Dottern är hemma! Om än förkyld. Det är nästan för bra för att vara sant, nu har vi en hel dag att bara skräpa omkring tillsammans mellan hennes snorpapper. En viskning från hennes mamma sa att hon hade saknat mig jättemycket där på andra sidan pölen. Sånt värmer.
fredag 7 november 2008
torsdag 6 november 2008
Och så var det sagt det som måste sägas
"Look at your ugly shame
What are you talking for?
Look at your ugly shame
There's too much for me to know about"
Igår kunde jag inte hålla tyst längre. Jag sa åt mina arbetsgivare att de var på väg att fullständigt urholka vårt förtroende för dem, att de måste respektera vårt arbete och oss som anställda och människor. Kort sagt att de tar sitt arbetsgivaransvar. Dessvärre tog de nog inte till sig det jag sa. För båda höll därefter var sitt försvarstal fyllda med ursäkter och självförhärliganden, men tillbakavisade det jag krävt på varje punkt. Jag stod fast vid det jag sagt och förklarade att de gärna får tro att de respekterar oss, men om vi upplever att så inte är fallet då är det nog vår känsla som väger tyngst. Jag är rätt nöjd över att jag klarade av att hålla mig kall och inte bli personlig, vilket jag mycket väl hade kunnat bli. Efteråt kändes det riktigt bra. Som om jag fått ur mig nåt som jag burit på allt för länge. Två av mina arbetskamrater berömde mig. Enskilt. Men i natt hemsöktes jag av mina arbetsgivare, vi grälade. Nu är jag trött.
What are you talking for?
Look at your ugly shame
There's too much for me to know about"
Igår kunde jag inte hålla tyst längre. Jag sa åt mina arbetsgivare att de var på väg att fullständigt urholka vårt förtroende för dem, att de måste respektera vårt arbete och oss som anställda och människor. Kort sagt att de tar sitt arbetsgivaransvar. Dessvärre tog de nog inte till sig det jag sa. För båda höll därefter var sitt försvarstal fyllda med ursäkter och självförhärliganden, men tillbakavisade det jag krävt på varje punkt. Jag stod fast vid det jag sagt och förklarade att de gärna får tro att de respekterar oss, men om vi upplever att så inte är fallet då är det nog vår känsla som väger tyngst. Jag är rätt nöjd över att jag klarade av att hålla mig kall och inte bli personlig, vilket jag mycket väl hade kunnat bli. Efteråt kändes det riktigt bra. Som om jag fått ur mig nåt som jag burit på allt för länge. Två av mina arbetskamrater berömde mig. Enskilt. Men i natt hemsöktes jag av mina arbetsgivare, vi grälade. Nu är jag trött.
onsdag 5 november 2008
Efter festen kommer baksmällan
"You can fool some people sometimes,
But you can't fool all the people all the time"
Jo, jag måste erkänna att jag blev lite blöt i ögat när jag hörde slutet av Obamas segertal i morse. Jag har sagt det förut, jag är en blödig jävel. Men det kändes stort. S omedelbara fråga var hur lång tid det tar innan han blir skjuten. Låt oss slippa ännu en politisk martyr. Martyrskap grumlar alltid verkligheten och får oss att glömma politiken. Det spelar ingen roll om vi pratar om Kennedy, Palme eller nån annan ikon. Alla har säkert haft sina förtjänster, men ingen av dem var utan politiska eller mänskliga brister.
För Obama väntar en verklighet där hans vallöften om skattesänkningar, sjukvårdsrefomer och Gud vet vad kommer att ställas mot ett budgetunderskott nånstans mellan -700 och -1000 miljarder dollar. Lägg därtill att kostnaderna för krigen inte kommer att minska avsevärt under Obamas mandatperiod eftersom att en omedelbar reträtt är politiskt omöjlig. Utrymmet för alla utlovade reformer är därmed starkt begränsat. Med det sagt är inte slaget förlorat, men vänta inga mirakel. Vill det amerikanska folket, eller för den delen du, se förändringar måste de/du ligga på och kräva dem. Don't give up the fight.
