"We only wanted to be loved
We only wanted to be loved
We only wanted to be loved
Looooooooveeeeeeeeeeeed"
Ibland när känns motig och segt på cykelturerna brukar det automatiskt poppa upp en låt, eller snarare en låtfras, som snurrar runt som ett mantra i mitt huvud. Det spelar egentligen ingen roll vad det är för en låt bara den gör vad den ska; övervinna tröttheten. I söndags när jag var ute med Spårvägen tror jag att den perfekta låten kom inrullande: P.I.L:s 'Fodderstompf'. Tempot på turen hade varierat lite, men det var onekligen ett motionspass och när vi hade kommit ungefär halvvägs började det kännas lite i benen. Då kom John Lydons lätt maniska röst in i skallen sjungandes "We only wanted to be loved, We only wanted...". Och så höll det på i några kilometer tills att jag återhämtat mig, sen försvann 'Fodderstompf' lika omärkligt som den hade kommit. Vem behöver dyra spinningpass med kass eurotechno när man har en egen jukebox i skallen?
onsdag 5 augusti 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Motigt på cykelturen - hallå, jag tror någon kapat bloggen....hallå!!!
Låter lite som Can på Valium. ;-)
Asd, tro det eller ej, men så är det ibland.
Jah, Can var Lydons favoritband innan år noll.
Jag vet. Han chockade punksen genom att välja en 18 minuter lång Canlåt i ett program i radio där han fick välja sina favoritlåtar.
Skicka en kommentar