I'm the Moral Minority

"What you see is what you get
You've made your bed, you better lie in it
You choose your leaders and place your trust
As their lies put you down and their promises bust"

Det finns en ologisk ekvation som brer ut sig allt mer i samhället: Vi som medborgare/medlemmar är i allt mindre utsträckning beredda på att ta ett eget ansvar för vårt och andras liv, men kräver att andra ska göra mer - men till obefintliga kostnader. Låt oss ta ett exempel:

För cirka trettio år sedan hade de flesta arbetsplatser en fackklubb, nästan oavsett hur stor eller liten den var. Den lokala fackklubben förhandlade om lönepotter, arbetstider och arbetsmiljö. Avgiften till förbundet var inte sällan mellan 1,5 - 2 procent av lön, utan tak. Förbundens ombudsmän förhandlade åt dem som inte hade någon klubb, var förhandlingsstöd till dem som behövde det och fungerade som kursledare i arbetsrätt till klubbarna. De senaste 15 åren har allt fler fack infört tak i avgifterna med effekten att förbunden har fått skära ned på personal. Och det hade väl varit ok om engagemanget hade varit lika stort som i början av åttiotalet. Det är det inte. Att få folk att engagera sig är ofta lögn i helvete. Däremot går det bra att gnälla över de höga medlemsavgifterna (eller varför inte skatterna) och beklaga att man får vänta när man behöver hjälp.

Sorry, men det håller faktiskt inte. Vare sig medlemsavgifter eller skatter kan bli lägre om vi själva inte är beredda att offra lite av vår tid till vårt eget och andras bästa. Det mina damer och herrar är den enda ekvationen som går ihop.

Union Sundown

"Today they say that we are free,
Only to be chained in poverty.
Good God, I think it's illiteracy;
It's only a machine that makes money"

Det är märkligt, vi går in i en djup lågkonjunktur, varslen står som spön i backen; finansmarknaderna världen över hålls uppe av statliga garantier och närmare två årtionden av nyliberal ekonomisk teoretisk hegemoni har övergått till ett närmast ljudlöst mumlande och helt plötsligt får en keynesian Nobelpriset i ekonomi. Paul Krugman är liberal, tro inget annat. Men han är den där gamla typen av liberaler, ni vet dem som folkpartiet gömt undan på historiska museet, en sån som tror att staten har ett större ansvar än att tända och släcka lyset om natten. Och det är faktiskt rätt befriande och underhållande att läsa Paul Krugmans blogg då och då. Inte för att han propagerar för världsrevolutionen eller kapitalismens död, även om man efter att ha legat under den nyliberala filten kan förledas tro det, utan för en ansvarsfull ekonomisk politik. Och det är inte kattskit i dessa tider.

Bob Dylans 'Union Sundown' känns nästan mer aktuell idag än när den kom ut 1983.

Stoppa vansinnesstafetten

"I'm walking in the street
With the lastest on my feet
And the hair that makes the people stop and stare"

I morse var det ett inslag på morgonnyheterna om att Norrbottens landsting ska ha egna stafettläkare i konkurrens med dem som redan finns på marknaden. De ska jobba för sin vanliga lön plus 4 000 kronor om dan. Extra. Är det inte innovativt? Vilka andra yrkesgrupper tycker vi inte behöver 4 000 kronor extra. Om dan? Jag har en teori om att städerskor, gatstädare och sophämtare betyder mer för primärvården än vilken husläkarmottagning som helst. Av det skälet röstar jag för att de ska få 4 000 kronor extra om dan ifall de kör ett extrapass. Jamen det är ju läkarbrist, hör jag nån invända. Är det? För bara några år sen hade vi fler läkare per capita än vi hade för trettio år sedan. Av nån anledning tror jag inte att alla de läkarna har emigrerat eller dött. Kanske arbetar de med fel saker, tar emot färre besök än för trettio år sedan, kanske ägnar de sig hellre åt skönhetsoperationer än primärvård, eller vem vet kanske gör de bägge delarna så att villan i Djursholm kan pröjsas av på rekordtid. Vad vet jag. En sak vet jag dock; eländet med stafettläkare måste få ett slut. Vi kan inte ha yrkesgrupper som parasiterar på människors behov. Det är snuskigt och oetiskt. Mitt förslag är att staten tillsammans med Sveriges kommuner och landsting agerar för att få ett slut på dränaget av våra skattemedel.

(v) hade fel och rätt på samma dag

"To lonely nights uptown.
Don't let them bring you down,
Lonely nights uptown,
Don't let them bring us down, no"

Tänka sig, igår hade svt-text två artiklar om vänsterpartiet. I sak hade partiet både fel och rätt på samma dag. Förövrigt inte helt ovanligt när det gäller vänstertiet. Den ena handlade om att Lars Ohly kräver att de religiösa samfunden viger homosexuella. Varför då, undrar jag. Vi har religions- och organisationsfrihet i det här landet. Tror ett gäng hedenhösare fortfarande på en avundsjuk massmördare till Gud samtidigt som de dessutom är övertygade om att homosexualitet är en styggelse så är det den sektens frihet att tycka det. Vill en facklig organisation utesluta nazister för att nazismen är emot stadgarnas portalparagraf om alla människors lika värde är det facket frihet att utesluta nassar. I stället för att kräva saker av sekter är det bättre att staten utfärdar vigslar så får samfunden frälsa vilka de vill. Efteråt.

