Lång dags färd mot natt

"Sweet, sweet devil
Won't you be all mine
Set this tired land aflame
It ain't worth a dime"

Så var jag uppe långt före tuppen igen. Tack och lov spelar det ingen roll, jag har ju en veckas ledighet och en inplanerad siesta i eftermiddag. Men innan dess ska jag testa knäna igen i ett 105 minuters spinningpass. Det är lite märkligt, men det är inte utan att jag känner en viss nervositet inför passet. Förra veckan gick det ju relativt bra, det var först efter passet som jag fick känningar av "löparknäna". I veckan har det därför bara blivit styrketräning med ökad belastning. Jag tror att det kommer bra idag med. Annars får jag väl låna en rullator från nån av mina lätt ålderstigna grannar när jag ska ta mig till "punkpilsnern" i kväll. En del kanske tycker att alla dessa återträffar är ett vältrande i nostalgi, men det är det faktiskt inte. Jag har upptäckt att dem jag gillade då, gillar jag nu och vi behöver inte tjata om förr utan kan lika gärna snacka om nuet. Och det tycker jag är otroligt skönt. I morgon är jag dock inte säker på att jag kommer att tycka att vare sig spinning eler punkpilsner var så skönt.