But you can't fool all the people all the time"
Jo, jag måste erkänna att jag blev lite blöt i ögat när jag hörde slutet av Obamas segertal i morse. Jag har sagt det förut, jag är en blödig jävel. Men det kändes stort. S omedelbara fråga var hur lång tid det tar innan han blir skjuten. Låt oss slippa ännu en politisk martyr. Martyrskap grumlar alltid verkligheten och får oss att glömma politiken. Det spelar ingen roll om vi pratar om Kennedy, Palme eller nån annan ikon. Alla har säkert haft sina förtjänster, men ingen av dem var utan politiska eller mänskliga brister.
För Obama väntar en verklighet där hans vallöften om skattesänkningar, sjukvårdsrefomer och Gud vet vad kommer att ställas mot ett budgetunderskott nånstans mellan -700 och -1000 miljarder dollar. Lägg därtill att kostnaderna för krigen inte kommer att minska avsevärt under Obamas mandatperiod eftersom att en omedelbar reträtt är politiskt omöjlig. Utrymmet för alla utlovade reformer är därmed starkt begränsat. Med det sagt är inte slaget förlorat, men vänta inga mirakel. Vill det amerikanska folket, eller för den delen du, se förändringar måste de/du ligga på och kräva dem. Don't give up the fight.
tisdag 4 november 2008
Vredens druvor
"Cos it's gonna take a nitcomb to get rid of me
Cos I just realized that it was meant to be
I'm standing at the sale of the shoes of bankrupt men"
I början av nittiotalet sa jag upp mig från ett relativt välbetalt jobb, tänkte göra som så många polare gjort tidigare genom åren, softa ett tag på a-kassa och fundera över vad jag ville med mitt liv. Jag hade knappt påbörjat min frivilliga arbetslöshet för än nittiotalskrisen slog till med full kraft. Hade du inte gymnasiekompetens fanns det inte ens ett städjobb att få, det var den bistra realiteten. Samtidigt tog borgerliga nationalekonomer tillfället i akt och skyllde arbetslösheten på LAS, MBL och en allt för hög a-kassa. På så vis lyckades de flytta skulden för en kris från en självklar del av det kapitalistiska systemet till den arbetslöse. Mer eller mindre rättframt sa de att hungriga människor jagar bäst. De där galna professorerna som fick spaltkilometers utrymme på debattsidorna fick mig att börja plugga. Målet var en professur så att jag också kunde få torgföra mina åsikter, i stället för vetenskapliga rön, i media. Nu blev det inte så. Barn kom emellan. Och i sanningens namn hade jag mycket svårt för luften i den akademiska världen, den kändes mig unken.
Vi går nu in i en ny kris och jag är jävligt oroad över vilka konsekvenser den kommer att få. Blir den långvarig lär klassklyftorna eskalera i en fart vi nog inte trodde var möjlig i det här landet. Skälen är enkla: A-kasseförsäkringen är inte indexerad, vilket innebär att de 80 procenten, som inte ens var 80 procent då, är långt från 80 procent av lön idag; a-kasseersättningen trappas successivt ned efter tid; a-kassersättningen har fått en bortre parentes, har du tur kommer du in på en arbetsmarknadspolitisk åtgärd, lönen för den kommer att vara som din a-kassa, när du sen åter blir arbetslös beräknas din a-kassa utifrån vad du hade under åtgärden. Studier räknas inte längre som en arbetsperiod, det geniala i att kristider kan vara tider för kunskapslyft -inte bara för individen utan för hela samhället- och klassresor har minimerats. Alla dessa försämringar i a-kassan är vår nuvarande regering skyldig till. Lägg därtill en försämrad sjukförsäkring och mörkret breder ut sig.
