"falleri, fallera..."
För lite mer än ett år sen gick jag genom Tanto sökandes efter grupp människor varav de flesta jag inte hade sett på mer än 25 år. Jag var minst sagt nervös. Skulle det bli jobbigt och krystat, skulle jag känna igen dem och skulle de känna igen mig. Det gick bra. I skuggan satt och stod ett gäng medelålders män och kvinnor. Några kände jag igen, andra inte. Det blev en del garv och många kramar den dan. Ett halvår senare var det dags igen. Nere på Snövit. Fler kom och det var väldigt chosefritt. Och i morgon är dags för ännu en punkpicknick. Jag ser fram emot den. Faktiskt inte av nostaligiska skäl, utan för att jag verkligen uppskattar att träffa och bara snacka med flera av dem. För er som inte kan komma i morgon och av nån anledning seglar förbi härinne:
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Åh smärta och plikt, men jag önskar i alla fall dig och andra en häärlig dag i Tanto.
Det kommer att bli kul. Idag var jag och handlade mat i Hötorgshallen med P som jag i och med det träffade för andra gången på 25 bast. Vi ska dela filt, mat och vin och vi kommer att bli vaktade av hennes två Greyhoundbussar.
Härligt, det låter som ett bra sätt att tillbringa dagen/kvällen(/helgen/livet:-)) på. Må solen skina, maten och vinet smaka, dogsen vakta lagom och alla må gott.
Skicka en kommentar