Visar inlägg med etikett Mediekritik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Mediekritik. Visa alla inlägg

onsdag 27 maj 2009

Flera tankar i skallen samtidigt

"I’m just a poor wayfaring stranger
Traveling thru this world below
There’s no sickness, no toil, no danger
In that bright land to which I go"


Ibland måste man hålla två tankar i skallen samtidigt. Ett sånt exempel fanns i dagens Metro. Under rubriken "LO-basens make fick jobb - på LO" kan vi läsa att Lennart Wedin efter pension från IF Metall fått jobb på LO. Och? Kan det kanske vara så att han fick det på egna meriter? Att han sen kvitterar ut pension samtidigt är inte heller det särskilt mycket att ondgöra sig över. Går du i avtalspension och hittar ett annat jobb får du både pension och lön. Så fungerar det för dig, mig och för Lennart. Vad är problemet?

Just nu handlar det naturligtvis om ett drev som kampanjar för att Wanja Lundby-Wedin ska avgå. I ett drev är alla nyheter - oavsett dess bäring - viktiga för att fylla skuldbägaren. Den samlade skiten journalisterna lyckats gräva upp ska bli så pass stor att det inte längre går att värja sig med hedern i behåll - oavsett skitens bäring. Wanjas dagar är räknade. Så är det. Bara en lång industrisemester fylld av fästingar och mord kan rädda henne.

Samtidigt tycker jag att Wanja borde ha avgått redan vid AMF-skandalen. Hennes trovärdighetskonto tömdes då. LO:s styrelse hade kunnat sätta press på henne. Men då många förbund tjänar på att det sitter en svag LO-ordförande valde de att låta henne sitta, med allt vad det innebär i bristande förtroende för LO och arbetarrörelsen. En ytterligare förklaring ligger nog i att samtliga förbundsordföringar i LO-styrelsen också sitter med i andra styrelser och har säkert inte heller alltid läst det finstilta i alla kontrakt som ingåtts. Därför sitter vi där med en svag LO-ordförande som media kommer att skjuta ner vilken dag som helst. Och för var dag som drevet går dras facket allt mer i smutsen. Hur gräsrötterna ska kunna vända de neråtgående medlemssiffrorna under såna här förhållanden är för mig en gåta.

Problemet med maktfullkomliga ordföringar ligger dessvärre inbyggt i rörelsen. Det finns ingen bortre gräns för hur länge en ordförande kan sitta. Och ju längre en människa sitter på en maktposition desto mer maktfullkomlig kommer han eller hon att bli. En amerikansk president kan bara sitta i två mandatperioder, det vill säga åtta år. Detta för att ingen president ska kunna förvandlas till monark. Jag tycker det är ett bra system. Det ger en ödmjukhet inför ämbetet och skickar ut dig från posten vid ungefär den tidpunkt då du tappar den ödmjukheten.

tisdag 26 maj 2009

Värdelös ursäkt

"They got the sun and they got the palm trees (where’d you go?)
They got the weed, and they got the taxies (where’d you go?)
The Harder They Come, n’ the home of ol’ Bluebeat (where’d you go?)
Yes I’d stay and be a tourist, I can’t take the gun play (where’d you?)"


Klockan 10:49 igår publicerade Thomas Mattsson, chefredaktör på Expressen, en ursäkt till Wanja Lundby-Wedin och den okända kvinna som på Expressens förstasida utmålats som Wanja. Klockan 14:00 fanns fortfarande upplagan i butikerna. En stilla undran: vad är en sån ursäkt värd? Borde inte Expressen, om det var ärliga i sin ursäkt, dragit in den felaktiga upplagan omedelbart när felet uppdagades? Nu framstår det mer som politisk smutskastning, troligtvis lagvidrig sådan.