Ökade klyftor i ett samhälle skapar ett hårdare samhällsklimat. Redan nu förfasas vi över tillgången till vapen och ett allt råare våld. Vi får det samhälle vi förtjänar. Väljer vi partier som medvetet ökar klassklyftorna får vi också tas med allt fler (be-)svikna människor som känner att deras möjligheter att förverkliga sina drömmar är nära nog noll och intet. Människor vars framtidsmöjligheter kraftigt begränsas kommer inte bara stå vid sidan och titta på när de rika förlustar sig, de kommer att ta sin del av kakan, med eller utan våld. Så är det. Men det behöver inte vara så. Ondskan är inte genetisk eller etnisk, ondskan skapas av andra människor. Av dig och mig.
Cos I just realized that it was meant to be
I'm standing at the sale of the shoes of bankrupt men"
I början av nittiotalet sa jag upp mig från ett relativt välbetalt jobb, tänkte göra som så många polare gjort tidigare genom åren, softa ett tag på a-kassa och fundera över vad jag ville med mitt liv. Jag hade knappt påbörjat min frivilliga arbetslöshet för än nittiotalskrisen slog till med full kraft. Hade du inte gymnasiekompetens fanns det inte ens ett städjobb att få, det var den bistra realiteten. Samtidigt tog borgerliga nationalekonomer tillfället i akt och skyllde arbetslösheten på LAS, MBL och en allt för hög a-kassa. På så vis lyckades de flytta skulden för en kris från en självklar del av det kapitalistiska systemet till den arbetslöse. Mer eller mindre rättframt sa de att hungriga människor jagar bäst. De där galna professorerna som fick spaltkilometers utrymme på debattsidorna fick mig att börja plugga. Målet var en professur så att jag också kunde få torgföra mina åsikter, i stället för vetenskapliga rön, i media. Nu blev det inte så. Barn kom emellan. Och i sanningens namn hade jag mycket svårt för luften i den akademiska världen, den kändes mig unken.
Vi går nu in i en ny kris och jag är jävligt oroad över vilka konsekvenser den kommer att få. Blir den långvarig lär klassklyftorna eskalera i en fart vi nog inte trodde var möjlig i det här landet. Skälen är enkla: A-kasseförsäkringen är inte indexerad, vilket innebär att de 80 procenten, som inte ens var 80 procent då, är långt från 80 procent av lön idag; a-kasseersättningen trappas successivt ned efter tid; a-kassersättningen har fått en bortre parentes, har du tur kommer du in på en arbetsmarknadspolitisk åtgärd, lönen för den kommer att vara som din a-kassa, när du sen åter blir arbetslös beräknas din a-kassa utifrån vad du hade under åtgärden. Studier räknas inte längre som en arbetsperiod, det geniala i att kristider kan vara tider för kunskapslyft -inte bara för individen utan för hela samhället- och klassresor har minimerats. Alla dessa försämringar i a-kassan är vår nuvarande regering skyldig till. Lägg därtill en försämrad sjukförsäkring och mörkret breder ut sig.
Ökade klyftor i ett samhälle skapar ett hårdare samhällsklimat. Redan nu förfasas vi över tillgången till vapen och ett allt råare våld. Vi får det samhälle vi förtjänar. Väljer vi partier som medvetet ökar klassklyftorna får vi också tas med allt fler (be-)svikna människor som känner att deras möjligheter att förverkliga sina drömmar är nära nog noll och intet. Människor vars framtidsmöjligheter kraftigt begränsas kommer inte bara stå vid sidan och titta på när de rika förlustar sig, de kommer att ta sin del av kakan, med eller utan våld. Så är det. Men det behöver inte vara så. Ondskan är inte genetisk eller etnisk, ondskan skapas av andra människor. Av dig och mig.
söndag 2 november 2008
Blood & Chocolate
"All of my love
All of my kissin'
You don't know
What you been a missin"
Rastlöst melankolisk. Om man kan vara det är jag nog det. Kanske har det att göra med att dottern är på andra sidan Atlanten med sin mor och sin plastfamilj. Kanske beror det på annat. Det hjälpte inte ens med att jag tog en mikrotur på Surlyn idag. Vädret var perfekt för en längre tur. Men den lilla skräprundan jag tog räckte lagom till att en liten knäkänning gjorde sig påmind. Inte så att det gjorde ont, men ett första symton. Högst irriterande.
