"I’m just a poor wayfaring stranger
Traveling thru this world below
There’s no sickness, no toil, no danger
In that bright land to which I go"
Ibland måste man hålla två tankar i skallen samtidigt. Ett sånt exempel fanns i dagens Metro. Under rubriken "LO-basens make fick jobb - på LO" kan vi läsa att Lennart Wedin efter pension från IF Metall fått jobb på LO. Och? Kan det kanske vara så att han fick det på egna meriter? Att han sen kvitterar ut pension samtidigt är inte heller det särskilt mycket att ondgöra sig över. Går du i avtalspension och hittar ett annat jobb får du både pension och lön. Så fungerar det för dig, mig och för Lennart. Vad är problemet?
Just nu handlar det naturligtvis om ett drev som kampanjar för att Wanja Lundby-Wedin ska avgå. I ett drev är alla nyheter - oavsett dess bäring - viktiga för att fylla skuldbägaren. Den samlade skiten journalisterna lyckats gräva upp ska bli så pass stor att det inte längre går att värja sig med hedern i behåll - oavsett skitens bäring. Wanjas dagar är räknade. Så är det. Bara en lång industrisemester fylld av fästingar och mord kan rädda henne.
Samtidigt tycker jag att Wanja borde ha avgått redan vid AMF-skandalen. Hennes trovärdighetskonto tömdes då. LO:s styrelse hade kunnat sätta press på henne. Men då många förbund tjänar på att det sitter en svag LO-ordförande valde de att låta henne sitta, med allt vad det innebär i bristande förtroende för LO och arbetarrörelsen. En ytterligare förklaring ligger nog i att samtliga förbundsordföringar i LO-styrelsen också sitter med i andra styrelser och har säkert inte heller alltid läst det finstilta i alla kontrakt som ingåtts. Därför sitter vi där med en svag LO-ordförande som media kommer att skjuta ner vilken dag som helst. Och för var dag som drevet går dras facket allt mer i smutsen. Hur gräsrötterna ska kunna vända de neråtgående medlemssiffrorna under såna här förhållanden är för mig en gåta.
Problemet med maktfullkomliga ordföringar ligger dessvärre inbyggt i rörelsen. Det finns ingen bortre gräns för hur länge en ordförande kan sitta. Och ju längre en människa sitter på en maktposition desto mer maktfullkomlig kommer han eller hon att bli. En amerikansk president kan bara sitta i två mandatperioder, det vill säga åtta år. Detta för att ingen president ska kunna förvandlas till monark. Jag tycker det är ett bra system. Det ger en ödmjukhet inför ämbetet och skickar ut dig från posten vid ungefär den tidpunkt då du tappar den ödmjukheten.
Visar inlägg med etikett skandaler. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett skandaler. Visa alla inlägg
onsdag 27 maj 2009
Flera tankar i skallen samtidigt
Etiketter:
arbetarrörelsen,
demokrati,
Johnny Cash,
Journalistik,
LO,
Makt,
Media,
Mediekritik,
Musik,
skandaler
lördag 7 februari 2009
Drakskörd
"You're going to reap just what you sow
You're going to reap just what you sow"
I de flesta avtal som reglerar svensk arbetsmarknad finns en formulering som ger arbetsgivaren rätt att leda och fördela arbetet. Chefsåklagare, Kristian Augustsson, har kommit fram till att piketpolisernas hot om misshandel och rasistiska kommentarer inte är brottsliga, eftersom att de "inte skulle ingripa" utan "bevaka". Inte för att jag begriper hur Augustsson resonerar, kanske menar han att poliser är så korkade och har så taskigt minne att de inte kommer ihåg vad de sa och vem de såg som de ville göra steril. Jag tror dessvärre att de poliser som uttalade sig när de filmade i Rosengård faktiskt menar det de säger. Jag är dessutom övertygad om att de har orsakat stor skada för det svenska polisväsendet, ett förtroende som uppenbarligen redan var lågt i Rosengård. Polisen i Malmö har nu en gigantisk uppförsbacke framför sig. Inte har den blivit mindre av att det nu visar sig att rasismen har fått grassera ostört under Skånepolisens internutbildningar. Trots att flera poliser som gått utbildningarna har reagerat och informerat sina chefer har inget hänt. Ska förtroendet återskapas måste arbetsgivaren leda och fördela arbetet. Ansvariga chefer som inte tagit sitt ansvar bör avskedas. De poliser som uttalade sig hotfullt och rasistiskt bör omedelbart omplaceras till tjänster där deras åsikter inte riskerar att ligga medborgarna till last.
You're going to reap just what you sow"
I de flesta avtal som reglerar svensk arbetsmarknad finns en formulering som ger arbetsgivaren rätt att leda och fördela arbetet. Chefsåklagare, Kristian Augustsson, har kommit fram till att piketpolisernas hot om misshandel och rasistiska kommentarer inte är brottsliga, eftersom att de "inte skulle ingripa" utan "bevaka". Inte för att jag begriper hur Augustsson resonerar, kanske menar han att poliser är så korkade och har så taskigt minne att de inte kommer ihåg vad de sa och vem de såg som de ville göra steril. Jag tror dessvärre att de poliser som uttalade sig när de filmade i Rosengård faktiskt menar det de säger. Jag är dessutom övertygad om att de har orsakat stor skada för det svenska polisväsendet, ett förtroende som uppenbarligen redan var lågt i Rosengård. Polisen i Malmö har nu en gigantisk uppförsbacke framför sig. Inte har den blivit mindre av att det nu visar sig att rasismen har fått grassera ostört under Skånepolisens internutbildningar. Trots att flera poliser som gått utbildningarna har reagerat och informerat sina chefer har inget hänt. Ska förtroendet återskapas måste arbetsgivaren leda och fördela arbetet. Ansvariga chefer som inte tagit sitt ansvar bör avskedas. De poliser som uttalade sig hotfullt och rasistiskt bör omedelbart omplaceras till tjänster där deras åsikter inte riskerar att ligga medborgarna till last.