***

Att som nittonåring landa i Kingston Jamaica var en dröm som gick i uppfyllelse. På flygplatsen träffade vi en jättetrevlig taxichaffis som gärna körde oss till vårt boende. Bilen såg väl inte direkt ut som en taxi med skylt och taxameter men vi kom fram dit vi skulle, sen tog det nästan fem dar innan vi blev av med honom. Han fixade gärna allt åt oss och tog betalt för det. Han blev skitsur när vi inte längre var intresserade av hans tjänster. Att Kingston skulle ha slum det visste jag. Men ingen hade förberett mig på lukten, eller aggressiviteten och rasismen som mötte oss "whiteys". Min reskompis fick panik efter nio dar och ville omedelbart lämna ön. Vi var unga. Naiva. Men det var vi å andra sidan inte ensamma om:

onsdag 25 februari 2009

Sinne för proportioner

Det är inte bara en fjärdedels semla på morgon som har gjort mig lätt illamående: Svenskan ägnar 14 sidor åt kronprinsessans förlovning. DN vill inte vara sämre, de snaskar på med 14 och en halv sida. Till DN:s försvar kommer att åtminstone ledaren vågar vara kritisk till monarkin en sådan här dag. Tack för det! Samtidigt håller halva Västra Götaland på att kastas ut i arbetslöshet. Nyhetsredaktionernas sinne för proportioner bör allvarligt ifrågasättas. Vilhelm Mobergs ord från 1955 är fortfarande rykande aktuella:

"I en monarki uppkommer det alltid en anda av undersåtlighet, som icke är fria medborgare värdig. Kring konungen med Guds nåde och hans anförvanter har i alla tider uppblommat en rik flora av servilitet och inställsamhet, kryperi och allsköns fjäsk. Denna undersåtlighet kräver sina offer i de bästa kretsar. Jag har sett högt bildade personer, som i andra sammanhang har ådagalagt intelligens, mista sin mänskliga värdighet inför en kunglig person: I närvaro av en medlem av kungahuset har de alldeles tappat koncepterna och stått där som förvandlade och stammat i förvirring och betett sig på ett sätt som närmast kan kallas fjantigt. Kungadömet frammanar och utvecklar några av människans mest förödmjukande egenskaper: begäret att stå i gunst hos de höga, ivern att få umgås med dem, tjänstvilligheten till varje pris, den böjda ryggen inför överheten. Kungligheten får undersåtarna att förnedra sig själva även om det inte är deras avsikt. Till konungen och hans hov hör lakejen, och kungadömet har alltid alstrat lakejsjälar eller vad vi kallar hovmannamentalitet: Denna beskäftighet hos människor, som i varje situation är beredda att stå sin härskare till tjänst."

Vilhelm Moberg Därför är jag republikan

torsdag 23 oktober 2008

Tidens tecken

Eftersom att det borgerligt styrda landstinget här i stan har beslutat att höja patientavgiften till akuten så fixar Svenskan en enkätundersökning på nätet. Frågan är "Vad är viktigast för dig?" Det finns två svarsalternativ:

1. Att inte patientavgiften blir högre
2. Att inte SL-kortet blir dyrare

Fler alternativ finns inte. Framförallt är det väl ett tidens tecken att inte fråga: Är du beredd att betala nån krona mer i skatt för att alla ska få tillgång till en bra vård och en väl fungerande kollektivtrafik?

fredag 15 augusti 2008

Goddag yxskaft

"Ho-chi-ka-ka-ho Co-Co
Ho-chi-ka-ka-ho Co-Co"

Jag kanske är gnällig, men jag tycker inte att frågorna jag ställde SJ över nätet var så där jättesvåra. Jag undrade bara om plats och hur många cyklar de accepterar på 07.11 tåget till Uppsala på söndag morgon och kostnad, allt med tanke på välgörenhetsloppet Ride of Hope. Nu, en vecka senare, svarar de på SJ kundtjänst:

"Tack för ditt mejl.

Från den 4 juni till och med 17 augusti kan vi erbjuda våra kunder att ta med sig cykeln på flera av SJs tåg. Priset för en cykelbiljett per sträcka är 112 kronor.

Mer information om vilka tåg samt sträckor som vi kan erbjuda cykelplats finns på vår hemsida under Resa med SJ/ På tåget/ Cykel på tåg

Du är även välkommen att kontakta SJ Inrikesavdelning på telefonnummer 0771-75 75 75, tonval 1.


Öppet M-F 06:00 22:00. L-S 08:00-22:00.

