torsdag 14 maj 2009

Pretty in Pink

"Einstein can't be classed as witless.
He claimed atoms were the littlest.
When you did a bit of splitting-em-ness
Frighten everybody shitless"

Jag avskyr debattprogram i tv. De handlar oftast om att sätta programledaren i fokus. Och eftersom att den numer har rätten att avbryta i stort sett hela tiden sprider det sig till debattörerna som gapar i mun på varandra. Olidlig tv med andra ord. Trots det fastnade jag i går framför fyrans Kvällsöppet som endast handlade om Anna Odells verk 'Unknown Woman 2009–349701'. På ena sidan satt Anna Odell själv, en konstfacksprofessor och nån medelålders herre från en patient/anhörigförening, på den andra David Eberhard, chef St. Görans psykiatrimottagning vid tillfället, Birgitta Rydberg, landstingsråd med ansvar för psykiatrin. Det var en märklig debatt nu när Anna Odell har klivit fram och tagit ansvar för sitt verk och förklarat vad hennes avsikt var och är kom kritiken mot henne att handla om att hennes handlingar inte satte fokus på frågan hon ville lyfta utan om tilltaget. Det vill säga, de (David Eberhard och Birgitta Rydberg) som hela tiden har pekat finger och anklagat Odell för att vara oseriös, för att snylta på samhällets resurser och för att vara ohederlig anklagar henne nu för att vara den som trollat bort frågan om psykiatrins metoder och resurser. Det blev till och med riktigt obehagligt när David Eberhard i princip ville lägga munkavle på Anna Odell eftersom att hon saknade den ”psykiatriska kompetensen”. Att han själv inte drar sig för att recensera konst finner han inget märkligt i. Som vanligt blev man inte klokare av debattprogrammet, men det stärkte min åsikt om att svenska liberaler har det svårt med liberalismen. Och jag anser fortfarande att Anna Odell har gjort rätt. För är det så att hennes "snyltande av vård" innebar förlängt lidande eller utebliven vård för någon annan, ja då har verket visat att vi har alldeles för snålt tilltagna resurser till psykiatrin. Och bara ur det perspektivet är verket värt all heder.

***

Att Thomas Lövkvist tappade den rosa ledartröjan kan ha berott på mig. Jag glömde alldeles bort att ha på mig mina rosa strumpor igår. Som straff tänker jag bära rosa strumpor till Girots sista dag.

7 kommentarer:

Alla smutsiga detaljer sa...

Nej, nej, nej - till rosa strumpor!

Det gick inte att kommentera på San Jose men till den säger jag Ja, ja, ja....

Sånger från nedre botten sa...

Asd, det tycks vara nån j-a bugg i min blogger. Mycket irriterande. Men du har naturligtvis rätt, självklart ska jag inte bära rosa strumpor, för Lövkvist ska ju ta tillbaka ledartröjan idag och cykla in i Rom med den.

Jah Hollis sa...

Men är det konst (Odells inte strumporna)? Nä!

Sånger från nedre botten sa...

Jah, definiera konst är du snäll...

;-)

rocky sa...

Rosa Strumpor FTW!

Sånger från nedre botten sa...

Clive, fina eller hur?

Martin sa...

That's the spirit.