torsdag 5 februari 2009
Malmöpolisen e inte så smart
Filmen ovanför är polisens egen film som de tydligen använt som bevismaterial mot dem som deltog i kravallerna i Rosengård. Den är rätt vidrig. Tyvärr inte förvånande. Jag har själv åkt runt i en polisbil med två rasistiska poliser efter att ha blivit misshandlad, efter ett tag bad jag att få kliva ur bilen då deras rasism kändes som ytterligare ett övergrepp. Med en sådan rasistisk attityd som de här malmöpoliserna visar till medborgare har de i mina ögon förverkat förtroendet och borde snarast avskedas. Polisväsendet ska inte bara vara Vellinges polis, utan även medborgarna i Rosengårds.
Att filmen sen får mig att -helt osökt- tänka på en låt. Tja, det hör väl till den här bloggen...
Etiketter:
polisen,
Rasism,
skandaler,
The Strokes
lördag 16 augusti 2008
Avslöjad!
Jag tog en lugn och kort tur idag och på vägen hem cyklade jag förbi Sportson i Kungens kurva. Jag har involverat dem i projektet att renovera Surlyn. Men nu skulle jag bara handla lite strumpor. Passade på att pumpa cykeln också. Då frågar J från Sportson om jag har en blogg. Jag svarar lite svävande.
- Det är nån som har en Surly som har skrivit ner oss. Att vi inte grejade att justera växlar.
- Jaha...
- Som brukar åka neråt Tullinge och Södertörn.
- Ja, då kan det ju bara vara jag, sa jag med ett generat leende. Men nu är det ju fixat. Eller så fixat det kan bli innan vi har bytt vevparti och växel, tillade jag urskuldande.
Nu har jag kollat upp vad jag skrev och inte var det nån kritik av deras jobb. Såvida inte man inte tar ett citat ur sitt sammanhang. Kanske är det vådan av att låta ett annat företag sköta omvärldsbevakningen, vad vet jag. Alldeles oavsett så är de förbannat trevliga på Sportson i Kurvan och hade jag trott att de inte klarade av jobbet hade knappast lämnat min kära Surly i deras vård.
***
Enlig IOC har Ara Abrahamian "kränkt den olympiska andan". Ah, den olympiska andan som tillåter övergrepp mot en tävlande för att skydda korrupta domare
- Det är nån som har en Surly som har skrivit ner oss. Att vi inte grejade att justera växlar.
- Jaha...
- Som brukar åka neråt Tullinge och Södertörn.
- Ja, då kan det ju bara vara jag, sa jag med ett generat leende. Men nu är det ju fixat. Eller så fixat det kan bli innan vi har bytt vevparti och växel, tillade jag urskuldande.
Nu har jag kollat upp vad jag skrev och inte var det nån kritik av deras jobb. Såvida inte man inte tar ett citat ur sitt sammanhang. Kanske är det vådan av att låta ett annat företag sköta omvärldsbevakningen, vad vet jag. Alldeles oavsett så är de förbannat trevliga på Sportson i Kurvan och hade jag trott att de inte klarade av jobbet hade knappast lämnat min kära Surly i deras vård.
***
Enlig IOC har Ara Abrahamian "kränkt den olympiska andan". Ah, den olympiska andan som tillåter övergrepp mot en tävlande för att skydda korrupta domare
Etiketter:
avslöjanden,
brottning,
Cykling,
OS,
skandaler
fredag 15 augusti 2008
Goddag yxskaft
"Ho-chi-ka-ka-ho Co-Co
Ho-chi-ka-ka-ho Co-Co"
Jag kanske är gnällig, men jag tycker inte att frågorna jag ställde SJ över nätet var så där jättesvåra. Jag undrade bara om plats och hur många cyklar de accepterar på 07.11 tåget till Uppsala på söndag morgon och kostnad, allt med tanke på välgörenhetsloppet Ride of Hope. Nu, en vecka senare, svarar de på SJ kundtjänst:
"Tack för ditt mejl.
Från den 4 juni till och med 17 augusti kan vi erbjuda våra kunder att ta med sig cykeln på flera av SJs tåg. Priset för en cykelbiljett per sträcka är 112 kronor.
Mer information om vilka tåg samt sträckor som vi kan erbjuda cykelplats finns på vår hemsida under Resa med SJ/ På tåget/ Cykel på tåg
Du är även välkommen att kontakta SJ Inrikesavdelning på telefonnummer 0771-75 75 75, tonval 1.
Öppet M-F 06:00 22:00. L-S 08:00-22:00.
Med vänlig hälsning
SJ AB
L.W
Obs! Det går inte att svara på detta mejl om ärendenumret i ämnesraden ändras Obs!"
Vad säger man? Goddag yxskaft?
