goddag yxskaft
"Ho-chi-ka-ka-ho Co-Co
Ho-chi-ka-ka-ho Co-Co"
Jag kanske är gnällig, men jag tycker inte att frågorna jag ställde SJ över nätet var så där jättesvåra. Jag undrade bara om plats och hur många cyklar de accepterar på 07.11 tåget till Uppsala på söndag morgon och kostnad, allt med tanke på välgörenhetsloppet Ride of Hope. Nu, en vecka senare, svarar de på SJ kundtjänst:
"Tack för ditt mejl.
Från den 4 juni till och med 17 augusti kan vi erbjuda våra kunder att ta med sig cykeln på flera av SJs tåg. Priset för en cykelbiljett per sträcka är 112 kronor.
Mer information om vilka tåg samt sträckor som vi kan erbjuda cykelplats finns på vår hemsida under Resa med SJ/ På tåget/ Cykel på tåg
Du är även välkommen att kontakta SJ Inrikesavdelning på telefonnummer 0771-75 75 75, tonval 1.
Öppet M-F 06:00 22:00. L-S 08:00-22:00.
Med vänlig hälsning
SJ AB
L.W
Obs! Det går inte att svara på detta mejl om ärendenumret i ämnesraden ändras Obs!"
Vad säger man? Goddag yxskaft?
***
Dagens första yxskaft presenterade sig på Svenskans förstasida redan vid frukost; Jan Majlard, vem annars? I en upprörd krönika skriver han om Ara Abrahamians protest att: "33-åringens barnsliga gest vid prisceremonin var en ovärdig demonstration". Vad som dessutom i Majlards text blir viktigt, även om det bara är i en bisats, är var Abrahamian är född. Såna saker är ofta viktiga för Majlard. Som att Zlatan är jugge. Och att de är på ett visst sätt. Ofta har de något väldigt tydligt karaktärsdrag som det går att klanka ner på, som inte är lika fint som våra svenska karaktärsdrag. Såvida inte Zlatan hjular in bollen i mål, för då är det typiskt sydländskt artisteri! Det är så Majlards klocka tickar, som ett eget litet rasbiologiskt institut. I sin text om Abrahamian fastslår han slutligen: "Men de neutrala betraktare jag lyssnade med efteråt gav inte uttryck för att någon hårresande oförrätt hade ägt rum framför ögonen på den svenske förbundskaptenen Leo Mylläri." Vad han inte tar upp i sin text är hur Abrahamian förvägrades en videogranskning av situationen. Inte heller de vitt skilda skäl som domarna har angett till Abrahamians förlust. Det är inte utan att jag funderar på om de neutrala bedömare han hittade råkade vara de samlade matchdomarna. Alldeles oavsett går det att fråga sig vilket som är värst: Att "barnsligt" protestera mot en upplevd oförrätt eller att i sin okunnighet svartmåla någon annan offentligt.
Ho-chi-ka-ka-ho Co-Co"
Jag kanske är gnällig, men jag tycker inte att frågorna jag ställde SJ över nätet var så där jättesvåra. Jag undrade bara om plats och hur många cyklar de accepterar på 07.11 tåget till Uppsala på söndag morgon och kostnad, allt med tanke på välgörenhetsloppet Ride of Hope. Nu, en vecka senare, svarar de på SJ kundtjänst:
"Tack för ditt mejl.
Från den 4 juni till och med 17 augusti kan vi erbjuda våra kunder att ta med sig cykeln på flera av SJs tåg. Priset för en cykelbiljett per sträcka är 112 kronor.
Mer information om vilka tåg samt sträckor som vi kan erbjuda cykelplats finns på vår hemsida under Resa med SJ/ På tåget/ Cykel på tåg
Du är även välkommen att kontakta SJ Inrikesavdelning på telefonnummer 0771-75 75 75, tonval 1.
Öppet M-F 06:00 22:00. L-S 08:00-22:00.
Med vänlig hälsning
SJ AB
L.W
Obs! Det går inte att svara på detta mejl om ärendenumret i ämnesraden ändras Obs!"
Vad säger man? Goddag yxskaft?