Den rastlösa känslan dominerade även fredagkvällen då jag träffade ett gäng gamla punx. Det var trevligt och alla var snälla och fina trots att några blev lite lalliga. Men jag kom liksom aldrig till ro i situationen och efter ett par timmar gjorde jag en Houdini och åkte hem och stekte fiskburgare till nattamat.
På ölfronten har det varit dyra, men goda dar. På OT hade de i fredags Oppigårds Indian Tribute som gästöl. Jag drack den på ölmässan och jodå, den står sig. Sen kanske det inte är världens smartaste trick att starta kvällen med den, för den är kraftig och smakrik. Jag har även hittat Oppigårds starkporter på bolaget. Den är inte gratis, för att uttrycka sig milt, men om du köper den får du mycket porter för pengarna. Samma sak är det med Brother Thelonius, en ale på blygsamma 9,4 procent. Stor arom, men trots procenthalten ingen spritsmak som slår igenom. Brother Thelonius är kanske inte bärsen du ska ta med dig en hel påse av om du ska på middag. Men en kan man alltid ta fram till desserten. Den funkar bra till choklad.
fredag 31 oktober 2008
Rock esta Noche!
"Who put the bop in the bop sh-bop sh-bop?
Who put the dip in the dip da dip da dip?
Who was that man? I'd like to shake his hand,
He made my baby fall in love with me"
Snoddasmorgon, nej då, bara en Barry Mann-morgon. Jag måste erkänna att jag är svag för Doo-Wop även om det inte är nåt som alltid ligger på skivtallriken. Doo-wop får mig att se mönster:
Who put the dip in the dip da dip da dip?
Who was that man? I'd like to shake his hand,
He made my baby fall in love with me"
Snoddasmorgon, nej då, bara en Barry Mann-morgon. Jag måste erkänna att jag är svag för Doo-Wop även om det inte är nåt som alltid ligger på skivtallriken. Doo-wop får mig att se mönster:
onsdag 29 oktober 2008
Santa Maradona
"Don't fall apart on me tonight
I don't think that I could handle it"
Diego Maradona återvänder till fotbollen som förbundskapten för Argentina. Stämmer nyheten önskar jag den lille store trollkarlen all lycka i världen.
Tack Korrektivet för att du hittade Manu Chao-videon.
I don't think that I could handle it"
Diego Maradona återvänder till fotbollen som förbundskapten för Argentina. Stämmer nyheten önskar jag den lille store trollkarlen all lycka i världen.
Tack Korrektivet för att du hittade Manu Chao-videon.
tisdag 28 oktober 2008
Ett första steg
"So I made up my mind, it must come to an end
Look at me now, will I ever learn?"
Jaha, så var friskiskortet köpt och första passet avverkat. Tro nu inte att jag tokade till det och tjackade ett årskort som jag aldrig kommer att nyttja till fullo. Nej, det fick bli ett månadsmärke. Jag har liksom på känn att det lönar sig bäst för en sån som mig som hellre är ute i friska luften och cyklar eller lirar boll än att hänga i en trång lokal med en massa andra svetton. Svett i all ära men den delar jag helst men dem jag självväljer. Men det var en fascinerande inblick i en värld som egentligen är mig rätt fjärro. Majoriteten män hängde i gymet bland vikter och allehanda maskiner. I stora salen pågick nåt aerobics-/jympapass med närmare femtio tjejer och inte en snubbe. Märkligt. Spinningpasset tycktes dock ha en jämn könsfördelning. Nå, jag får nog anledning att återkomma i ämnet. Planen är två pass i veckan. Ett tvåtimmars- och ett lunchpass. Syftet är att få bättre kondis och se till att få benmusklerna att palla det jag vill att de ska palla; det vill säga cirka tio till femton mils cykling per dag.