***
Dagens första yxskaft presenterade sig på Svenskans förstasida redan vid frukost; Jan Majlard, vem annars? I en upprörd krönika skriver han om Ara Abrahamians protest att: "33-åringens barnsliga gest vid prisceremonin var en ovärdig demonstration". Vad som dessutom i Majlards text blir viktigt, även om det bara är i en bisats, är var Abrahamian är född. Såna saker är ofta viktiga för Majlard. Som att Zlatan är jugge. Och att de är på ett visst sätt. Ofta har de något väldigt tydligt karaktärsdrag som det går att klanka ner på, som inte är lika fint som våra svenska karaktärsdrag. Såvida inte Zlatan hjular in bollen i mål, för då är det typiskt sydländskt artisteri! Det är så Majlards klocka tickar, som ett eget litet rasbiologiskt institut. I sin text om Abrahamian fastslår han slutligen: "Men de neutrala betraktare jag lyssnade med efteråt gav inte uttryck för att någon hårresande oförrätt hade ägt rum framför ögonen på den svenske förbundskaptenen Leo Mylläri." Vad han inte tar upp i sin text är hur Abrahamian förvägrades en videogranskning av situationen. Inte heller de vitt skilda skäl som domarna har angett till Abrahamians förlust. Det är inte utan att jag funderar på om de neutrala bedömare han hittade råkade vara de samlade matchdomarna. Alldeles oavsett går det att fråga sig vilket som är värst: Att "barnsligt" protestera mot en upplevd oförrätt eller att i sin okunnighet svartmåla någon annan offentligt.
Ho-chi-ka-ka-ho Co-Co"
Jag kanske är gnällig, men jag tycker inte att frågorna jag ställde SJ över nätet var så där jättesvåra. Jag undrade bara om plats och hur många cyklar de accepterar på 07.11 tåget till Uppsala på söndag morgon och kostnad, allt med tanke på välgörenhetsloppet Ride of Hope. Nu, en vecka senare, svarar de på SJ kundtjänst:
"Tack för ditt mejl.
Från den 4 juni till och med 17 augusti kan vi erbjuda våra kunder att ta med sig cykeln på flera av SJs tåg. Priset för en cykelbiljett per sträcka är 112 kronor.
Mer information om vilka tåg samt sträckor som vi kan erbjuda cykelplats finns på vår hemsida under Resa med SJ/ På tåget/ Cykel på tåg
Du är även välkommen att kontakta SJ Inrikesavdelning på telefonnummer 0771-75 75 75, tonval 1.
Öppet M-F 06:00 22:00. L-S 08:00-22:00.
Med vänlig hälsning
SJ AB
L.W
Obs! Det går inte att svara på detta mejl om ärendenumret i ämnesraden ändras Obs!"
Vad säger man? Goddag yxskaft?
***
Dagens första yxskaft presenterade sig på Svenskans förstasida redan vid frukost; Jan Majlard, vem annars? I en upprörd krönika skriver han om Ara Abrahamians protest att: "33-åringens barnsliga gest vid prisceremonin var en ovärdig demonstration". Vad som dessutom i Majlards text blir viktigt, även om det bara är i en bisats, är var Abrahamian är född. Såna saker är ofta viktiga för Majlard. Som att Zlatan är jugge. Och att de är på ett visst sätt. Ofta har de något väldigt tydligt karaktärsdrag som det går att klanka ner på, som inte är lika fint som våra svenska karaktärsdrag. Såvida inte Zlatan hjular in bollen i mål, för då är det typiskt sydländskt artisteri! Det är så Majlards klocka tickar, som ett eget litet rasbiologiskt institut. I sin text om Abrahamian fastslår han slutligen: "Men de neutrala betraktare jag lyssnade med efteråt gav inte uttryck för att någon hårresande oförrätt hade ägt rum framför ögonen på den svenske förbundskaptenen Leo Mylläri." Vad han inte tar upp i sin text är hur Abrahamian förvägrades en videogranskning av situationen. Inte heller de vitt skilda skäl som domarna har angett till Abrahamians förlust. Det är inte utan att jag funderar på om de neutrala bedömare han hittade råkade vara de samlade matchdomarna. Alldeles oavsett går det att fråga sig vilket som är värst: Att "barnsligt" protestera mot en upplevd oförrätt eller att i sin okunnighet svartmåla någon annan offentligt.
Etiketter:
Ara Abrahamian,
brottning,
Cykling,
Mediekritik,
Musik,
OS,
Service,
SJ,
skandaler,
the sweet
lördag 19 januari 2008
Det är alltid nån annans fel
"But eyes shut it’s you I’m thinking of
But how we move from A to B
It can’t be up to me
Cause you don’t know"
- Nu är jag också en oerhörd erfarenhet rikare när det gäller krishantering, säger Cecilia Stegö Chilò till Dagens industri. Hon har fått nytt jobb som rådgivare på PR-byrån Springtime. Jag är inte helt säker på att jag skulle rekomendera någon att ta råd av henne:
"Mer otur än jag hade kan man inte ha. Det var en serie sammanfallande omständigheter som fällde mig. /../. Jag hade klarat fler smockor från kulturvänstern, men när det interna stödet brast ville jag inte vara en belastning. Det var synd för jag hade blivit en bra minister."
Enligt Cecilia Stegö Chilò är det tydligen inte hennes eget fel att hon fick avgå. Nej, det var hennes svekfulla partikamrater som tvingade henne. Inte det faktum att hon var en kulturminister som aldrig någonsin betalt en tv-licens.