Med vänlig hälsning

SJ AB

L.W

Obs! Det går inte att svara på detta mejl om ärendenumret i ämnesraden ändras Obs!"

Vad säger man? Goddag yxskaft?

***

Dagens första yxskaft presenterade sig på Svenskans förstasida redan vid frukost; Jan Majlard, vem annars? I en upprörd krönika skriver han om Ara Abrahamians protest att: "33-åringens barnsliga gest vid prisceremonin var en ovärdig demonstration". Vad som dessutom i Majlards text blir viktigt, även om det bara är i en bisats, är var Abrahamian är född. Såna saker är ofta viktiga för Majlard. Som att Zlatan är jugge. Och att de är på ett visst sätt. Ofta har de något väldigt tydligt karaktärsdrag som det går att klanka ner på, som inte är lika fint som våra svenska karaktärsdrag. Såvida inte Zlatan hjular in bollen i mål, för då är det typiskt sydländskt artisteri! Det är så Majlards klocka tickar, som ett eget litet rasbiologiskt institut. I sin text om Abrahamian fastslår han slutligen: "Men de neutrala betraktare jag lyssnade med efteråt gav inte uttryck för att någon hårresande oförrätt hade ägt rum framför ögonen på den svenske förbundskaptenen Leo Mylläri." Vad han inte tar upp i sin text är hur Abrahamian förvägrades en videogranskning av situationen. Inte heller de vitt skilda skäl som domarna har angett till Abrahamians förlust. Det är inte utan att jag funderar på om de neutrala bedömare han hittade råkade vara de samlade matchdomarna. Alldeles oavsett går det att fråga sig vilket som är värst: Att "barnsligt" protestera mot en upplevd oförrätt eller att i sin okunnighet svartmåla någon annan offentligt.

fredag 1 augusti 2008

14-7 i doping

"Hej, hej snubbar fula gubbar, stöter på sin dotters kompisar.
Hej, hej snubbar gamla gubbar, flicker akta er för pop-farfar"

Innan OS ens har börjat kommer dopingskandalerna. Och föga förvånande är det inom friidrotten. Sju ryskor har försökt byta ut sina pissprov i hopp om att ingen ska märka nåt. Två rumänskor har torskat med spår av epo i blodet. Tidigare i juli torskade ytterligare en. Alla inom grenen 1500 meter. Så nu har Rumänien inget dam-lag i grenen. Trots att vi nu har tio dopingfall inom en månad - jag kan nog ha missat några - så är kritiken inte alls lika hård som mot cykelsporten. Än så länge har jag inte läst några krönikörer eller sportkommentatorer som tycker att man ska lägga ned friidrotten likt Chris Härenstam förra året:

– Trovärdigheten är borta. Det är fruktansvärt att sporten får så stor uppmärksamhet. Jag tycker inte sporten ska ha någon uppmärksamhet.

Eller Pamela Andersson i Expressen:

"Ok, ni är inte jättemånga (högst 55 000 när jag kollar MMS-mätningarna), men jag måste ändå fråga er som kollar på Tour de France : fattar ni inte att de är dopade? Varje år hör man att "nu är det bättre", "nu är det upprensat" - men ändå blir Tour de France som vanligt Tour de Doping... Nu har fuskarna trampat runt på sina cyklar i en vecka och redan har en hel drös åkt dit. Riccardo Ricco vann etapper två dagar, en tredje dag plockade polisen honom för EPO-doping. "Chockerande", läser jag att cykelpresidenten säger. Haha, säger jag. Cykelsporten är ett skämt." (Pamela Andersson Expressen 2008 07 18. Länk saknas)

Förra året ertappades tre cyklister dopade under Touren av 190 startande. Under samma tre veckor ertappades fyra friidrottare dopade. Utanför tävlan. I år var det fyra cyklister under Touren som togs med brallorna nere. Nu har vi tio friidrottare. 14-7 till friidrotten för att snacka i sporttermer*. Det är inte utan att jag undrar vad Andersson och Härenstam tycker att man ska göra med de olympiska spelen? För det är väl inte så att de tycker att endast vissa sporter ska förbjudas eller tigas ihjäl i fall det förekommer doping i dem?

