"But eyes shut it’s you I’m thinking of
But how we move from A to B
It can’t be up to me
Cause you don’t know"
- Nu är jag också en oerhörd erfarenhet rikare när det gäller krishantering, säger Cecilia Stegö Chilò till Dagens industri. Hon har fått nytt jobb som rådgivare på PR-byrån Springtime. Jag är inte helt säker på att jag skulle rekomendera någon att ta råd av henne:
"Mer otur än jag hade kan man inte ha. Det var en serie sammanfallande omständigheter som fällde mig. /../. Jag hade klarat fler smockor från kulturvänstern, men när det interna stödet brast ville jag inte vara en belastning. Det var synd för jag hade blivit en bra minister."
Enligt Cecilia Stegö Chilò är det tydligen inte hennes eget fel att hon fick avgå. Nej, det var hennes svekfulla partikamrater som tvingade henne. Inte det faktum att hon var en kulturminister som aldrig någonsin betalt en tv-licens.
Jag vet inte varför, men jag kan tycka att en grundförutsättning för en rådgivare är att denne tar lärdom och kommer till nya insikter av de erfarenheter som livet ger. När det gäller Cecilia Stegö Chilò verkar hon fortfarande inte förstå varför hon fick avgå. En rådgivare som dessutom alltid skyller på någon annan är nog i längden ingen bra rådgivare.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Det tycks vara ett rätt vanligt fenomen det där med att det var någon annans fel, eller någon annan som gjorde det:
jahhollis.blogspot.com/2007/12/
konsten-att-blneka-till-ngot-man-gjort.html
Det märkligaste är nog att jag, i min enfald, hade förväntat mig ett uns av insikt fran henne.
Ah, mjölkförpackningsmannen. Jo honom minns jag. Ett blivande moderat statsrådsämne kan en tro.
Hon verkar inte vara den typen som idkar självkritik
I politiken är det precis som i trafiken: De största idioterna har noll självinsikt.
Skicka en kommentar