Jag vet inte varför, men jag kan tycka att en grundförutsättning för en rådgivare är att denne tar lärdom och kommer till nya insikter av de erfarenheter som livet ger. När det gäller Cecilia Stegö Chilò verkar hon fortfarande inte förstå varför hon fick avgå. En rådgivare som dessutom alltid skyller på någon annan är nog i längden ingen bra rådgivare.
But how we move from A to B
It can’t be up to me
Cause you don’t know"
- Nu är jag också en oerhörd erfarenhet rikare när det gäller krishantering, säger Cecilia Stegö Chilò till Dagens industri. Hon har fått nytt jobb som rådgivare på PR-byrån Springtime. Jag är inte helt säker på att jag skulle rekomendera någon att ta råd av henne:
"Mer otur än jag hade kan man inte ha. Det var en serie sammanfallande omständigheter som fällde mig. /../. Jag hade klarat fler smockor från kulturvänstern, men när det interna stödet brast ville jag inte vara en belastning. Det var synd för jag hade blivit en bra minister."
Enligt Cecilia Stegö Chilò är det tydligen inte hennes eget fel att hon fick avgå. Nej, det var hennes svekfulla partikamrater som tvingade henne. Inte det faktum att hon var en kulturminister som aldrig någonsin betalt en tv-licens.
Jag vet inte varför, men jag kan tycka att en grundförutsättning för en rådgivare är att denne tar lärdom och kommer till nya insikter av de erfarenheter som livet ger. När det gäller Cecilia Stegö Chilò verkar hon fortfarande inte förstå varför hon fick avgå. En rådgivare som dessutom alltid skyller på någon annan är nog i längden ingen bra rådgivare.
Etiketter:
cecilia stegö chilò,
fiffel,
Lykke Li,
Musik,
politik,
PR,
skandaler,
teflonpanna
måndag 31 december 2007
Gott nytt år
"Get a trade son
You will go far
You have a house in the ferry
And a new guitar that's never been played before - and it never will"
Hur sumerar man ett år? Genom en lista. Ja, det är väl vanligast. Men det känns som om jag redan har gjort den. Under rubriker som "Årets händelser" kanske. Nja, "årets händelse" var för jobbig och den vill jag inte älta en gång till. Årets möten har jag redan skrivit om här, här och här. Årets stolpskott? Den kategorin är nästan för svår. För vem av dem från regeringskansliet som har tvingats avgå ska man välja? Av dem som - ofattbart nog - sitter kvar är det lättare; Mats Odell. I staden är det betydligt enklare: Kristina Alvendal. Allt hon säger är så blåögt och naivt att man häpnar. Hade hon inte fört en iskall klasspolitik som gynnar dem som redan har skulle jag påstå att hon saknar varje tillstymmelse till insikt om sociala klyftor.
Jag tror dock att vi lämnar politiken, jag orkar inte uppröras på årets sista dag. Vi kastar oss i stället över till fotbollens underbara värld och visst var Kim Källströms mål mot Lettland en befrielse, men det är inget mål jag kommer att minnas om tjugo år. Nej, årets mål stod dottern för i en av sina matcher. Vårt lag får hörna. Dottern är back och står ett par meter utanför straffområdet. Alla andra spelare är i straffområdet. Hörnläggaren får till en bra pass till M som skjuter direkt och får till sitt livs träff, pang rakt in i mål. Först är det tyst, sen blir det allmänt jubel. M vet inte riktigt var hon ska ta vägen. Hon har inte bara gjort mål, hon har gjort lagets snyggaste mål dittills (och hittils), hon ser generat mot mig som om inte riktigt vet vad hon ska göra sen. Lagkompisarna räddar henne genom ett ordenligt kramkalas. Det var nog årets bästa händelse ändå. Glädjen att få dela sin dotters stolthet och lycka den dagen var oslagbar.
You will go far
You have a house in the ferry
And a new guitar that's never been played before - and it never will"
Hur sumerar man ett år? Genom en lista. Ja, det är väl vanligast. Men det känns som om jag redan har gjort den. Under rubriker som "Årets händelser" kanske. Nja, "årets händelse" var för jobbig och den vill jag inte älta en gång till. Årets möten har jag redan skrivit om här, här och här. Årets stolpskott? Den kategorin är nästan för svår. För vem av dem från regeringskansliet som har tvingats avgå ska man välja? Av dem som - ofattbart nog - sitter kvar är det lättare; Mats Odell. I staden är det betydligt enklare: Kristina Alvendal. Allt hon säger är så blåögt och naivt att man häpnar. Hade hon inte fört en iskall klasspolitik som gynnar dem som redan har skulle jag påstå att hon saknar varje tillstymmelse till insikt om sociala klyftor.
Jag tror dock att vi lämnar politiken, jag orkar inte uppröras på årets sista dag. Vi kastar oss i stället över till fotbollens underbara värld och visst var Kim Källströms mål mot Lettland en befrielse, men det är inget mål jag kommer att minnas om tjugo år. Nej, årets mål stod dottern för i en av sina matcher. Vårt lag får hörna. Dottern är back och står ett par meter utanför straffområdet. Alla andra spelare är i straffområdet. Hörnläggaren får till en bra pass till M som skjuter direkt och får till sitt livs träff, pang rakt in i mål. Först är det tyst, sen blir det allmänt jubel. M vet inte riktigt var hon ska ta vägen. Hon har inte bara gjort mål, hon har gjort lagets snyggaste mål dittills (och hittils), hon ser generat mot mig som om inte riktigt vet vad hon ska göra sen. Lagkompisarna räddar henne genom ett ordenligt kramkalas. Det var nog årets bästa händelse ändå. Glädjen att få dela sin dotters stolthet och lycka den dagen var oslagbar.
