"Blott en dag, ett ögonblick i sänder,
vilken tröst, vad än som kommer på!
Allt ju vilar i min Faders händer,
skulle jag, som barn, väl ängslas då?"
Det skulle kanske vara underhållande med en ironisk text om Henke Larssons återkomst till landslaget efter att ha vaknat och fått Lina Sandells psalm i huvudet, men jag avstår. Beskedet från förbundskaptenerna kändes inte direkt oväntat. Samtidigt blir jag lite brydd, i truppen har vi sex spelare från allsvenskan. Antingen har statusen på allsvenskan höjts avsevärt utan att nån har berättat det för mig eller så har statusen på våra utlandsproffs sjunkit, kraftigt. Lägg därtill att flera av utlandsproffsen lyfter sin lön i b-lag i stället för i startelvan och oron ökar än mer. Nåja, det blir nog till att vända sig till högre makter den 10 juni och sjunga med i 'Blott en dag ett ögonblick i sänder' i alla fall.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Blott ett slag, ett ögonbryn gick sönder...
Det är boxarvarianten av den psalmen.
Jag hörde för övrigt med ett halvt öra att någon kollat på statistik och att det visade sig att det gått bättre för Sverige i de stora turneringar där representationen från allsvenskan varit hög.
Vet inte om det stämmer.
Men skulle du vilja göra mig en tjänst: lägga in en kommentar på mitt senaste blogginlägg. Det verkar som om det är något fel på kommentatorsfunktionen, eftersom jag fått mejl från folk som inte lyckats kommentera.
Tackar på förhand!
Vad är det här, en psalm istället för en hälsosam dos ironi och cynism? Oroväckande!
Jag har satt mina pengar på Spanien. Fast det brukar å andra sidan inte gå så bra för dem i större mästerskap.
M, vad kallar du "Antingen har statusen på allsvenskan höjts avsevärt utan att nån har berättat det för mig eller så har statusen på våra utlandsproffs sjunkit, kraftigt." Ironi? Inte. Själv tycker jag nog att det var ironiskt. Jag kunde ju inte liksom inte hålla mig...
Ankan, det är inte Spaniens år i år heller. I finalen möts nog Tyskland och Italien. Tyskland vinner.
Ja, ja - jag vet men du bjöd in så elegant att jag inte kunde hålla mig heller...
Skicka en kommentar