***

Ja du läste rätt i citat under rubben, Magnus Ugglas 'Fula Gubbar' väckte mig i morse. Nej, den kom inte från nån radio i närheten, utan spelades upp i mitt huvud. Kanske var det en varningsklocka för att jag tittade på en söt tjej i tjugoårsåldern som satt på Landets uteservering i går kväll. Vem vet? Men är det straffet lovar jag att aldrig mer titta åt nån som är yngre än mig själv.

***

*Siffrorna är från juli i år och förra året. Det vill säga under Tour de France-månaden.

onsdag 9 juli 2008

Wow liksom


"Your face when sleeping is sublime
And then you open up your eyes"

Thomas Lövkvist. Som tredje svensk genom tiderna kommer han idag att cykla ut på Touren i en ledartröja, den vita som kallas för "ungdomströjan". Han gör det efter ett fenomenalt tempolopp där han slutar elva. I totalen har han smugit sig upp till en åttonde plats. Det är stort. Riktigt stort. Dessvärre tror jag att få begriper Torens storhet, av nyhetsrapporteringen att döma inte särskilt många "sportjournalister" heller. Att DN viger halva ettan på sporten åt Lövkvist var antagligen bara ett olycksfall i arbetet. David Millar, som tävlar för Slipstream, skriver på sin blogg om Touren:

"The Tour is different. There is so much energy present, it buzzes, you can feel it all around you. There is a constant background noise and you know that if you disengage from it for a moment, you can lose everything. This energy depletes as the race goes on, but this first week is electric. T-Bag (Trent Lowe) said after the race that he was already shitting himself in the neutral. It was about as sketchy and nervous as the final of any other bike race, which puts it into perspective."

Jag kanske är cynisk, men jag tror faktiskt inte att Lövkvist skulle få Svenskans bragdmedalj ens om han behåller den vita tröjan hela vägen in i mål. Nej, så illa kan det väl inte vara tänker du kanske. Jo, precis så illa är det. 2004 lyckades bragdmedaljsjuryn med konststycket att helt glömma bort Magnus Bäckstedts bragd, vinsten i cykelsportens mest prestigefyllda endagstävling, Paris-Roubaix. Han var inte ens nominerad!

Nå, nu struntar vi i alla ignoranta människor och gläds med Lövkvist i stället och hoppas att stallet har för avsikt att inte bara klippa den gula tröjan, utan också försvara den vita.
För den som vill läsa fler som bloggar om TdF kommer dagens tips här.

tisdag 17 juni 2008

I'm a dude

"Well Billy rapped all night about his suicide"

- Vi fick jobbet!

"How he kick it in the head when he was twenty-five"

- Äuhm, vicket jobb???

"Speed jive don't want to stay alive"

- Nordeaknäcket, om deras placeringar!

"When you're twenty-five"

- Åh fan. Ja, det ska väl inte vara så svårt. Stoppa in lite ungar i nedre tonåren få det att se lite sjuttital ut, sen hur de ser ut idag. Busenkelt.

"And Wendy's stealing clothes from Marks and Sparks"

-Ja det låter som snabba cash. Vad ska vi ha för låt? Nåt med ABBA?

"And Freedy's got spots from ripping off the stars from his face"

- ABBA vore guld, men du får aldrig loss deras låtar. De där jävla Björn och Benny bevakar dom som om det vore guldreserven.

"Funky little boat race"

- The Sweet då, Ballroom Blitz!?!

"Television man is crazy saying we're juvenile deliquent wrecks"

- Ah, men va fan The Sweet ger ju inget cred. Jag skulle aldrig kunna visa mig på spyan om vi la in en sweetlåt, det fattar du väl.

"Oh man I need TV when I got T Rex"

- T Rex, David Bowie, Slade eller varför inte Mott the Hoople?

"Oh brother you guessed"

- Bra där! Mott the Hopple är fett med cred. Ian Hunter behöver säkert deg också. Vi kör på det.

"I'm a dude dad"

onsdag 16 april 2008

Syndabocksjournalistik

"Here comes the boat
Only half-afloat
Oarsman grins a toothless smile"

Vid varje katastrof, i stor eller liten skala, söks det numera enträget efter någon att lasta för det inträffade, någon att lägga ansvaret på, en skyldig som vi gemensamt ska kunna avsky. Inte för att det på nåt sätt får det inträffade ointräffat, utan för att vi tydligen behöver någon att ställa vid skampålen.