Etiketter:
Abba,
Kristina Alvendal,
Listor,
Mats Odell,
Musik,
Nyårsafton,
politik,
skandaler,
The View
måndag 19 november 2007
Märklig nyhetsvärdering
"Here comes a delivery
Straight from the heart of my misery
So, comes a delivery
Straight from the heart, to you"
Ibland blir jag lite brydd. Ok, för att moderaterna har fått stå rampljuset i en något mindre smickrande exponering under det senaste året. Och ok för att en magnitud av nyheter kring en person, organisation, grupp eller fenomen till slut ger en viss trötthet bland både oss läsare och journalisterna som ska skriva om eländet. Men att de två stockholmsdrakarna, DN och Svenskan, helt väljer att förtiga nyheten om att moderata ministrar, statssekreterare och pressekreterare låter oss skattebetalare stå för notan till moderaternas interna angelägenheter är minst sagt märklig. Det är inte utan jag frågar mig vilken nyhetsvärdering som ligger bakom beslutet på redaktionerna. För det kan väl aldrig vara politiskt? Heder åt Expressen som är den enda stockholmstidningen som skriver om saken.
Straight from the heart of my misery
So, comes a delivery
Straight from the heart, to you"
Ibland blir jag lite brydd. Ok, för att moderaterna har fått stå rampljuset i en något mindre smickrande exponering under det senaste året. Och ok för att en magnitud av nyheter kring en person, organisation, grupp eller fenomen till slut ger en viss trötthet bland både oss läsare och journalisterna som ska skriva om eländet. Men att de två stockholmsdrakarna, DN och Svenskan, helt väljer att förtiga nyheten om att moderata ministrar, statssekreterare och pressekreterare låter oss skattebetalare stå för notan till moderaternas interna angelägenheter är minst sagt märklig. Det är inte utan jag frågar mig vilken nyhetsvärdering som ligger bakom beslutet på redaktionerna. För det kan väl aldrig vara politiskt? Heder åt Expressen som är den enda stockholmstidningen som skriver om saken.
Etiketter:
Babyshambles,
Media,
Mediekritik,
Moderaterna,
Musik,
politik,
skandaler
lördag 17 november 2007
VAB-dagar, sjuknärvaro och jäv
Förra onsdagen när dottern skulle sova började hon gnälla över att hon hade ont i halsen. Hon ville sova i min säng eller att jag kom och sov i hennes. Efter många om och men kvartade hon till slut in i sin egen säng. Då började jag också känna av det halsonda. Dan efter var jag däckad, medan dottern bara hade lite feber. Jag ringde till jobbet och berättade att vi var sjuka. Efter nån timme ringde en av jobbarkompisarna tillbaka och undrade om jag vabbade eller om jag var sjuk, lönekontoret ville veta. Jag försökte förklara att vi båda var sjuka. Alltså vabbade jag och var sjuk. Några dar senare kom jag underfund med varför de ville veta; det handlar ju om karensdag eller ej. Är jag sjuk blir det karensdag. Är jag jag hemma för att dottern är sjuk blir det ingen karensdag. Men hur blir det nu då? Jag har fortfarande ingen aning. Och hur gör vi med min sjuknärvaro? I måndags satt jag hemma och skrev. Från och med tisdagen var jag på jobbet febrig och snygg. Så har det varit hela veckan. Kan jag kvitta sjuknärvaron mot sjukskrivningen, finns det nån bonus för att jag ställde upp?
***
I tisdags närde jag en from förhoppning om att helgen skulle ge en lättad arbetsbörda, jag bli friskare och att vi skulle få nåt snaskigt att skriva om från den här adressen . Jag blev klar med jobbet igår. Friskare? Ok lite då. Och som grädde på moset, ett brev på posten, lök på laxen, avslöjar DN: Mats Odells nya utförsäljningschef, Bengt-Åke Nilsson, har betydande aktieinnehav i bolag, bland annat Handelsbanken, som kan bli vinnare på utförsäljningen av de statliga bolagen. DN har lyckats med årets understatement med den här rubriksättningen:
"Innehavet är problematiskt"
Problematiskt. Jo, jag tackar. Men i kulissen står Mats Odell. Ständigt denne Mats Odell. Hädanefter får han heta teflonpannan. Herr Nilsson själv anser att han är rätt person på rätt plats och att hans bakgrund gör honom ypperlig att hantera jävsfrågor och sekretess. Nu är Herr Nilsson inte den enda i en jävssituation i det råd som har fått updraget att ge regeringen råd om utförsäljningarna. Sedan tidigare sitter Handelsbankens ordförande, Lars O Grönstedt, redan där. Nu ska således vargarna vakta fåren. Eller som en polare skrev: "Tänk er att AIK ber Hammarby sköta om spelarvärvningarna".
***
I morse var det ingen sång som kom till mig, men väl musik. Dagens låt är James Bond framförd av The Skatalites.
***
Veckans citat: - Jag medger att ilskan alltid har varit mitt bränsle. Varifrån den kommer vet jag inte riktigt, mer än på ett abstrakt plan. Och jag rekommenderar inte ilska till någon, men det har fungerat för mig. Sean Penn, DN 071116.
