Visar inlägg med etikett Oppigårds bryggeri. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Oppigårds bryggeri. Visa alla inlägg

lördag 20 september 2008

Bira! Bira! Bira! Bärs! Bärs! Bärs!


"We aim to please..."
"..Oh sod off."



Jodå det blev en bra dag igår. Blev klar med jobbet tidigt så att jag kunde bege mig till öl- & whiskeymässan lagom tills att de öppnade. Ett bra drag eftersom att det gav oss tid att i lugn och ro höra Cristoffer från Oppigårds Bryggeri engagerat berätta om de fem ölsorterna vi provade hos dem. Ibland blev det lite mycket kemi, men då var det bara att ta en klunk och njuta. Jag har skrivit om Oppigårds vid ett antal tillfällen tidigare. Inte utan skäl. Jag skulle vilja hävda att de är det svenska mikrobryggeri som håller högst nivå och de behöver verkligen inte skämmas för sig gentemot de amerikanska förebilderna. Snarare tvärtom. De jag gärna lyfter till skyarna är Indian Tribute, Starkportern och Summer Twisten. Den sistnämda måste du testa om du ska till ölmässan, om inte annat för att den var ett ovanligt lyckat prov från Oppigårds sida som du inte kommer att få tag på under överskådlig tid.


Efter besöket hos Oppigårds smakade inte Sierra Nevada Pale Ale särskilt mycket. I samma stånd fastnade jag dock framför etiketter som bar Ralph Steadmans signum och visst var de så. Flying Dog Brewery har tagit fram ett gäng bira inspirerade av Hunter S Thompson. När barkillen insåg att jag hade lite koll på både Steadman och Thompson kom det snabbt fram fyra miniglas med en skvätt av varje sort. Lagern hade en omisskänlig doft av bourbon. Ingen jättehöjdare för en som tycker bourbon är klart överreklamerat. Sen blev det däremot kul. Bäst var deras Indian Pale Ale och Gonzo Imperial Porter.


En besvikelse var biran från Dugges. Min medresenär hade fått rådet att vi absolut inte fick missa deras stånd. Men vare sig Bollox! eller 1/2 Idjit! gjorde några större intryck. Kanske hade det att göra med arrogansen från den tvålfagre barpojken. "Nej, vi har inga testglas". Några minuter senare dyker en snygg brud upp och vips kom det lilla testglaset fram. Nu satt vi inte skiten på nåt sätt. Utan gick därifrån utan att fälla syrligheter.


Testade en kanelbärs från Monks nya bryggeri på Wallingatan. Bläh.


Avslutade besöket i ett stånd fyllt med godis från staterna. Inte helt oväntat hittade jag två nya favoriter från bryggeriet som gör Red Seal Ale: Old Rasputin Imperial Stout och Brother Thelonius Belgian Style Abbey Ale. Sen var jag mätt och belåten. Omåttligt skönt att vara hemma vid niotiden. Somnade ovaggad. Vaknade vid halv sju av att jag precis knockat en påflugen alligator...
..efter det behövde jag en mikrorunda på Surlyn.

fredag 5 september 2008

Fridays Angels

Jag brukar ha svårt för starköl, men i går smalt mitt hjärta. Jag var förbi OT på Söder för att jag hade läst på Oppigårds hemsida att OT tagit in ett par tunnor av Slåtterölen, Late Summer Alen och Summer Twisten. Antingen var de redan slut eller så är de satta på väntelistan. Alldeles oavsett hade de inte nån av Oppigårds öl på fat. Efter några om och men föreslog bartendern att jag skulle prova en Red Seal Ale. Den fanns inte på fat, utan på flaska. Och den var inte grattis. Men Red Sea Ale är en fantastiskt god öl. Doften av skummet var väldigt blommig, men smaken; mmmmmmmm. Så går du förbi bolaget idag och du råkar se en ensam röd säl sitta där på hyllan. Ta hem den. Du kommer inte att ångra dig. Jag lovar.

***

Igår käkade jag lunch med en gammal punkpolare i hennes butik. Medans vi satt där mumsandes sushi vid disken strömmade Libertines andra platta ut ur högtalarna. Den var bra. Vissa låtar är helt fantastiska. T hade ingen koll på vare sig Libertines eller på Petes och Carls efterföljande band. Väl tillbaka på kontoret surfade jag in på Babyshambles MySpace-sida och även Dirty Pretty Things och skickade länkarna till henne. Sen varvade jag deras låtar resten av eftermiddagen. Det tycker jag att du också kan göra. Klicka bara på namnen och du hittar rätt.