Efter Estonia har det sökts med ljus och lykta efter någon att klämma dit; rederiet, varvet, regeringen, militären eller kanske terrorister.

Efter tsunamin; regeringen. Igen.

Och nu när det gäller mordet på Engla, ska nu polisen tydligen få skulden. Finns det en nyhetsredaktion som inte ännu har hängt på skulddrevet? Svenskan, DN, Expressen och Rapport har alla kört vinkeln om att mordet kunde ha förhindrats. De har alla hittat någon som klivit fram och kan berätta: "om de bara lyssnat på mig så hade det inte hänt."

Jag tycker att det är oansvarigt från redaktörernas sida. Det är så fruktansvärt lätt för nån att hävda att nåt kunde ha förhindrats, fått en annan utgång, om bara om si eller så hade gjorts. Det förpliktigar nämligen inte ett dugg att vara efterklok. Var i ligger nyheten i kontrafaktiska påståenden? De fyller bara ett syfte, att skuldbelägga.

tisdag 1 april 2008

Tandlösa analyser

"King Tubby is da dub played master
Scientist is a di apprentice master"

Idag hyllas Mats "Teflonpannan" Odell i tidningarna för att han lyckades få ut så mycket pengar på försäljningen av Vin & Sprit. Vad de här "analytikerna" tycks glömma bort är att regeringen säljer en kassako som årligen renderar gigantiska vinster till staten, i år 800 miljoner. Min fråga till dessa "analytiker" är var de kan hitta en lika lönsam och säker intäkt till statskassan som Vin & Sprit. För en sak är säker: 55 miljarder försvinner snabbt, när man har för avsikt att sänka skatterna.

***

Sen nyheten om Mikey Dreads död har jag tagit fram hans plattor och lyssnat en hel del på World War III. Och i morse kom belöningen. Med Mikey Dreads Jumping Master ringande i öron var det nästan kul att stiga upp. Mindre roligt var att bege sig till tandläkaren. Nu är jag en tand och tusen kronor fattigare. Tack och lov var det bara en visdomstand.

Apropå tänder, är det nån som kommer ihåg våren 2006 när de borgerliga partierna vred en ordentlig tandvårdsreform ur händerna på socialdemokratin. Det var ett tag rena rama chicken rejset i överbudspolitik. En dag som idag är det inte utan att jag undrar vad som blev av alla löftena.

tisdag 22 januari 2008

Brösttoner

"Living in the love of the common people
Smiles through the heart of the family man
Poppa's gonna buy you a dream to cling to
Momma's gonna love you just as much as she can
And she can"


Det var nåt han sa till reportrarna när han släppts från häktet som störde mig. Förvisso har jag stört mig på hela mediacirkusen, men mer om det senare. Vad var det han sa. Jo, Tito sa: - Det svenska samhället har behandlat mig sämre än diktaturens Chile.

Diktaturens Chile behandlade nu inte alla medborgare dåligt, om man bortser från att deras demokratiska rättigheter berövades dem. Men om du kämpade för demokrati, ja då kunde du räkna med en omild behandling. Och det är väl nånstans ditåt han vill komma, Tito. Att han ska ha behandlats illa av generalerna och deras hantlangare. Jag har inte en susning om vilken behandling Tito har utsatts för under diktaturen, eller om han överhuvudtaget har varit fängslad . Men en sak är jag väldigt säker på. När han nu satt häktad, här i Sverige har han knappast torterats med elchocker, ubåten eller blivit skenavrättad. Jag tror inte heller att man har gripit hans anhöriga eller hotat att våldta hans fru. Att som Tito kasta ur sig att han blivit sämre behandlad av det svenska samhället än av den chilenska juntan blir därför inte bara korkat, det blir en skymf mot dem som verkligen fängslades, torterades och försvann under juntatiden.