***
I tisdags närde jag en from förhoppning om att helgen skulle ge en lättad arbetsbörda, jag bli friskare och att vi skulle få nåt snaskigt att skriva om från den här adressen . Jag blev klar med jobbet igår. Friskare? Ok lite då. Och som grädde på moset, ett brev på posten, lök på laxen, avslöjar DN: Mats Odells nya utförsäljningschef, Bengt-Åke Nilsson, har betydande aktieinnehav i bolag, bland annat Handelsbanken, som kan bli vinnare på utförsäljningen av de statliga bolagen. DN har lyckats med årets understatement med den här rubriksättningen:
"Innehavet är problematiskt"
Problematiskt. Jo, jag tackar. Men i kulissen står Mats Odell. Ständigt denne Mats Odell. Hädanefter får han heta teflonpannan. Herr Nilsson själv anser att han är rätt person på rätt plats och att hans bakgrund gör honom ypperlig att hantera jävsfrågor och sekretess. Nu är Herr Nilsson inte den enda i en jävssituation i det råd som har fått updraget att ge regeringen råd om utförsäljningarna. Sedan tidigare sitter Handelsbankens ordförande, Lars O Grönstedt, redan där. Nu ska således vargarna vakta fåren. Eller som en polare skrev: "Tänk er att AIK ber Hammarby sköta om spelarvärvningarna".
***
I morse var det ingen sång som kom till mig, men väl musik. Dagens låt är James Bond framförd av The Skatalites.
***
Veckans citat: - Jag medger att ilskan alltid har varit mitt bränsle. Varifrån den kommer vet jag inte riktigt, mer än på ett abstrakt plan. Och jag rekommenderar inte ilska till någon, men det har fungerat för mig. Sean Penn, DN 071116.
Etiketter:
Bengt-Åke Nilsson,
ekonomi,
jäv,
Mats Odell,
Musik,
politik,
Sean Penn,
skandaler,
The Skatalites
onsdag 7 november 2007
Vardagslunk
"It's my heart and there's a price you have to pay
enough is enough
you played too rough with my heart
now there's a price you have to pay"
Efter ett par veckor fyllda av mer eller mindre smaklig underhållning signerad De Nya Moderaterna är det inte utan att man känner en viss tomhet när löpsedlarna flåsar om de sedvanliga bantningskurerna vi borde gå igenom och sjukdomarna som vi alla kommer att dö av. Jag trodde i svagt ögonblick att jag hade fått nog av svettiga moderatpolitiker och blåa statssekreterare som svettas och mummlar ursäkter i tv-rutan, men näe det har jag inte. Kalla mig låg eller skadeglad men jag längtar redan efter nästa skandal.
DN fick nån Lidnersk knäpp och satte fokus på en intressant detalj som jag skrev om för ett par dar sedan: Svartjobben kostar betydligt mer än bidragsfusket ,* så löd rubriken på en stort uppslagen artikel i papperstidningen den 6/11. Uppgifterna kommer samstämmigt från skatteverket och försäkringskassan. Ändå ska regeringen toksatsa på att jaga bidragsfuskare, inte på den organiserade svartjobbssektorn. Vill man vara elak, och det vill man, skulle man kunna tro att regeringen inte vill komma tillrätta med problemet av en eller annan orsak.
***
Jag har blivit tokig. Jag funderar på fullt allvar att börja med styrketräning för ryggen och spinning för konditionen på Friskis och Svettis. Men jag är grundligt trött på att min stela rygg inte blir helt bra. Och jag har börjat fantisera om att åka runt lite i Flandern i april, kanske inte hela sträckan men ändå.
***
UPPDATERING:
* Ett tack till Jah som lyckades hitta länken till slut.
enough is enough
you played too rough with my heart
now there's a price you have to pay"
Efter ett par veckor fyllda av mer eller mindre smaklig underhållning signerad De Nya Moderaterna är det inte utan att man känner en viss tomhet när löpsedlarna flåsar om de sedvanliga bantningskurerna vi borde gå igenom och sjukdomarna som vi alla kommer att dö av. Jag trodde i svagt ögonblick att jag hade fått nog av svettiga moderatpolitiker och blåa statssekreterare som svettas och mummlar ursäkter i tv-rutan, men näe det har jag inte. Kalla mig låg eller skadeglad men jag längtar redan efter nästa skandal.
DN fick nån Lidnersk knäpp och satte fokus på en intressant detalj som jag skrev om för ett par dar sedan: Svartjobben kostar betydligt mer än bidragsfusket ,* så löd rubriken på en stort uppslagen artikel i papperstidningen den 6/11. Uppgifterna kommer samstämmigt från skatteverket och försäkringskassan. Ändå ska regeringen toksatsa på att jaga bidragsfuskare, inte på den organiserade svartjobbssektorn. Vill man vara elak, och det vill man, skulle man kunna tro att regeringen inte vill komma tillrätta med problemet av en eller annan orsak.
***
Jag har blivit tokig. Jag funderar på fullt allvar att börja med styrketräning för ryggen och spinning för konditionen på Friskis och Svettis. Men jag är grundligt trött på att min stela rygg inte blir helt bra. Och jag har börjat fantisera om att åka runt lite i Flandern i april, kanske inte hela sträckan men ändå.
