En trött morgon

"Vi två hör hemma
i ett rum med inga andra
Om jag var tio år yngre
skulle jag inte behöva dig längre"

Olust. I flera nätter har nu sömnen blivit allt för kort. Ungefär mellan fyra och fem timmar. Det känns. Sitter nu på jobbet och glor ut genom fönstret. Klockan visar 08.31. Huvudet värker. En lista med måsten ligger på skrivbordet mittemot mig. Hur de ska bli gjorda innan lunch övergår nästan mitt förstånd. Längs ryggraden och i armhålorna har svetten börjat tränga fram. Tre timmar och 29 minuter kvar till lunch. Förmodligen blir det bara tre. För vid halv tolv lär min mage skrika högt av hunger och min blodsockernivå lär vara på en så låg nivå att jag blir en fara för min omgivning. Idag får vi ta saker och ting med ett stoiskt lugn. Det jag hinner med får ses som en ren bonus.

***

Clive hade ett kul inlägg igår, "inräkningar jag minns". Hon nämner bland annat Sam the Sham & the Pharaohs- "Wooly Bully" och vad som helst med Ramones. Själv har jag bara en; Mick Jones inräkning på White Man in Hammersmith Palais. Vilka har du?

***

Att de privatanställda bussförarna gått i strejk för en lön likställd med de som har en kommunal arbetsgivare, att få en rimlig dygnsvila samt en gräns vid tretton timmars arbete per dag tycker jag är självklarheter. Jag hoppas att konflikten blir kort och lyckad för busschaufförernas del.