Look at me now, will I ever learn?"
Jaha, så var friskiskortet köpt och första passet avverkat. Tro nu inte att jag tokade till det och tjackade ett årskort som jag aldrig kommer att nyttja till fullo. Nej, det fick bli ett månadsmärke. Jag har liksom på känn att det lönar sig bäst för en sån som mig som hellre är ute i friska luften och cyklar eller lirar boll än att hänga i en trång lokal med en massa andra svetton. Svett i all ära men den delar jag helst men dem jag självväljer. Men det var en fascinerande inblick i en värld som egentligen är mig rätt fjärro. Majoriteten män hängde i gymet bland vikter och allehanda maskiner. I stora salen pågick nåt aerobics-/jympapass med närmare femtio tjejer och inte en snubbe. Märkligt. Spinningpasset tycktes dock ha en jämn könsfördelning. Nå, jag får nog anledning att återkomma i ämnet. Planen är två pass i veckan. Ett tvåtimmars- och ett lunchpass. Syftet är att få bättre kondis och se till att få benmusklerna att palla det jag vill att de ska palla; det vill säga cirka tio till femton mils cykling per dag.
måndag 27 oktober 2008
Ur led är tiden
"I lived my dream today I lived it yesterday
And I'll be living yours tomorrow
So don't look at me that way!"
Så var det dags igen för årets nyheter om de privata friskolornas aktieutdelningar. Enligt Rapport delades det ut 84 miljoner kronor till aktieägarna förra året. Pengar som kommer från våra skatter. Det är klart att man kan moralisera över det, men är det så att vi nu har accepterat ett system med privatägda skolor så är det väl närmast en självklarhet att de här företagen försöker drivas med mesta möjliga vinst, det är liksom hela poängen med att marknadsanpassa skolsystemet. Om du läser den här rapporten om Walthers Gymnasium kanske du också tycker att det är osmakligt att företaget återigen ger en aktieutdelning på mångmiljonbelopp. Själv tycker jag att hela friskolereformen är fullständigt åt helvete och snarast förpassas på historiens skräphög. Det räcker inte med några kosmetiska ingrepp för att få fason på det hela. I ett framtida, mer upplyst samhälle, kommer historikerna undra varför politiker lät sekter och samfund sköta utbildningen. En högst adekvat fråga. Men vare sig vår nuvarande eller en kommande regering kommer att ändra på tingens ordning. Såvida det inte blir ett folkligt tryck i frågan. Men även här är jag pessimist eftersom föräldrarna har lämnat över makten i skolfrågorna till lärare, rektorer och skolföretagen. Och vi får den verklighet vi förtjänar.
And I'll be living yours tomorrow
So don't look at me that way!"
Så var det dags igen för årets nyheter om de privata friskolornas aktieutdelningar. Enligt Rapport delades det ut 84 miljoner kronor till aktieägarna förra året. Pengar som kommer från våra skatter. Det är klart att man kan moralisera över det, men är det så att vi nu har accepterat ett system med privatägda skolor så är det väl närmast en självklarhet att de här företagen försöker drivas med mesta möjliga vinst, det är liksom hela poängen med att marknadsanpassa skolsystemet. Om du läser den här rapporten om Walthers Gymnasium kanske du också tycker att det är osmakligt att företaget återigen ger en aktieutdelning på mångmiljonbelopp. Själv tycker jag att hela friskolereformen är fullständigt åt helvete och snarast förpassas på historiens skräphög. Det räcker inte med några kosmetiska ingrepp för att få fason på det hela. I ett framtida, mer upplyst samhälle, kommer historikerna undra varför politiker lät sekter och samfund sköta utbildningen. En högst adekvat fråga. Men vare sig vår nuvarande eller en kommande regering kommer att ändra på tingens ordning. Såvida det inte blir ett folkligt tryck i frågan. Men även här är jag pessimist eftersom föräldrarna har lämnat över makten i skolfrågorna till lärare, rektorer och skolföretagen. Och vi får den verklighet vi förtjänar.
lördag 25 oktober 2008
Tossiga bonnadan fortsätter
Then one day he went away and I thought I'd die, but I didn't,
and when I didn't I said to myself, "is that all there is to love?"