***
UPPDATERING:
* Ett tack till Jah som lyckades hitta länken till slut.
måndag 5 november 2007
Moderaternas olika måttstockar
"So messed up I want you here
In my room I want you dear
Now we're gonna be Face-to-face
And I'll lay right down In my favorite place"
Vad ska man säga om Catarina Elmsäter-Svärds uttalanden i DN? "Det är något sjukt över hela systemet. Det är ett högt skattetryck som tvingar fram sådant här." Är det några andra områden inom rättssystemet som vi anser "tvingar fram" lagbrott? Vad sägs om bankrån? "Bankerna skyltar ju med pengar och lån och jag har inte råd så det ju klart som korvspad att jag kan gå in och ta min beskärda del." Misshandel? "Om proffsboxningen hade varit tillåten så hade jag aldrig slagit Bosse på käften." Pedofili? "Ja, men barnen var ju nakna på stranden." Vem som helst hör hur dumt det låter.
Catarina Elmsäter-Svärd, ni moderater inför än den ena regeln och än den andra lagen för att "komma tillrätta med bidragsfusket". På er hemsida skriver ni: "Ett samhälle behöver tydliga regler och måste reagera skarpt och snabbt när någon bryter mot dessa regler." Men tydligen är det skillnad på folk och folk samt brott och brott. Dina partivänners brott är uppenbarligen skitsaker, enligt ditt sätt att resonera, medans en som går på a-kassa och jobbar svart ska sättas åt. Ser du hyckleriet? Dubbelmoralen? Klasshatet? Nej förmodligen inte. Och det är det som är problemet med dig och ditt parti.
In my room I want you dear
Now we're gonna be Face-to-face
And I'll lay right down In my favorite place"
Vad ska man säga om Catarina Elmsäter-Svärds uttalanden i DN? "Det är något sjukt över hela systemet. Det är ett högt skattetryck som tvingar fram sådant här." Är det några andra områden inom rättssystemet som vi anser "tvingar fram" lagbrott? Vad sägs om bankrån? "Bankerna skyltar ju med pengar och lån och jag har inte råd så det ju klart som korvspad att jag kan gå in och ta min beskärda del." Misshandel? "Om proffsboxningen hade varit tillåten så hade jag aldrig slagit Bosse på käften." Pedofili? "Ja, men barnen var ju nakna på stranden." Vem som helst hör hur dumt det låter.
Catarina Elmsäter-Svärd, ni moderater inför än den ena regeln och än den andra lagen för att "komma tillrätta med bidragsfusket". På er hemsida skriver ni: "Ett samhälle behöver tydliga regler och måste reagera skarpt och snabbt när någon bryter mot dessa regler." Men tydligen är det skillnad på folk och folk samt brott och brott. Dina partivänners brott är uppenbarligen skitsaker, enligt ditt sätt att resonera, medans en som går på a-kassa och jobbar svart ska sättas åt. Ser du hyckleriet? Dubbelmoralen? Klasshatet? Nej förmodligen inte. Och det är det som är problemet med dig och ditt parti.
Etiketter:
Brottslighet,
juridik,
Moderaterna,
Musik,
politik,
skandaler,
skattefiffel,
The Stooges
onsdag 3 oktober 2007
Den gudomliga komedin fortsätter
Another One Bites the Dust borde vara dagens låt med tanke på att ytterligare en medarbetare till regeringen har fått gå/avgått. Det snurrar fort nu i maktens korridorer. Jag funderade i morse om det faktiskt inte är dags att kräva nyval: I modern tid har ingen annan regering i Sverge haft så många avhopp på grund av skandaler. Av nån outgrundlig anledning har alltid den egna vinningen varit den bakomliggande orsaken, oavsett om det handlar om skitsaker som obetalda tv-licenser eller det mer allvarliga fifflet på Carnegie. Ett nyval skulle nog för en lång tid framåt förpassa de borgerliga partierna på undantag. Och det vore naturligtvis trevligt. Men samtidigt kom jag att tänka på att jag nog aldrig tidigare fascinerats så mycket av en regering; inte ett enda satirprogram värt namnet hade kunnat klura ut ett så intrikat manus. Det enda som saknas är en ordentlig sexskandal och en muthärva. Så efter lite moget övervägande, nej det är inte dags för nyval, än. Jag har på känn att det kommer mer.
Däremot är det helt klart dags för Mats Odell att följa dem han har handplockat från Carnegie ut genom dörren. Jag skrev redan i våras om Odell som en man utan ansvar och det har nu återigen visat på ett allt för tydligt sätt. För att få Odell att gå är nog hans chef tvungen att visa honom var dörren är. Men det lär väl inte heller ske. Kanske är det nåt som går i de där kretsarna. För ingen kan väl påstå att regeringschefen hitintills har tagit nåt ansvar för dem han har utnämnt och som på ett så underhållande sätt har gjort bort sig framför kamerorna.
I Dantes tredje, fjärde, åttonde och nionde cirkel börjar det nu bli fullt av svenskar.
***
I morgon klockan 22.00 på Estadio Municipal är det Time For Heroes:
***
Morgonens låt var samma som igår. Alltså inget mer att skriva om.
Däremot är det helt klart dags för Mats Odell att följa dem han har handplockat från Carnegie ut genom dörren. Jag skrev redan i våras om Odell som en man utan ansvar och det har nu återigen visat på ett allt för tydligt sätt. För att få Odell att gå är nog hans chef tvungen att visa honom var dörren är. Men det lär väl inte heller ske. Kanske är det nåt som går i de där kretsarna. För ingen kan väl påstå att regeringschefen hitintills har tagit nåt ansvar för dem han har utnämnt och som på ett så underhållande sätt har gjort bort sig framför kamerorna.
