söndag 10 februari 2008

"söderhärmaporna"

"You’re a little smarter than most of us,
You run so fast sometimes it’s hard to see you for dust,
Finding some time for you, it tortures me,
Which way will you go?"

"Tvättstugan. En outsinlig källa till..."

Så långt kom jag igår när jag hade för avsikt att återuppta bloggandet efter en hektisk arbetsvecka. Småbakis och trött som jag var trasslade jag in mig i formuleringskonstens snåriga labyrint. "En outsinlig källa till", sen var det tvärstopp. "Irritation", "ilska" likväl som "bloggande" var ord som jag hade tänkt skulle följa. Men näe, hjärnans synapser ville inte koppla. Proppskåpet hade uppenbarligen brunnit.

I den meningslösa jakten på inspiration hamnade jag hemma hos Staffan. Efter att ha garvat mig igenom hans inlägg insåg jag att dan som bloggare var över. Jag fick en sån formuleringsångest av hans underbara lustmord på The Clash Society, Södermalms musikermaffia, Håkan Waxegård och på Per Persson att resten av dan spenderades framför tv:n goffandes chips i sängen slumrandes till, eh, det har jag glömt. I själva sakfrågan, att Joe Strummer och The Clash nu är satta på konservativa musikaliska piedestaler, har Staffan rätt. Vilket är ganska motbjudande. The Clash var -när det väl begav sig- både nyskapande och förvaltande. För dem var det ingen motsättning att ha Bo Diddley eller Grand Master Flash & the Furious Five som förband. Snarare självklarheter. Våga vara nyfiken! manade de. Våga lämna all musikalisk dogmatism, bejaka all musik som betytt nåt för dig eller nåt nytt sound som får dina fötter att dansa. Ta in det i studion: "Bring me the biggest balalaika!"*

Men i sin iver att bejaka "det nya" förkastar Staffan "söderhärmaporna", vilket förmodligen är ett epitet som inte bara skulle kunna användas på Florence Valentin och Moneybrother, utan även på The View eller vilka som helst som använder en ordinär rocksättning. Men den gode Staffan får problem när han lyfter fram M.I.A och Lethal Bizzle som den nya skapelsens krona. Staffan, vad gör de som på ett avgörande sätt skiljer sig från det U Roy, Grand Master Flash, Beastie Boys, Public Enemy och all Djunglemusiker som kom i början av nittiotalet? Du får ursäkta men jag ser inte det nya och revolutionerande där heller. Jag ser bara en långsam utveckling; den globala byns möjligheter att utveckla lite grann genom korsbefruktning. En loop hämtad från en libanesisk bergssångare till ett juste groove? Men vänta! Det gjorde ju Byrne och Eno redan 1980.

När den gode Staffan skrev följande skrattade jag så att jag kiknade:

"Det är allt annat än ett minne jag vill dela kollektivt med dängfulla pomaderade rockromantiker i rocknrollsvart som tycker att vinylskivor är uppkåtande i nån källare på Söder. Jag har inget gemensamt med de där människorna. Eller rättare sagt: jag VILL inte ha nåt gemensamt med de där människorna."

Nu ska vi se:
"Dängfull" - senast i fredagskväll som spenderades på, jajamensan, Söder, check;
"pomaderad" - inte nu längre, men det får bli ett check eftersom jag troligvis skulle vara det om hårlängden tillät;
"rockromantiker" - dubbelcheck;
"rocknrollsvart" - check;
"vinylskivor uppkåtande" - ny vinylspelare inköptes för två år sen, check;
"källare på Söder" går däremot bort idag. Har dock varit med och drivit klubb här i början på nittiotalet och vänt vax på en del söderkrogar. Fan, det ser ut som om det blir ett check där också.

Staffan, jag tycks nog vara din värsta mardröm personfierad.

***

Dagens lyteskomik hittade jag i Svenskan: Anton "Bevara oss från gatuvåldet" Abele är medarrangör till galan 'Stoppa gatuvåldet' som ska vara idag. I Stadshuset. Med Beatrice Ask. Och Thomas Bodström.