***
Dagens första yxskaft presenterade sig på Svenskans förstasida redan vid frukost; Jan Majlard, vem annars? I en upprörd krönika skriver han om Ara Abrahamians protest att: "33-åringens barnsliga gest vid prisceremonin var en ovärdig demonstration". Vad som dessutom i Majlards text blir viktigt, även om det bara är i en bisats, är var Abrahamian är född. Såna saker är ofta viktiga för Majlard. Som att Zlatan är jugge. Och att de är på ett visst sätt. Ofta har de något väldigt tydligt karaktärsdrag som det går att klanka ner på, som inte är lika fint som våra svenska karaktärsdrag. Såvida inte Zlatan hjular in bollen i mål, för då är det typiskt sydländskt artisteri! Det är så Majlards klocka tickar, som ett eget litet rasbiologiskt institut. I sin text om Abrahamian fastslår han slutligen: "Men de neutrala betraktare jag lyssnade med efteråt gav inte uttryck för att någon hårresande oförrätt hade ägt rum framför ögonen på den svenske förbundskaptenen Leo Mylläri." Vad han inte tar upp i sin text är hur Abrahamian förvägrades en videogranskning av situationen. Inte heller de vitt skilda skäl som domarna har angett till Abrahamians förlust. Det är inte utan att jag funderar på om de neutrala bedömare han hittade råkade vara de samlade matchdomarna. Alldeles oavsett går det att fråga sig vilket som är värst: Att "barnsligt" protestera mot en upplevd oförrätt eller att i sin okunnighet svartmåla någon annan offentligt.
Etiketter:
Ara Abrahamian,
brottning,
Cykling,
Mediekritik,
Musik,
OS,
Service,
SJ,
skandaler,
the sweet
söndag 10 augusti 2008
Seg söndag
"Everynight mi go to sleep mi have wet dreams
Everynight mi go to sleep mi have wet dreams"
Igår var jag, hur ska jag nu uttrycka saken; lätt indisponibel. Först vid halvsextiden på eftermiddagen kom jag upp ur sängen. Endast för att ta mig ned till pizzerian för en kombinerad frukost/lunch/middag. Sen återvände jag raskt till sängen igen. Idag fick jag dyrt betala för fredagens utsvävningar: Efter Pålakvarn vid Södertäljevägen hade jag gelé i benen och spyan i halsen. Då är det kul att veta att man har kommit nästan halvägs. Det vara bara att lägga i en lättare växel, öppna hjälmspännet, andas och tänka hundra meter till, hundra meter till, hundra meter till, hundra meter till. Till slut kom jag fram till Ådran, men idag struntade jag i att sätta mig där och mysa. Pumpade bara framhjulet och fortsatte. Väl hemma tappade jag upp ett grunt bad, slängde i fem petflaskor fyllda med is och satte mig. Det var, kallt. Vad trodde du? Det blev med andra ord inget testande av gränserna den här helgen, utan cirka sex mil idag igen.
***
Buzzcocks var förvånansvärt vitala i fredags. Trots Steve Diggle mot slutet gjorde vad han kunde för att tönta till giget. En hel drös med stadionrockmanér a la PeteTownshend klonad till en glad mupp passar rätt dåligt i ett pop-punkband. Men Pete Shelley, Tony Barber och Danny Farrant höll ihop det hela med en energi som inte många 45-plusiga gubbar klarar av.
***
Emma Johansson tog OS-silver! Vad var oddsen på det?
Everynight mi go to sleep mi have wet dreams"
Igår var jag, hur ska jag nu uttrycka saken; lätt indisponibel. Först vid halvsextiden på eftermiddagen kom jag upp ur sängen. Endast för att ta mig ned till pizzerian för en kombinerad frukost/lunch/middag. Sen återvände jag raskt till sängen igen. Idag fick jag dyrt betala för fredagens utsvävningar: Efter Pålakvarn vid Södertäljevägen hade jag gelé i benen och spyan i halsen. Då är det kul att veta att man har kommit nästan halvägs. Det vara bara att lägga i en lättare växel, öppna hjälmspännet, andas och tänka hundra meter till, hundra meter till, hundra meter till, hundra meter till. Till slut kom jag fram till Ådran, men idag struntade jag i att sätta mig där och mysa. Pumpade bara framhjulet och fortsatte. Väl hemma tappade jag upp ett grunt bad, slängde i fem petflaskor fyllda med is och satte mig. Det var, kallt. Vad trodde du? Det blev med andra ord inget testande av gränserna den här helgen, utan cirka sex mil idag igen.
***
Buzzcocks var förvånansvärt vitala i fredags. Trots Steve Diggle mot slutet gjorde vad han kunde för att tönta till giget. En hel drös med stadionrockmanér a la PeteTownshend klonad till en glad mupp passar rätt dåligt i ett pop-punkband. Men Pete Shelley, Tony Barber och Danny Farrant höll ihop det hela med en energi som inte många 45-plusiga gubbar klarar av.
***
Emma Johansson tog OS-silver! Vad var oddsen på det?
torsdag 7 augusti 2008
Dags att testa gränserna?
"Isn't it rich, isn't it queer
Losing my timing this late in my career
But where are the clowns - send in the clowns (there ought to be clowns)
Well maybe next year"
Grå, grå, grå. Inte de bästa förutsättningarna för att "göra nåt somrigt". Det känns som projektet börjar bli otursförföljt. Antalet soldagar under produktionsdagarna kan räknas på ena handens fingrar. Och när de väl inträffat har intervjuobjekten lyst med sin frånvaro. Hade semestern varit lika grå skulle jag anat en personlig konspiration mot mig från Guds sida. Sätter allt hopp till nästa vecka.
