måndag 20 april 2009

Knivigt vid Scania

"I'm all tuned in I see all the programmes
I save coupons from packets of tea
I've got my giant hit discotheque album
I empty a bottle I feel a bit free"


De flesta som cyklar räser vill ha skön asfalt under däcken och visst är det underbart. Men lika kul är det att cykla räser på en juste grusväg. Gårdagens tur var kanon och hade det mesta man kan önska sig. När jag kastade mig på hojen strax efter nio var det bara cirka tre grader på termometern. Jag och min jobbarkompis S latade oss och tog pendeln ner till Södertälje. Utanför Scania Vabis hittade vi kniven i vägen som på ett tydligt sätt symboliserar bilindustrins kniviga situation. Sen tog vi gamla Nyköpingsvägen ner till Mörkö. I nån mil förbi Järna blåste det en hård och fostrande motvind, neråt Hölö släppte den och solen började värma ryggen när vi gled fram över Mörkös vägar. Fiket vid färjan är en turistblåsning, onödigt dyrt. Bättre att jobba på och ta sig till Rosenhill där du får en ägg- och ansjovismacka och en java för strax över femtilappen. Vägen från färjan över Näslandet är kurvig och skön. Det är backe upp och backe ner, precis som resten av Södertörn.

Har du inte stannat till vid Rosenhill bör du göra det om du har vägarna förbi. På helgerna är stället proppfullt av cyklister, med eller utan motor. Och mackorna är klassiker; stekt falukorv och ägg, köttbullar och rödbetssallad och naturligtvis ägg- och ansjovis. Efter fikat tog vi vägen över Lida, halva sträckan är en underbart lugn och vacker grusväg där jag upptäckte mig själv med att sitta och småle. S och jag skildes vid Flempan där han bestämde sig för att ta pendeln. Han ska ändå ha ett hedersomnämnande, att ta sig runt i den här terrängen utan clips, spd eller spurtklossar är en prestation, även om det inte gick särskilt fort. Vilket stundtals var frustrerande när nån klunga cyklade förbi oss. Jag hatar nämligen att bli förbicyklad, såvida det inte är av elitmotionärer. När våra vägar skilts öste jag allt vad jag hade upp till Huddinge, sen kom motvinden från helvetet igen och bjöd på motstånd genom Ljugarn.

Väl hemma var det bara att snabbt fixa en korvgryta, duscha, se slutet på Amstel Gold Race och sen sticka till replokalen. Och igår blev det klart, det blir ett gig den 5 juni. Låtlistan slippas. Igår var det fullt tryck i nästan två timmar, sen dog jag P och TP. Jag har en gräns vid ungefär två timmar, sen gör volymen att jag är helt dränerad på energi. Idag susar det fortfarande i högerörat. Inte helt sunt. Det är nog dags att testa proppar, åtminstone på repen.

Trots att lördagen kan betraktas som ett inställt gig har den här helgen var osedvanligt lyckad. Den blev inte sämre av att jag förlängde den idag. Inarbetad tid har inga som helst likheter med vin, de blir inte bättre av att lagras och eftersom att jag jobbade långfredan kändes det som en mycket god idé att ta ut det inarbetade den här helgen.

7 kommentarer:

Alla smutsiga detaljer sa...

Härligt, själv krashade jag på cykeln igår - men det var ju inget nytt :-) Femte juni, antecknat!

Sånger från nedre botten sa...

Nu, igen? Du får sluta dricka din finwhisky till frukost!

Ankan sa...

Hur lång blev trippen? Fungerar det med smala däck o grus, e inte risken för punka överhängande?

Jag trillade i asfalten jag också häromdagen. En velande bilist gjorde att även jag blev velande och då vart det en jävla nackdel att ha spd. Smack! Men det var från nästan stillastående så det var mest stoltheten som fick sig en smäll. Ligga där i en korsning och kravla som en jävla padda...

Sånger från nedre botten sa...

Ungefär åtta mil. Smala däck fungerar, jag har åkt på riktigt risiga grusvägar utan att ha fått punka. Men det är klart att däcken slits hårdare och att det inte är lika komfortabelt som på en cyclocross eller mtb. Trots det tycker jag att det är skitkul, det blir lite mer sport över det och som cyklist blir du tvunge att vara uppmärksam på vad som ligger på vägen.

Du har helt rätt när det gäller de där stillastående fallen, de är nästan komiska och inte alltid så bra för självkänslan.

slow motion sa...

Vilken skön tur, grus är underskattat.
Kul att du rullar här igen.

Jah Hollis sa...

Märkliga fynd man kan göra ute på vägarna.

Sånger från nedre botten sa...

Slow, tack.
Jah, vilket får en att fundera en del över dem som sitter i bilarna...