"Into the valley
Betrothed and divine
Realisations no virtue
But who can define"
The Skids till frukostkaffet, vem hade kunnat ana det? Inte jag. Kanske var det för att jag äntligen lyckades sova sju timmar på raken som hårddisken grävde fram "Into the Valley".
***
Jag lyckades med konststycket att hamna i en märklig diskussion med några av mina kollegor vid morgonfikat. De var upprörda över att Anders Eklund inte klassades som allvarligt psykiskt störd. Vilket jag anser är en fullt berättigad upprördhet eftersom att utlåtandet indirekt säger att människor utan psykiska störningar begår den typen av brott. Vilket naturligtvis inte är fallet. Sen spårade diskussionen ur. Kollegorna hemföll till pöbelmentalitet och ansåg att det bästa straffet skulle vara fängelse för honom, gärna bland medfångar som skulle våldta och mörda honom. Att försöka föra en principiell diskussion om brott, straff, sjukdom och vård lät sig inte göras. Helt plötsligt satt jag omgiven av tre förespråkare av dödsstraff. Argumentet att dödstraffet är det ultimativa straffet - en oskyldigt dömd kan aldrig väckas till liv - bet inte. "Ja men om man vet att nån e skyldig", "har man begått såna handlingar förtjänar man att dö", lät det. Kanske det. Men då måste det stå bortom alla rimliga tvivel. Och det finns det inte mycket här i världen som verkligen gör. Ett rättssamhälle kan aldrig någonsin ha rätten att döda en oskyldig medborgare. Så enkelt är det. Hursomhelst var pratet obehagligt. Eftersom att jag kraftigt ifrågasatte deras argument fick jag höra "men vad är det med dig?".
***
Idag lirar Bajen mot Halmstad. Utan en enda ordinarie back.
***
I söndags var jag ute med Marathonmannen på en liten tur. Jag lyckades bita mig fast vid hans bakhjul större delen av sträckan.
***
Mot Malmö senast gick det vägen med bara en ordinarie back.
***
Marathonmannen var bakis. Det var inte jag.
Visar inlägg med etikett dödsstraff. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett dödsstraff. Visa alla inlägg
onsdag 2 juli 2008
måndag 4 juni 2007
Hellre fria än fälla, ok?
"Dom jävlarna ska skjutas, dom jävlarna ska skjutas,
dom jävlarna ska skjutas, dom jävlarna ska skjutas"
Det var lite segt i morse också. Huvudet ville inte lämna kudden och musiken drog inte igång förrän till kaffet. Fanns det inte ett radioprogram på sten-kake-åldern som hette skivor till kaffet? Hur det nu var med den saken så var det i alla fall Säkert som inledde dagen. Det är onekligen en stark låt Annika har fått till i 'Allt som är ditt'. Jag minns knappt senast en svensk musiker hade nåt politiskt att säga. Först blev jag nästan generad när jag hörde den. Det var var nåt Ebba-pubertalt över sticket, "Dom jävlarna ska skjutas". Samtidigt inte. Men trots att jag har full förståelse för känslan, finns det nåt obehagligt över låten. För till skillnad mot 'Vi ska beväpna oss', känns 'Allt som är ditt' mer allvarligt menad. Och då får jag problem. Jag är klockren motståndare till dödsstraffet eftersom att det är oåterkalleligt. Är det nåt jag inte heller har förståelse för är det lynchmobsjuridik. Inte heller den personliga vendettan. Rättsstatens principer om att endast de som bevisats skyldiga kan dömas tycker jag om. Även konsekvenserna av det tilltalar mig: Det vill säga hellre att en skyldig går fri än att en oskyldig åker dit.
Nu är det inte så att Annika är förespråkare av lynchmobsjuridiken. På sin blogg skriver hon:
"Jag har förstått att det är den låt på skivan som flest älskar och även den som flest hatar. Dom jävlarna ska skjutas-partiet är ju onekligen lite magstarkt. Låt mig förklara. Jag är egentligen inte alls nere med ett öga för ett öga, en tand för ni vet vad. Däremot handlar Allt som är ditt om att vi hela tiden lyckas rikta uppmärksamheten mot offret i stället för mot förövaren, idioten.I låten ville jag bara ställa det rakt. Vems felet är alltså."
Jag fattar vad hon menar, men är ändå ambivalent till texten. Å nu har jag fått den i huvudet...