Igår presenterades fem förslag till ett nytt Slussen. Det tog inte lång stund innan gnället om "flum" och "bättre förr" drog igång. Även Svenskans arkitekturskribent, Ola Andersson, drog en lans för det som redan är med orden om att dagens trafiklösning är genial. Struntprat. Dagens Slussen är vacker från ovan, men hur många åker, cyklar eller går fel i den varje dag? Slussen är en rörig trafiklösning för gårdagens trafik där bilismen har företräde. Utmaningen ligger i att få platsen levande för gångtrafikanter och cyklister samtidigt som yrkestrafiken på ett smärtfritt sätt ska kunna passera. Av de få bilder som finns att se tycker jag att Wingårdhs förslag är intressantast, inte bara för att de har ritat in Debaser, främst för att de skapat en närhet till vattnet för gående och för att de inritade husen stämmer överens med Söders redan brokiga siluett.
and when I didn't I said to myself, "is that all there is to love?"
Igår presenterades fem förslag till ett nytt Slussen. Det tog inte lång stund innan gnället om "flum" och "bättre förr" drog igång. Även Svenskans arkitekturskribent, Ola Andersson, drog en lans för det som redan är med orden om att dagens trafiklösning är genial. Struntprat. Dagens Slussen är vacker från ovan, men hur många åker, cyklar eller går fel i den varje dag? Slussen är en rörig trafiklösning för gårdagens trafik där bilismen har företräde. Utmaningen ligger i att få platsen levande för gångtrafikanter och cyklister samtidigt som yrkestrafiken på ett smärtfritt sätt ska kunna passera. Av de få bilder som finns att se tycker jag att Wingårdhs förslag är intressantast, inte bara för att de har ritat in Debaser, främst för att de skapat en närhet till vattnet för gående och för att de inritade husen stämmer överens med Söders redan brokiga siluett.
fredag 24 oktober 2008
Tokiga bönder i Stadshuset
"Is that all there is, is that all there is
If that's all there is my friends, then let's keep dancing
Let's break out the booze and have a ball
If that's all there is"
Nån bonde i stadshuset har tydligen fått med sig en majoritet på den befängda tanken att strö 22 radhus längs Norr Mälarstrand ungefär vid Rålis. Varför, undrar jag. Stockholms smått unika förhållanden med Mälaren som delar av stan borde utnyttjas bättre än att förtäta med några radhus. Gräv i stället ner hela Norr Mälarstrand och Söder Mälarstrand och bygg bostäder, kontor och skapa en levande kajmiljö full av restauranger, gallerier, barer, klubbar och konsertlokaler. Sen spelar det ingen roll om fastigheterna är smala, breda, höga eller låga. Allt på en gång blir nog roligast. Men se för fasiken till att stad förblir stad och vilsam förortsbebyggelse fortsätter att vara vilsam just i förorten.
If that's all there is my friends, then let's keep dancing
Let's break out the booze and have a ball
If that's all there is"
Nån bonde i stadshuset har tydligen fått med sig en majoritet på den befängda tanken att strö 22 radhus längs Norr Mälarstrand ungefär vid Rålis. Varför, undrar jag. Stockholms smått unika förhållanden med Mälaren som delar av stan borde utnyttjas bättre än att förtäta med några radhus. Gräv i stället ner hela Norr Mälarstrand och Söder Mälarstrand och bygg bostäder, kontor och skapa en levande kajmiljö full av restauranger, gallerier, barer, klubbar och konsertlokaler. Sen spelar det ingen roll om fastigheterna är smala, breda, höga eller låga. Allt på en gång blir nog roligast. Men se för fasiken till att stad förblir stad och vilsam förortsbebyggelse fortsätter att vara vilsam just i förorten.