I frågan om mediacirkusen kan jag hålla med Tito. Jag kan inte se nödvändigheten av att publicera namn innan dom verkligen har fastställts. En sak är säker; om Tito är oskyldig till anklagelserna är han ändå för evigt dömd i allmänhetens ögon. Och det är ett riktigt jävla övergrepp.

måndag 19 november 2007

Märklig nyhetsvärdering

"Here comes a delivery
Straight from the heart of my misery
So, comes a delivery
Straight from the heart, to you"


Ibland blir jag lite brydd. Ok, för att moderaterna har fått stå rampljuset i en något mindre smickrande exponering under det senaste året. Och ok för att en magnitud av nyheter kring en person, organisation, grupp eller fenomen till slut ger en viss trötthet bland både oss läsare och journalisterna som ska skriva om eländet. Men att de två stockholmsdrakarna, DN och Svenskan, helt väljer att förtiga nyheten om att moderata ministrar, statssekreterare och pressekreterare låter oss skattebetalare stå för notan till moderaternas interna angelägenheter är minst sagt märklig. Det är inte utan jag frågar mig vilken nyhetsvärdering som ligger bakom beslutet på redaktionerna. För det kan väl aldrig vara politiskt? Heder åt Expressen som är den enda stockholmstidningen som skriver om saken.

torsdag 1 november 2007

Var Pihlblad i tjänst?

"Everytime I see you,
I want to fall in love again
I would like to free you, but you won't even let me in
You won't even let me in"

Jaha, så sa Schenström upp sig efter att drevet gjort sitt jobb. Risken att Pihlblad får gå är väl att betraktas som minimal. Trots att han bjudit en statssekreterare på vin på firmans kort och småhånglat med henne under tillfället. Var han i tjänst eller var det en date? Eftersom han har lämnat in kvitton till firman, anser han uppenbarligen själv att han var i tjänst. Är det legio bland fyrans reportrar att försöka flirta sig till nyheter? Jag kan inte komma ifrån att affären fortfarande andas dubbelmoral och hyckleri. Sängkammarjournalistik säljer. Visst. Men det berättigar inte ett skit. Det blir bara sjaskigt.

onsdag 31 oktober 2007

En osmaklig historia

"Once I get to Baton Rouge
I won't cry a tear for you
All the way to Jackson
I don't think I'll miss you much"

Det finns nåt osmakligt i hela den Pihlblad-Schenströmaffären. Jag uppskattar lika mycket som andra med hjärtat till vänster när moderater och andra borgerliga politiker ertappas med hela näven i syltburken. Men jag finner det högst motbjudande när en statsekreterares salongsberusning och flirtande på krogen blir till förstasidesnyheter utifrån nån absurd moral som ingen nyhetsredaktör själv kan leva upp till. Och det är här nånstans det börjar bli obehagligt. Schenström tiger och det tycker jag att hon gör rätt i. TV4-killen talar däremot ut i alla media och hoppas därmed på att bli rentvådd från misstankar om att hans ställning som politisk reporter har urholkats. Pussen han gav Schenström på krogen är inget mot den Judaskyss han nu ger henne. Med lite stake hade han kunnat avfärda allt med att vad som hände där på krogen är deras ensak. Inte då. Pihlblad fegar ur och blir babbligare än om han druckit några glas rödvin och några mellis. Efter den mediala ringdansen kan man bara hoppas på att Pihlblad förflyttas till nån lokalredaktion för att sköta trafikinformationen för en större pajas har jag inte skådat på länge.

Den enda relevanta frågan i sammanhanget är om Schenström hade jourtjänst eller inte. Att pimpla ett par glas vin i tjänsten är nog inte så klokt. Hade regeringschefen sagt att han har haft ett samtal med Schenström och att historien för hans del är utagerad hade kanske allt varit över. I stället kommer sekretesstämpeln fram och stämplas över journalerna. Handlingen misstänkliggör Schenström. Och i och med sekretessen blir det till en nyhet av något som aldrig borde ha varit en nyhet från början. Kul med en sån arbetsgivare.

måndag 15 oktober 2007

Lokko är värd en ursäkt - av Svenskan

"My girls mad at me
Been on the telephone for an hour
We hardly said a word
I tried and tried but I could not be heard"

Ok, i diskussionen om huruvida Lokko censurerade Lessing eller ej kan man konstatera att det finns, minst, tre texter utifrån samma situation eller huvudartikel. I papperstidningen, finns den berömda svordomen med. I den artikel som toppade ettan på nätupplagan fanns den inte med. När diskussionens vågor börjar svalla på min kommentarstråd, letar jag lite till i Svenskans nättidning och hittar en annan artikel och där fanns svordomen med, översatt, vilket den inte var i papperstidningen.

