"Hands down, Im too proud for love
But with eyes shut, its you Im thinking of"
"Thursday night, every thing's fine, except you've got that look in your eye
when I'm tellin' a story and you find it boring"
Världen är lite disig idag. Till och med damråttorna i tvättstugan hade ett febrigt skimmer kring sig. Därför är det inte heller förvånande att två låtar om kärlek krockar i min skalle. Lykke Lis om hur man tar sig vidare i kärleken och Kate Nashs om hur man tar sig ur den. Som om det inte var nog började jag sjunga på 'All The Young Punks' när jag städade tvättstugan efter nån idiot till granne.
***
I huvudet går jag och funderar på ett inlägg om vänsterpartiet. Lars Ohly var ju tvungen att göra en sosse och gå ut med en avbön kring partiets skolpolitik de senaste åren. För den som orkar läsa Ohlys avbön finns den på DN debatt idag. Det är inte utan att jag oroas över den här offentliga självspäkningen. Dessvärre är jag allt för cynisk för att inte tro att vi kommer att se ett antal liknande omläggningar av politiken från sossarna och vänstern under ett par år nu; små justeringar högerut. Carl Bildts ord om den enda vägen ekar. Och känns inte också det motsägelsefullt: Sällan tidigare har opinionen varit så mycket emot en regering och dess politik. Då påbörjas ökenvandringen. Huga, som de säger i Solna. Hursom helst, skulle jag skriva nåt om vänsterpartiet skulle det antagligen bli ett långt långt inlägg och min hjärna klarar knappt att hålla fast vid en tanke åt gången just nu, så jag skippar det och ber att få återkomma.
lördag 10 november 2007
Motsägelser
Etiketter:
Carl Bildt,
Kate Nash,
Lykke Li,
Musik,
politik,
socialdemokraterna,
vänsterpartiet
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Och här hittade jag plötsligt denna:
www.dn.se/DNet/
jsp/polopoly.jsp?a=712713
Snyggt jobbat! Länken sitter där den ska nu.
Skicka en kommentar