***
Senare.
Å andra sidan sjunger jag gladeligen med i 'I Shot The Sheriff', men det är ju lite Ebbavarning där med. Är det ämnet? Att ämnet kräver seriositet och då tar man någon på orden om hon sjunger att förövarna ska skjutas? Eller är det som S sa; att så fort det är en kvinna som är hämnaren så upprörs vi. Kvinnor ska inte hämnas...
..nej. Jag tror inte att det är på det viset när det gäller mina funderingar. Fast å andra sidan kan man sjunga "dom tål lite bly i nackarna" i sin avsky mot klassamhället, utan att för den skull vilja skjuta någon kan man nog lite Kill Billigt sjunga att "dom jävlarna ska skjutas" om våldtäktsmän. Men sen läser jag en av kommentarerna på Säkerts blogg och blir jävligt beklämd. För då visar det sig att nån tog låten på allvar och anmäler sig till bödel.
Äh, jag blir inte klok på det här.
***
Jag försökte lägga upp låten så där snyggt som jag sett andra göra, men det var tydligen överkurs...
..ni får helt enkelt klicka här och kolla in den i stället.
dom jävlarna ska skjutas, dom jävlarna ska skjutas"
Det var lite segt i morse också. Huvudet ville inte lämna kudden och musiken drog inte igång förrän till kaffet. Fanns det inte ett radioprogram på sten-kake-åldern som hette skivor till kaffet? Hur det nu var med den saken så var det i alla fall Säkert som inledde dagen. Det är onekligen en stark låt Annika har fått till i 'Allt som är ditt'. Jag minns knappt senast en svensk musiker hade nåt politiskt att säga. Först blev jag nästan generad när jag hörde den. Det var var nåt Ebba-pubertalt över sticket, "Dom jävlarna ska skjutas". Samtidigt inte. Men trots att jag har full förståelse för känslan, finns det nåt obehagligt över låten. För till skillnad mot 'Vi ska beväpna oss', känns 'Allt som är ditt' mer allvarligt menad. Och då får jag problem. Jag är klockren motståndare till dödsstraffet eftersom att det är oåterkalleligt. Är det nåt jag inte heller har förståelse för är det lynchmobsjuridik. Inte heller den personliga vendettan. Rättsstatens principer om att endast de som bevisats skyldiga kan dömas tycker jag om. Även konsekvenserna av det tilltalar mig: Det vill säga hellre att en skyldig går fri än att en oskyldig åker dit.
Nu är det inte så att Annika är förespråkare av lynchmobsjuridiken. På sin blogg skriver hon:
"Jag har förstått att det är den låt på skivan som flest älskar och även den som flest hatar. Dom jävlarna ska skjutas-partiet är ju onekligen lite magstarkt. Låt mig förklara. Jag är egentligen inte alls nere med ett öga för ett öga, en tand för ni vet vad. Däremot handlar Allt som är ditt om att vi hela tiden lyckas rikta uppmärksamheten mot offret i stället för mot förövaren, idioten.I låten ville jag bara ställa det rakt. Vems felet är alltså."
Jag fattar vad hon menar, men är ändå ambivalent till texten. Å nu har jag fått den i huvudet...
***
Senare.
Å andra sidan sjunger jag gladeligen med i 'I Shot The Sheriff', men det är ju lite Ebbavarning där med. Är det ämnet? Att ämnet kräver seriositet och då tar man någon på orden om hon sjunger att förövarna ska skjutas? Eller är det som S sa; att så fort det är en kvinna som är hämnaren så upprörs vi. Kvinnor ska inte hämnas...
..nej. Jag tror inte att det är på det viset när det gäller mina funderingar. Fast å andra sidan kan man sjunga "dom tål lite bly i nackarna" i sin avsky mot klassamhället, utan att för den skull vilja skjuta någon kan man nog lite Kill Billigt sjunga att "dom jävlarna ska skjutas" om våldtäktsmän. Men sen läser jag en av kommentarerna på Säkerts blogg och blir jävligt beklämd. För då visar det sig att nån tog låten på allvar och anmäler sig till bödel.
Äh, jag blir inte klok på det här.
***
Jag försökte lägga upp låten så där snyggt som jag sett andra göra, men det var tydligen överkurs...
..ni får helt enkelt klicka här och kolla in den i stället.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