***
På tal om otursförföljd, cykelmeken har inte ringt än vilket innebär att hoppet om att få cykla en nyrenoverad Surly den 17 augusti tynar bort i takt med varje timmes uteblivet samtal. Egentligen är det ingen större fara på taket, men det vore skönt om växlarna skötte sig klanderfritt och kedjan roterade där den ska rotera i stället för vid sidan av. Petitesser! Se positivt på det hela. Idag inleds cykelreorna...
Satt framför datorn och letade efter en ny Södertörnsrunda igår. Hittade en som jag tror kan bli hur bra som helst. Jag har redan cyklat så gott som hela vägen, fast på andra rundor. Problemet är att jag inte vet om ryggen pallar cirka 10 mil än. Hittills klarar den omkring sex mil. Vilket är tre mer än för ett år sedan, då Västerhaninge - Ösmo gjorde ryggen så stel att jag nästan skrek i de sista backarna. Idag tror jag att ryggen klarar längre turer än sex mil, men då handlar det om att verkligen hitta mitt eget tempo och inte jaga nån annans. Nästa söndag lär jag bli varse. Men det vore skönt att testa gränserna redan i helgen.
***
Och när vi ändå är inne på otur, vad ska man säga om damlandslaget i fotboll? Inte en premiärseger på jag vet inte hur länge, var det tio bast? Det kan man kalla otur!
Losing my timing this late in my career
But where are the clowns - send in the clowns (there ought to be clowns)
Well maybe next year"
Grå, grå, grå. Inte de bästa förutsättningarna för att "göra nåt somrigt". Det känns som projektet börjar bli otursförföljt. Antalet soldagar under produktionsdagarna kan räknas på ena handens fingrar. Och när de väl inträffat har intervjuobjekten lyst med sin frånvaro. Hade semestern varit lika grå skulle jag anat en personlig konspiration mot mig från Guds sida. Sätter allt hopp till nästa vecka.
***
På tal om otursförföljd, cykelmeken har inte ringt än vilket innebär att hoppet om att få cykla en nyrenoverad Surly den 17 augusti tynar bort i takt med varje timmes uteblivet samtal. Egentligen är det ingen större fara på taket, men det vore skönt om växlarna skötte sig klanderfritt och kedjan roterade där den ska rotera i stället för vid sidan av. Petitesser! Se positivt på det hela. Idag inleds cykelreorna...
Satt framför datorn och letade efter en ny Södertörnsrunda igår. Hittade en som jag tror kan bli hur bra som helst. Jag har redan cyklat så gott som hela vägen, fast på andra rundor. Problemet är att jag inte vet om ryggen pallar cirka 10 mil än. Hittills klarar den omkring sex mil. Vilket är tre mer än för ett år sedan, då Västerhaninge - Ösmo gjorde ryggen så stel att jag nästan skrek i de sista backarna. Idag tror jag att ryggen klarar längre turer än sex mil, men då handlar det om att verkligen hitta mitt eget tempo och inte jaga nån annans. Nästa söndag lär jag bli varse. Men det vore skönt att testa gränserna redan i helgen.
***
Och när vi ändå är inne på otur, vad ska man säga om damlandslaget i fotboll? Inte en premiärseger på jag vet inte hur länge, var det tio bast? Det kan man kalla otur!
Etiketter:
Arbetsliv,
Cykling,
fotboll,
Frank Sinatra,
Musik,
OS,
Ride of Hope,
Ryggont,
Södertörn runt
fredag 1 augusti 2008
14-7 i doping
"Hej, hej snubbar fula gubbar, stöter på sin dotters kompisar.
Hej, hej snubbar gamla gubbar, flicker akta er för pop-farfar"
Innan OS ens har börjat kommer dopingskandalerna. Och föga förvånande är det inom friidrotten. Sju ryskor har försökt byta ut sina pissprov i hopp om att ingen ska märka nåt. Två rumänskor har torskat med spår av epo i blodet. Tidigare i juli torskade ytterligare en. Alla inom grenen 1500 meter. Så nu har Rumänien inget dam-lag i grenen. Trots att vi nu har tio dopingfall inom en månad - jag kan nog ha missat några - så är kritiken inte alls lika hård som mot cykelsporten. Än så länge har jag inte läst några krönikörer eller sportkommentatorer som tycker att man ska lägga ned friidrotten likt Chris Härenstam förra året:
– Trovärdigheten är borta. Det är fruktansvärt att sporten får så stor uppmärksamhet. Jag tycker inte sporten ska ha någon uppmärksamhet.
