onsdag 15 oktober 2008

Hyckleriets renhet


"One soft infested summer me and Terry became friends
Trying in vain to breathe the fire we was born in
Catching rides to the outskirts tying faith between our teeth
Sleeping in that old abandoned beach house getting wasted in the heat"


En lågintensiv förkylning har hållit mig på mattan. Har inte orkat hänga med i nyhetsflödet, än mindre se partiledardebatter som numer rubriceras som "superveckan" efter amerikanskt manér. Jag super hellre ihjäl mig än ser och hör Mona och Fredrik följa manus i sex debatter efter varann.

***

Nu förstår jag varför en del cykelintresserade har blivit provocerade av att ha läst Johnny Greens 'Push Yourself Just A Little Bit More'. Smaka på följande citat: "The athlets on wheels have been pursued by purist accusations all down the line. Often accurately. So what? These men are heroes for racing great distances over massive mountains. And they take drugs. Double heroes." Nog låter det som drogromantik, men sätter du det i ett större perspektiv, vilket Johnny Green gör tror jag att han har rätt: "Our culture runs on drugs for work and play. As it always did. I'm including alcohol, nicotine and the deregulated supermarket shelf. What's so different about Le Tour de France?"

Stämmer tesen om att vårt samhälle snurrar på droger finns det bara en innebörd: Sluta jaga dem som tar droger som om de vore brottslingar. Om samhället tar kontrollen över droghanteringen kan en massa onödigt lidande besparas. Idag ska alkisar och knarkare skuldbeläggas 24 timmar om dygnet. Så cyniskt. Så ociviliserat. Så onödigt. Lägg resurserna på dem som vill bli rena i stället. Öppna stödenheter som tar emot 24 timmar om dygnet. Jag är övertygad om att vi på ett par år skulle få färre missbrukare och därmed färre brott.

Fausto Coppi, som vann TdF två gånger och Girot fem gånger, fick frågan i tv om han någonsin tagit droger. "Bara när det har varit nödvändigt" blev svaret, när intervjuaren frågade hur ofta det var, svarade Coppi; "Nästan alltid".

Jag läste härom veckan att vice OS-bossen, Thomas Bach, vill utesluta cykelsporten från OS på grund av doping-affärerna. När han ändå är i förbjudartagen kan han väl passa på att lyfta bort fridrotten, tyngdlyftningen och fotbollen också. Finns det nån som på fullt allvar inte tror att de bästa fotbollslagen i Europa hålls på benen med hjälp av läkare som jobbar i den berömda gråzonen? Du som räckte upp handen: Varför tror du då att Fifa inte accepterar Wada?

3 kommentarer:

Jah Hollis sa...

Instämmer i dina synpunkter. Det är dessutom svårt att få till en vettig debatt om ämnet eftersom stämpeln "Drogliberal" och brännjärnet "Drogförespråkare" alltid finns nära till hands när detta ska diskuteras med folk som redan har alla svar klara.

Sånger från nedre botten sa...

Å det riktigt intressanta är att de som "har rätt" är de samma som bestämt den politiska inriktningen under de senaste årtiondena vilket åtminstone får mig att undra varför vi fortfarande har så många missbrukare. Man tycker ju att dessa årtionden av systematiska misslyckanden borde stämma till eftertanke, men tydligen inte.

slow motion sa...

Jag gillade ditt inlägg, speciellt om drogerna, och har funderat på det några dagar och inte kommit fram till något vettigare än att dubbelmoral skapar trångsynthet, både bror- och syster duktig-mentalitet och inte sällan panik.
Jag kommer att tänka på Oscar Wilde och hans ord om att bästa sättet att bli av med en frestelse är att falla för den. Det handlar om acceptans, antar jag, och att inte ge beröm med ena handen och smisk med den andra. Hmm. Nog med fredagsfloskler! Trevlig helg.