Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
-You know there ain't no street like home To make you feel so all alone-
Om mig
- Sånger från nedre botten
- Stockholm, Sweden
- Jag har en märklig ”sjukdom”, så gott som omedelbart när jag vaknar får jag en låt i skallen. Det är inget jag kan styra över. Vissa mornar kan jag komma på mig själv med att nynna på Snoddas, Boney M eller Dirty Pretty Things.
Musiklänkar
Andras skrik-, sång- och mummellänkar
Vi rullar
Fotbollslänkar
Bloggarkiv
-
▼
2009
(100)
-
▼
februari
(20)
- I mitt hus där jag bor
- Tvivel
- Sinne för proportioner
- På förekommen anledning
- Dagens dumheter
- Jag blev bara seg
- Personality Crisis
- Frihet & ansvar
- Allergier, lust och en massa musik
- Junco Partner at Box Number 939
- Titthål
- Another Musical Biscuit
- Satan så snyggt
- Tömd
- All You Need Is...
- En studie i grått
- Drakskörd
- Ohederlig högeruppgörelse
- Malmöpolisen e inte så smart
- Att fixa
-
▼
februari
(20)
6 kommentarer:
Sådär ungefär såg det ut i natt när jag körde hem. Fast det var mörkt också.
sådär har det sett ut hela dagen.
Egentligen bör man väl säga huga eller usch, men jag gillar de här riktigt dimmiga dagarna, stan tystnar på nåt rogivande sätt.
Fruängen va? Riktigt cool bild.
...och snygg titel!
Tank Jo!
Skicka en kommentar