Eller Pamela Andersson i Expressen:
"Ok, ni är inte jättemånga (högst 55 000 när jag kollar MMS-mätningarna), men jag måste ändå fråga er som kollar på Tour de France : fattar ni inte att de är dopade? Varje år hör man att "nu är det bättre", "nu är det upprensat" - men ändå blir Tour de France som vanligt Tour de Doping... Nu har fuskarna trampat runt på sina cyklar i en vecka och redan har en hel drös åkt dit. Riccardo Ricco vann etapper två dagar, en tredje dag plockade polisen honom för EPO-doping. "Chockerande", läser jag att cykelpresidenten säger. Haha, säger jag. Cykelsporten är ett skämt." (Pamela Andersson Expressen 2008 07 18. Länk saknas)
Förra året ertappades tre cyklister dopade under Touren av 190 startande. Under samma tre veckor ertappades fyra friidrottare dopade. Utanför tävlan. I år var det fyra cyklister under Touren som togs med brallorna nere. Nu har vi tio friidrottare. 14-7 till friidrotten för att snacka i sporttermer*. Det är inte utan att jag undrar vad Andersson och Härenstam tycker att man ska göra med de olympiska spelen? För det är väl inte så att de tycker att endast vissa sporter ska förbjudas eller tigas ihjäl i fall det förekommer doping i dem?
***
Ja du läste rätt i citat under rubben, Magnus Ugglas 'Fula Gubbar' väckte mig i morse. Nej, den kom inte från nån radio i närheten, utan spelades upp i mitt huvud. Kanske var det en varningsklocka för att jag tittade på en söt tjej i tjugoårsåldern som satt på Landets uteservering i går kväll. Vem vet? Men är det straffet lovar jag att aldrig mer titta åt nån som är yngre än mig själv.
***
*Siffrorna är från juli i år och förra året. Det vill säga under Tour de France-månaden.
Hej, hej snubbar gamla gubbar, flicker akta er för pop-farfar"
Innan OS ens har börjat kommer dopingskandalerna. Och föga förvånande är det inom friidrotten. Sju ryskor har försökt byta ut sina pissprov i hopp om att ingen ska märka nåt. Två rumänskor har torskat med spår av epo i blodet. Tidigare i juli torskade ytterligare en. Alla inom grenen 1500 meter. Så nu har Rumänien inget dam-lag i grenen. Trots att vi nu har tio dopingfall inom en månad - jag kan nog ha missat några - så är kritiken inte alls lika hård som mot cykelsporten. Än så länge har jag inte läst några krönikörer eller sportkommentatorer som tycker att man ska lägga ned friidrotten likt Chris Härenstam förra året:
– Trovärdigheten är borta. Det är fruktansvärt att sporten får så stor uppmärksamhet. Jag tycker inte sporten ska ha någon uppmärksamhet.
Eller Pamela Andersson i Expressen:
"Ok, ni är inte jättemånga (högst 55 000 när jag kollar MMS-mätningarna), men jag måste ändå fråga er som kollar på Tour de France : fattar ni inte att de är dopade? Varje år hör man att "nu är det bättre", "nu är det upprensat" - men ändå blir Tour de France som vanligt Tour de Doping... Nu har fuskarna trampat runt på sina cyklar i en vecka och redan har en hel drös åkt dit. Riccardo Ricco vann etapper två dagar, en tredje dag plockade polisen honom för EPO-doping. "Chockerande", läser jag att cykelpresidenten säger. Haha, säger jag. Cykelsporten är ett skämt." (Pamela Andersson Expressen 2008 07 18. Länk saknas)
Förra året ertappades tre cyklister dopade under Touren av 190 startande. Under samma tre veckor ertappades fyra friidrottare dopade. Utanför tävlan. I år var det fyra cyklister under Touren som togs med brallorna nere. Nu har vi tio friidrottare. 14-7 till friidrotten för att snacka i sporttermer*. Det är inte utan att jag undrar vad Andersson och Härenstam tycker att man ska göra med de olympiska spelen? För det är väl inte så att de tycker att endast vissa sporter ska förbjudas eller tigas ihjäl i fall det förekommer doping i dem?
***
Ja du läste rätt i citat under rubben, Magnus Ugglas 'Fula Gubbar' väckte mig i morse. Nej, den kom inte från nån radio i närheten, utan spelades upp i mitt huvud. Kanske var det en varningsklocka för att jag tittade på en söt tjej i tjugoårsåldern som satt på Landets uteservering i går kväll. Vem vet? Men är det straffet lovar jag att aldrig mer titta åt nån som är yngre än mig själv.
***
*Siffrorna är från juli i år och förra året. Det vill säga under Tour de France-månaden.
Etiketter:
Cykling,
doping,
Hyckleri,
Journalistik,
Magnus Uggla,
Mediekritik,
Musik,
OS,
Tour de France
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)