torsdag 23 oktober 2008
Tidens tecken
Eftersom att det borgerligt styrda landstinget här i stan har beslutat att höja patientavgiften till akuten så fixar Svenskan en enkätundersökning på nätet. Frågan är "Vad är viktigast för dig?" Det finns två svarsalternativ:
1. Att inte patientavgiften blir högre
2. Att inte SL-kortet blir dyrare
Fler alternativ finns inte. Framförallt är det väl ett tidens tecken att inte fråga: Är du beredd att betala nån krona mer i skatt för att alla ska få tillgång till en bra vård och en väl fungerande kollektivtrafik?
1. Att inte patientavgiften blir högre
2. Att inte SL-kortet blir dyrare
Fler alternativ finns inte. Framförallt är det väl ett tidens tecken att inte fråga: Är du beredd att betala nån krona mer i skatt för att alla ska få tillgång till en bra vård och en väl fungerande kollektivtrafik?
Kristider
"either I'm too sensitive
or else I'm gettin' soft"
Jag drömde om han som gjorde mig mest besviken i våras. Vi har faktiskt inte träffats sen dess, trots att vi har barn i samma klass. Jag kan tydligen fortfarande inte släppa hans svek och jag har drömt om honom tidigare, men då har det ofta utmynnat i nån form av otrevligheter. I natt var det däremot spänt när vi sågs. Jag försökte ignorera honom, men av nån anledning blev vi tvungna att samtala, om vad och varför har jag glömt, och det blev inte uppgörelse i solnedgången, utan bara lite positivt jobbigt. För så är det, jag gillade honom verkligen. Och det är väl därför sveket känns så mycket mer.
***
Igår friskförklarade sjukgymnasten mig och mina knän och gav mig rådet att fortsätta cykla och styrketräna benen. Kul råd när vintern nu står i farstun och vägarna är fulla av blöta löv. Det innebär att det inte längre finns några undanflykter, vill jag genomföra sommarens planer är det bara att pallra mig iväg till Friskis & Svettis eller nåt liknande. Jag måste erkänna att tanken gör mig jättenervös. Gym och de som går på dem har jag aldrig känt mig befryndad med. Det är en helt annan värld i mina ögon. Jag är ju han som slutar lyssna och beställer en öl till när folk pratar vikter och kalorier. Ska jag bli en av dem? Läskigt.
***
Tydligen var det inget större fel på de svenska bankerna i alla fall. De har gjort fantastiska vinster, om än inte lika stora som i fjol. Swedbank som många har velat få till en enda stort svart hål har en rörelsevinst på 3 113 miljoner kronor. Snacka om kris! SEB ska tydligen sätta igång ett sparpaket då deras vinst bara handlar om 2 010 miljoner kronor. Dom sumpade visst 677 miljoner i Lehman Brothers-konkursen och då är det ju klart att de anställda får ta smällen, inte han eller hon som var direkt ansvarig. Sen lär väl kunderna få pröjsa nån ny liten avgift också så är den förlusten snart ur världen.
or else I'm gettin' soft"
Jag drömde om han som gjorde mig mest besviken i våras. Vi har faktiskt inte träffats sen dess, trots att vi har barn i samma klass. Jag kan tydligen fortfarande inte släppa hans svek och jag har drömt om honom tidigare, men då har det ofta utmynnat i nån form av otrevligheter. I natt var det däremot spänt när vi sågs. Jag försökte ignorera honom, men av nån anledning blev vi tvungna att samtala, om vad och varför har jag glömt, och det blev inte uppgörelse i solnedgången, utan bara lite positivt jobbigt. För så är det, jag gillade honom verkligen. Och det är väl därför sveket känns så mycket mer.