* Joe Strummer om inspelningen av Sandinista!

10 kommentarer:

Staffan B sa...

Hmm.

"lyfter fram M.I.A och Lethal Bizzle som den nya skapelsens krona. "

Det gör jag egentligen inte. Jag har kallt M.I.A. överskattad flera gånger tidigare. Jag använde dom bara som exempel på "annan" musik som är låtit sig influeras av Clash men som ändå på nåt sätt går utanför den här Clash Society-sfärens begreppsförmåga, tydligen.

Jag påpekade ju också tidigare att Burial låter jävligt mycket tidigt åttiotal. Jag är typ den första att skriva under på att inget egentligen hänt inom popvärlden sen guvetnär och att inte postpunken rent musikaliskt var så nyskapande som vissa påstår. Public Image, en lite mer oskicklig version av Can, typ.

I övrigt så får jag nog bjuda på att texten slår lika mycket mot mig själv, dängfull sällan, absolut inte pomaderad eller iförd rocknrollsvart men alldeles för intresserad av The Clash för att gå fri. Jag har sett YouTubeklippen när Topper Headon gästade Carbon/Silicon för ett par veckor sen, exempelvis. Jag har Clashaffischen från Grönan inramad.

Men antinostalgi är ett punk-credo och jag tycker inte de här Clash-hyllningarna känns bra.

Härmape-ordet var ju ett lån från Häglund eller Lokko, minns aldrig vem men jag gillar formuleringen om "härmaporna som klänger i träden".

Sånger från nedre botten sa...

Staffan, det låter som om jag inte gjort min research ordentligt och inte läst tillräckligt långt tillbaka på din blogg. I frågan om skapelsens krona ber jag dig således om ursäkt. Fast jag hade på känn att det fanns en bumerang gömd i din text. Oavsett klädkod eller Yardleys pomada. Uppenbarligen delar vi också syn på "förnyelsen" av populärmusiken. Det var nästan det jag misstänkte.

Cliff Hanger sa...

Äsch då, du är ju riktigt duktig på att formulera dig.

Anonym sa...

Tack för länk till Staffan B. Mycket bra blogg.
Är ganska säker på att jag halkade in på den för längsen och hittade en mycket underhållande sågning av Clash-tribute galan på Debaser.Yes? Var själv inte där men har sett DVDn och det var plågsamt nog. Boomarkade aldrig bloggen då och glömde den. Nu är den sparad!

Jah Hollis sa...

John Lydon lär ha suktat efter att ta över som sångare i Can efter Damo Suzuki, men det sket sig. Så fick vi Sex Pistols och Public Image LTD i stället.
Can har för övrigt gett oss den (i brist på bättre ord) coolaste albumtiteln hittills:
Soon Over Babaluma.

Sånger från nedre botten sa...

Soon over våddå? Näh, det dansar bort. Bland albumtitlarna gillar jag nog Goats Head Soup bäst. I alla fall idag, eller just nu.

Markus F sa...

Jag gillade också Staffans sågning av Clashnostalgikerna, trots att Clash enligt mig är all musiks höjdpunkt.

Plura och Per Persson som Clashtolkare känns ungefär lika kul som Christer Sjögren och Martin Stenmark med "Las Vegas"-show eller Elviscovers.

Markus F sa...

Korrigering: Efter att ha sett Melodifestivalen två lördagar i rad så vill jag ta tillbaka vad jag sade om Clashcovers av Plura och Per Persson. Det låter betydligt mer lockande än vad som helst som sveriges schlagerelit kan åstadkomma.

Sånger från nedre botten sa...

Är det det valet står emellan? Ok då, jag håller med. Skål för Plura!











(vad då jag ironisk?)

Anonym sa...

Kul blogg! Apropå vinyl så kör jag just nu en tävling på min blogg där man kan vinna just vinylskivor i parti och minut. Titta gärna in!