"Halt, här får ingen passera,
här kommer ingen förbi,
kommer aldrig över nåt mera"
Var det för att jag var ute till sent i natt som jag vaknade med Ebbas Die Mauer i skallen?
I filmen ler Pimme. Jag förstår honom. Att vara på samma scen som Mick Jones var nog en dröm som blev uppfylld.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Jag var så sur och bitter den dagen. Det är inte alltid så kul att vara ung, framförallt när man är för ung.
Jag vet. Tro det eller ej, men den upplevelsen har även drabbat mig. Inte för att det betyder nåt, men på det stora hela var kvällen en rätt trist historia. Bäst var Infinite Mass, Sahara Hotnights och Kajsa Grytt som alla tog en Clashlåt och adopterade den. De övriga spelade covers. Ebba sög. Men att se Pimme le och skratta på scen gjorde att det var värt varenda sekund av mesighet som genomleds dessförinnan.
Lite bittrare, lite bättre...
Skicka en kommentar