I senaste numret av Offside berättar Angelos Charisteas om hur Otto Rehhagel vann över spelarna på sin sida. Laget hade förlorat två matcher efter varandra i förra EM-kvalet. Kritiken från media var skoningslös. Rehhagel tydliggjorde sin syn på saken: "När ett lag förlorar är det alltid tränarens fel". Han försvarade sina spelare gentemot pressen. Resten är fottbollhistoria.
Igår spelade Frankrike mot Rumänien i vad som måste vara lagets sämsta tävlingsmatch på mer än tio år. Inte ens under debaclet i Japan/Korea var Frankrike så uddlösa. Det är som sagt lätt att imponeras av namnen i en startelva, men någon ska få laget till en enhet. Att inte få de franska landslagsspelarna att prestera är nästan en bedrift i sig. Men det nåt sjukt med det överdrivna säkerhetstänkandet hos Domenech; ytterbackarna tycks ha fått order om att bara gå tio meter över mittlinjen; innermittfältarna är två deffensiva bollvinnande spelfördelare som aldrig tar andravåg; i straffområdet får endast en, allra högst två anfallare befinna sig på en och samma gång, såvida det inte är en fast situation, då kan de möjligtvis tillåtas fylla på med en eller annan mittback också. Det duger inte. Frankrikes landslag har så mycket spel i sig att Domenechs taktik är en ren och skär förolämpning mot varje spelare individuellt.
Om den andra matchen är det bara att lyfta på hatten för holländarna. I ett mästerskap har jag sällan sett ett lag sätta en så hård press på bollhållare under närmare nittio minuter. Italienarna gavs inte en lugn stund. Så fort bollen vanns ställdes den stenhårda pressen om till klassisk holländsk anfallsyra. Bäst på plan Giovanni van Bronckhorst. Upprinnelsen till andra målet var fenomenalt. Först räddningen på mållinjen, sen löpningen på den fria ytan, sen det fantastiska inlägget till Kuyts huvud som nickar bollen rakt på Sneiders fot. Mål. Att han sen satte sista målet var inte mer än rätt.
Ikväll börjar EM för svenskt och grekiskt vidkommande. Med tanke på hur jag lät mig imponeras av spelarnamn igår och helt glömde bort att det är två lag på plan är det väl bara att erkänna: Nej, jag tror inte på Sverige idag. Och faktiskt inte i de andra matcherna heller. Såja, nu har jag tippat det. Nu får laget gärna överraska mig. Stort.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Vad beträffar franska startelvan så vet jag i och för sig inte om jag är särskilt imponerad av namnen. Att Anelka tas ut är helt obegripligt. ju.
Abidal, Gallas, Malouda, Makelele, Sagnol och Ribéry. Namn som inte imponerar? Nej då inte alls, svarade han ironiskt. När inlägget skrevs har jag för mig att jag läste i svenskan att Henry skulle spela på topp.
Överaskad? Stort?
Asd, det kan du ge dig fan på. Men det gör ingenting alls.
Helt klart överens :-)
Skicka en kommentar