I Dantes tredje, fjärde, åttonde och nionde cirkel börjar det nu bli fullt av svenskar.
***
I morgon klockan 22.00 på Estadio Municipal är det Time For Heroes:
***
Morgonens låt var samma som igår. Alltså inget mer att skriva om.
Etiketter:
Carnegie,
Dante,
Mats Odell,
politik,
regeringen,
skandaler,
Statsministern,
The Libertines,
Urban Funered
måndag 17 september 2007
Vad säger man, grattis?
"So we came to jazz it up
We never loved a shovel
Bakom de höga husen och planken
på parkeringen går alarmen"
Ett år med en borgerlig regering. Egentligen borde de få stora humorpriset, för aldrig tidigare under min levnad har egenintresset lyst igenom så tydligt, så generande och så underhållande:
Cecilia Stegö Chiló, svart städhjälp och obetald tv-licens;
Maria Borelius, sommarbostaden registrerat på ett bolag i ett skatteparadis, svart städhjälp och obetald tv-licens;
Tobias Billgren, obetald tv-licens;
Sven-Otto Littorin, examen från ett bluffuniversitet;
Carl Bildts innehav av aktier i tvivelaktiga bolag;
Fredrick Federleys konkade salladsbar;
Eva Björling, svartbygge.
Alla dessa skandaler på mindre än ett år. Jag skulle tro att det är frågan om ett nytt rekord. Troligen svårslaget för kommande regeringar. Jag har garvat rått i tv-soffan många gånger det här året. Men den stora frågan är om man orkar tre år till med den här regeringen. Risken är stor att man har garvat ihjäl sig innan valet 2010. Såvida man inte blir arbetslös eller sjuk. Då kan man nog hålla sig för garv.
***
Jag vet inte om Love Antell har satt sin fot i Vårby Gård, men så vidare värst höga hus är det ju inte där, det är mest orangeröda trevåningshus. Ganska puttignuttigt. Ok, visst finns paraboler på balkongerna, men ta tricken ett par stationer till; till Fittja eller Alby, nu snackar vi lite högre hus, med eftersatt underhåll, som signalerar total tristess.
Jag och Markus irrade omkring på cykel i de omgivningarna igår. Att jag satt på en räser glömde Markus snart bort och plötsligt hade vi trevliga skogsstigar i stället för skön landsvägsasfalt under däcken. Egentligen borde gårdagen ha ägnats åt stärkande promenader i stället, men med värktabletter, stretching och en halvtimme på en iskudde lyckades jag få ned stelheten till en hanterbar nivå. Vi avslutade turen med ett par bira på min lokala grek. Väl hemma dunade jag in helt ovaggad. Vaknade förvirrad efter ett par timmars eftermiddagssömn. Det blev inget 3v för min del senare under kvällen, utan fortsatt slummer framför burken.
We never loved a shovel
Bakom de höga husen och planken
på parkeringen går alarmen"
Ett år med en borgerlig regering. Egentligen borde de få stora humorpriset, för aldrig tidigare under min levnad har egenintresset lyst igenom så tydligt, så generande och så underhållande:
Cecilia Stegö Chiló, svart städhjälp och obetald tv-licens;
Maria Borelius, sommarbostaden registrerat på ett bolag i ett skatteparadis, svart städhjälp och obetald tv-licens;
Tobias Billgren, obetald tv-licens;
Sven-Otto Littorin, examen från ett bluffuniversitet;
Carl Bildts innehav av aktier i tvivelaktiga bolag;
Fredrick Federleys konkade salladsbar;
Eva Björling, svartbygge.
Alla dessa skandaler på mindre än ett år. Jag skulle tro att det är frågan om ett nytt rekord. Troligen svårslaget för kommande regeringar. Jag har garvat rått i tv-soffan många gånger det här året. Men den stora frågan är om man orkar tre år till med den här regeringen. Risken är stor att man har garvat ihjäl sig innan valet 2010. Såvida man inte blir arbetslös eller sjuk. Då kan man nog hålla sig för garv.
***
Jag vet inte om Love Antell har satt sin fot i Vårby Gård, men så vidare värst höga hus är det ju inte där, det är mest orangeröda trevåningshus. Ganska puttignuttigt. Ok, visst finns paraboler på balkongerna, men ta tricken ett par stationer till; till Fittja eller Alby, nu snackar vi lite högre hus, med eftersatt underhåll, som signalerar total tristess.
Jag och Markus irrade omkring på cykel i de omgivningarna igår. Att jag satt på en räser glömde Markus snart bort och plötsligt hade vi trevliga skogsstigar i stället för skön landsvägsasfalt under däcken. Egentligen borde gårdagen ha ägnats åt stärkande promenader i stället, men med värktabletter, stretching och en halvtimme på en iskudde lyckades jag få ned stelheten till en hanterbar nivå. Vi avslutade turen med ett par bira på min lokala grek. Väl hemma dunade jag in helt ovaggad. Vaknade förvirrad efter ett par timmars eftermiddagssömn. Det blev inget 3v för min del senare under kvällen, utan fortsatt slummer framför burken.
Etiketter:
Cykling,
Florence Valentin,
Musik,
politik,
regeringen,
skandaler,
The Clash
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)