Jag kan bara förhålla mig till de saker jag läser, inget annat. Jag läste artikeln som toppade nätupplagan. Och utifrån den var rubriken befogad. Eftersom att det var huvudnyheten. Om det nu är en redigerare som slaktat texter utan större känsla för sak och person är det bara att beklaga. Självfallet bör Lokko ha en ursäkt, av sin arbetsgivare. Inte av mig.

***

Manu Chao lirade på Hovet igår och jag var där. Det svängde väl rätt rejält ibland. Jo, jag dansade. Men det blev till slut väldigt tjatigt. Tyvärr använder bandet sig av endast tre växlar: Oipunk, reggaegung och reggaegitarrkomp. Nämen förlåt, det var ett stänk salsa och en liten rumba också, båda med oipunk i sig. Det blir på tok för trist under två timmar. Kvällen avslutades på Imperiet i skatteskrapan.

fredag 12 oktober 2007

Lokko censurerar Lessing

"You're trying to make your mark in society
Using all the tricks that you used on me
You're reading all those high fashion magazines
The clothes you're wearin' girl are causing public scenes"


Ibland måste en svordom finnas med i ett citat av det enkla skälet att det säger något om personen som just har uttalat den. I Doris Lessings fall räcker det inte med den här svala översättningen som Andres Lokko gör i Svenskan: - Men ärligt talat har jag vid det här laget vunnit alla andra litterära priser man kan vinna i Euriopa förutom just det här. Så det är ju förstås fantastiskt.

Överhuvudtaget är citat slappt. Lessing avbryter journalisten och säger: - Look, I won all the prizes in Europe. Det är inte riktigt detsamma som "Men ärligt talat...". Sen kommer den viktiga passus som Lokko inte vill ha med, men som säger så mycket om denna 87-åriga dam: "Every bloody one". Hur kan man låta bli att ta med svordomen, det övergår mitt förstånd.

***

Att citat tillskrivs Sex Pistols här nere är för att det var den versionen som min mentala juxebox drog igång, inte the Monkees.

onsdag 10 oktober 2007

Fejsbok

"I get up in the evening, and I aint got nothing to say
I come home in the morning, I go to bed feeling the same way
I aint nothing but tired, man Im just tired and bored with myself
Hey there baby, I could use just a little help"

Näe, jag vaknade inte med Springsteen i skallen. Men jag har redan hunnit nynna den minst ett dussin gånger idag. De raderna känns som höstens tema. De kan med fördel puzzlas ihop med Iggy: "I'm Bored, I'm the chairman of the bored, I'm a lengthy monologue. I'm livin' like a dog".

***

En polare uppmanade mig att sajna upp mig på fejsboken. Ok, kan jag väl göra, tänkte jag. Så de senaste två dagarna har jag regrederat till min dotters nivå; sitter och samlar vänner digitalt. Wow! Näe, inte det minsta. Det enda som var lite kul var att få kontakt med ett par gamla flörtar och se att de var vid liv. I övrigt, förbannat överreklamerat. Eller som en annan gammal polare skrev:

"På nåt sätt känns det lite tragiskt att det är så man ska träffa sina gamla polare och inte i verkliga livet.Men om man, som jag, sitter fast hemma så kan det ju vara ett schysst sätt att hålla koll på folk."

Och så kan man också se det.

***

Gårdagens medietavla stod Aktuellt för i inslaget om överklassgrabbarna som stampade ihjäl en jämnårig. I inslaget om att de redan dömts på nätet filmades nån sajt och det var inte svårt att se ett namn där. Lägger man ihop att det i andra medier framgått att grabben tillhör en inflytelserik familj var det spot on. En snabb googling och jag fick fram samtliga namn. Ganska osmakligt av Aktuelltredaktionen om ni frågar mig.