"I was in a trance when I kissed the teacher"
Dottern har gått ner sig i fan-träsket. En stor del av hennes vakna tid går åt till att lära sig låt efter låt utantill. Hon står i sitt rum och sjunger högt. Ibland med en mycket stark röst som hon accentuerar genom att ibland stampa ordentligt med foten på ettan, ibland låter det "tjejigt". Ni vet så där blygt och "jag-vill-inte-ta-plats-igt". Sen kommer hon ut från sitt rum och vill att man ska lyssna på det man redan har hört, valfri låt från Mamma Mia. Jag hade också en krasch på ABBA när de vann melodifestivalen, hade min kartongstjärngitarr och var Björn på klassens timme. Men för det mesta var det The Sweet som gällde, inget annat. Alice Cooper, KISS och Slade gick alla bort. The Sweet var bäst. Sen fanns ingenting. Och så tycks det vara för dottern också. Fast jag tycker att det är viss skillnad. ABBA finns inte längre. Fast å andra sidan, The Sweet bodde inte i Hässelby Gård heller så egentligen fanns inte dom heller. Igår köpte vi två ABBA LP-skivor på Stadsmissionen för tjugo kronor. Omslagen ska naturligtvis upp på väggen. I dotterns rum.
***
De närmsta veckorna kommer jag att ha sjukt mycket att göra på jobbet så ni får ursäkta om mina inlägg här kommer att vara mer än vanligt sporadiska. Ett avbrott som faktiskt kommer lägligt. Jag har ett tag funderat över den här bloggens framtid utan att komma fram till nåt. Ni som bloggar själva vet hur jävla trist det är att försöka "värka fram" inlägg och hur trött man kan bli på sig själv när det känns som om man bara upprepar tidigare inlägg.
***
I går gick Israel in med markstyrkor i Gaza. Civilbefolkningens lidande kommer att öka än mer. Antalet oskyldiga palestinier som dör kommer också att öka. Idéen om precisionsbombningar snabba militära insatser är en myt. Det räcker med att se bilden som prydde uppslaget 20-21 i gårdagens Svenskan för att inse det. Ett hus totalt demolerat alla omkringliggande hus hade så krafiga skador att om någon befunnit sig vid ett fönster eller i rummen mot målet borde de rimligtvis ha antingen dött eller skadats allvarligt. Argumentet att Israel ringer och varnar grannarna biter inte. Det är emot krigets lagar att straffa oskyldiga, punkt slut.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
14 kommentarer:
Sing-star, jag tror att dottern skulle uppskatta detta himla roliga spel.
Angående bloggandet. För oss som läser vore det väldigt tråkigt om du lade ner bloggandet. Nästan jämt är det läsvärt, även ett inlägg som det igår säger något. Å andra sidan minns jag ditt tips till mig när jag skrev något av mina första inlägg och var "nyförälskad" i bloggandets uttrycksform. Gör det för din egen skull tror jag att det var du sa.
Jag tror också att dottern skulle uppskatta singstar, men inte jag, så därför blir det inget tills det hon har tjatat ner mig. Angående bloggandet, lust är det enda som gäller. Gårdagens blogginlägg är jag mäkta stolt över idag. ;-)
Du e ursäktad. ;D
Fast jag gärna vill blogga kommer jag sällan på något vettigt att skriva om nuförtiden, så då håller jag käft istället. Sen vips irriterar jag mig på nåt och så blir det ett inlägg. Det blir bättre, för mig, kanske, till våren då cykeln åker fram igen, känner redan nu ilska över bilar parkerade i cykelfilen etc.
Jag hade också en fling av ABBA i unga dar, byggde en "synthställning" till mina två synthar, satt i den och lyssnade på Super Trouper...
Det är bra, gör henne till en vinyl nörd.
Håller med ASD, du har verkligen vett och sätt. Lusten kommer såklart och den går men sångerna från nedre botten de består.
Själv ville jag vara Benny.
Ankan, klart att du blir bättre (och ilsknare) när allt annat blir sämre...
;-)
Clive, hon har redan gått grundkursen "Lyft pickupen FÖRSIKTIGT", så det ska nog ta sig. Dessutom blir det ju billigt, 10 spänn plattan är ju som hittat.
Slow, behöver du låna pengar? ;-)
Du vet vad jag tycker om din blogg och jag skulle sakna den Mycket om den inte var levande.
Dancing queen var min favvo, låtsades att jag var en, kunde sjunga som en. Ack vad man bedrog sig.
Jag är ju så jävla gammal att jag har sett Benny Andersson med Hep Stars på Oskarshamns Folkets hus och Agnetha Fältskog som vokalist i något sketet dansband på samma ställe. Därtill har jag sett Björn Ulvaeus med Hootenanny Singers i Västerviks Folkets park, så när Abba kom hade jag lite svårt att uppbåda något intresse.
Men jag inser ju att de har kvaliteter, i alla fall deras musik (en del av den, de gjorde faktiskt en del rena skitlåtar med), eftersom den verkar tilltala nya generationer hela tiden samtidig som de gamla fansen är dem trogna.
Och lägger du av att blogga blir jag förbannad. Skriv när du känner för det, men lägg inte ner verksamheten. :-)
Money, money, money håller fortfarande ;)
Jah, inte vill jag göra dig förbannad. Men jag vet att du vet vad det handlar om då du understundom själv har brottats med bloggtvivel och bloggstress. När det gäller ABBA, visst har de gjort örhängen som håller, arr som fortfarande är balla, samt en förfärlig massa dynga.
Fredrik Strages bok "Fans" är rätt underhållande (men hans "Mikrofonkåt" är ännu bättre).
Klart att man inte ska värka ur sig blogginlägg. Det måste bygga på lust. Men lusten kommer tillbaka, jag lovar. Och då är det bara att ta upp bloggandet igen. Onödigt att lägga ner.
Jag blir förbannad på en massa saker, men jag lovar att inte bli förbannad nu. Ta det lugnt och återkom med full kraft senare.
För övrigt köpte jag flera plattor med Sweet när det begav sig. Tidens tand har gnagt hårt på dem, men det är charmigt!
Glenn-Peter, skönt att du inte är lack på mig. Och det är som du skriver; tiden har inte varit snäll mot The Sweet. Fast jag är fortfarande barnsligt förtjust i deras tidiga låtar och fram till Teenage Rampage ungefär, Chinn/Chapman-eran.
Åh, Sweet. Mitt första helt egna val i musik. Min allra första egenköpta singel var Ballrom Blitz. Det var tider det...
För övrigt - tvivla får man, stressa bör man undvika, men sluta helt vore väl himla synd?
Skicka en kommentar