***
Igår friskförklarade sjukgymnasten mig och mina knän och gav mig rådet att fortsätta cykla och styrketräna benen. Kul råd när vintern nu står i farstun och vägarna är fulla av blöta löv. Det innebär att det inte längre finns några undanflykter, vill jag genomföra sommarens planer är det bara att pallra mig iväg till Friskis & Svettis eller nåt liknande. Jag måste erkänna att tanken gör mig jättenervös. Gym och de som går på dem har jag aldrig känt mig befryndad med. Det är en helt annan värld i mina ögon. Jag är ju han som slutar lyssna och beställer en öl till när folk pratar vikter och kalorier. Ska jag bli en av dem? Läskigt.
***
Tydligen var det inget större fel på de svenska bankerna i alla fall. De har gjort fantastiska vinster, om än inte lika stora som i fjol. Swedbank som många har velat få till en enda stort svart hål har en rörelsevinst på 3 113 miljoner kronor. Snacka om kris! SEB ska tydligen sätta igång ett sparpaket då deras vinst bara handlar om 2 010 miljoner kronor. Dom sumpade visst 677 miljoner i Lehman Brothers-konkursen och då är det ju klart att de anställda får ta smällen, inte han eller hon som var direkt ansvarig. Sen lär väl kunderna få pröjsa nån ny liten avgift också så är den förlusten snart ur världen.
tisdag 21 oktober 2008
Jag fattar inte
"han samlar drömmar i fickan
på en skenande cykel"
Igår la regeringen fram en "stabilitetsplan" på 1 500 miljarder kronor. Staten ska vara garant för de lån som bankerna tar. Ni får förlåta mig min okunskap men alla, inklusive Anders Borg och Mats Odell, har ju sagt att de svenska bankerna stod på solid grund, att det inte var nån fara med det svenska finansiella systemet, om det inte var nån fara varför behöver de då våra pengar?
på en skenande cykel"
Igår la regeringen fram en "stabilitetsplan" på 1 500 miljarder kronor. Staten ska vara garant för de lån som bankerna tar. Ni får förlåta mig min okunskap men alla, inklusive Anders Borg och Mats Odell, har ju sagt att de svenska bankerna stod på solid grund, att det inte var nån fara med det svenska finansiella systemet, om det inte var nån fara varför behöver de då våra pengar?
måndag 20 oktober 2008
Onödigt uppvaknande
"se dig för lillebror, här kommer lyckan"
Jag vaknade vid fyra och kunde inte somna om, trots att Discovery visade nåt program om karpfiske. Nu är jag inte bara trött av förstörd nattsömn, jag är stel i kroppen och löparknäet har kommit tillbaka. Jag anade redan innan jag gick iväg till fotbollsplanen i går eftermiddag att det kanske inte var det absolut smartaste jag kunde hitta på. Men kul var det, även om vårt lag tappade rejält på slutet. Och av nån märklig anledning smakade Paulanerna efteråt alldeles utmärkt. Kanske blev det till och med en bira för mycket eftersom att vi började snacka om att starta ett band ihop. Förvisso ett coverband, men ändå. Inspirationskällan till bandet är Phil Spectors devis; dubblera allt! Bygg en musikalisk vägg. Till och med så här dan efter tycker jag att tanken är riktigt tilltalande. Eller så är jag bara på väg att bli jävligt uttråkad.
Jag vaknade vid fyra och kunde inte somna om, trots att Discovery visade nåt program om karpfiske. Nu är jag inte bara trött av förstörd nattsömn, jag är stel i kroppen och löparknäet har kommit tillbaka. Jag anade redan innan jag gick iväg till fotbollsplanen i går eftermiddag att det kanske inte var det absolut smartaste jag kunde hitta på. Men kul var det, även om vårt lag tappade rejält på slutet. Och av nån märklig anledning smakade Paulanerna efteråt alldeles utmärkt. Kanske blev det till och med en bira för mycket eftersom att vi började snacka om att starta ett band ihop. Förvisso ett coverband, men ändå. Inspirationskällan till bandet är Phil Spectors devis; dubblera allt! Bygg en musikalisk vägg. Till och med så här dan efter tycker jag att tanken är riktigt tilltalande. Eller så är jag bara på väg att bli jävligt uttråkad.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