Sen har vänsterpartiet rätt i sin syn när det gäller skattefrågan. Det kan inte vara så att när en borgerlig regering har sänkt skatten på ett område ska den skattesänkningen vara statfäst i lag. Politik handlar om fördelning av resurser och synen på var de resurserna gör mest nytta. Önskar man mindre klyftor i samhället, ja då får man acceptera högre skatter. Inget samhälle har än så länge lyckats bedriva en klassutjämnande politik med ett lågt skattetryck.

Efter festen kommer baksmällan

"You can fool some people sometimes,
But you can't fool all the people all the time"

Jo, jag måste erkänna att jag blev lite blöt i ögat när jag hörde slutet av Obamas segertal i morse. Jag har sagt det förut, jag är en blödig jävel. Men det kändes stort. S omedelbara fråga var hur lång tid det tar innan han blir skjuten. Låt oss slippa ännu en politisk martyr. Martyrskap grumlar alltid verkligheten och får oss att glömma politiken. Det spelar ingen roll om vi pratar om Kennedy, Palme eller nån annan ikon. Alla har säkert haft sina förtjänster, men ingen av dem var utan politiska eller mänskliga brister.

För Obama väntar en verklighet där hans vallöften om skattesänkningar, sjukvårdsrefomer och Gud vet vad kommer att ställas mot ett budgetunderskott nånstans mellan -700 och -1000 miljarder dollar. Lägg därtill att kostnaderna för krigen inte kommer att minska avsevärt under Obamas mandatperiod eftersom att en omedelbar reträtt är politiskt omöjlig. Utrymmet för alla utlovade reformer är därmed starkt begränsat. Med det sagt är inte slaget förlorat, men vänta inga mirakel. Vill det amerikanska folket, eller för den delen du, se förändringar måste de/du ligga på och kräva dem. Don't give up the fight.

Vredens druvor

"Cos it's gonna take a nitcomb to get rid of me
Cos I just realized that it was meant to be
I'm standing at the sale of the shoes of bankrupt men"

I början av nittiotalet sa jag upp mig från ett relativt välbetalt jobb, tänkte göra som så många polare gjort tidigare genom åren, softa ett tag på a-kassa och fundera över vad jag ville med mitt liv. Jag hade knappt påbörjat min frivilliga arbetslöshet för än nittiotalskrisen slog till med full kraft. Hade du inte gymnasiekompetens fanns det inte ens ett städjobb att få, det var den bistra realiteten. Samtidigt tog borgerliga nationalekonomer tillfället i akt och skyllde arbetslösheten på LAS, MBL och en allt för hög a-kassa. På så vis lyckades de flytta skulden för en kris från en självklar del av det kapitalistiska systemet till den arbetslöse. Mer eller mindre rättframt sa de att hungriga människor jagar bäst. De där galna professorerna som fick spaltkilometers utrymme på debattsidorna fick mig att börja plugga. Målet var en professur så att jag också kunde få torgföra mina åsikter, i stället för vetenskapliga rön, i media. Nu blev det inte så. Barn kom emellan. Och i sanningens namn hade jag mycket svårt för luften i den akademiska världen, den kändes mig unken.

Vi går nu in i en ny kris och jag är jävligt oroad över vilka konsekvenser den kommer att få. Blir den långvarig lär klassklyftorna eskalera i en fart vi nog inte trodde var möjlig i det här landet. Skälen är enkla: A-kasseförsäkringen är inte indexerad, vilket innebär att de 80 procenten, som inte ens var 80 procent då, är långt från 80 procent av lön idag; a-kasseersättningen trappas successivt ned efter tid; a-kassersättningen har fått en bortre parentes, har du tur kommer du in på en arbetsmarknadspolitisk åtgärd, lönen för den kommer att vara som din a-kassa, när du sen åter blir arbetslös beräknas din a-kassa utifrån vad du hade under åtgärden. Studier räknas inte längre som en arbetsperiod, det geniala i att kristider kan vara tider för kunskapslyft -inte bara för individen utan för hela samhället- och klassresor har minimerats. Alla dessa försämringar i a-kassan är vår nuvarande regering skyldig till. Lägg därtill en försämrad sjukförsäkring och mörkret breder ut sig.

Ökade klyftor i ett samhälle skapar ett hårdare samhällsklimat. Redan nu förfasas vi över tillgången till vapen och ett allt råare våld. Vi får det samhälle vi förtjänar. Väljer vi partier som medvetet ökar klassklyftorna får vi också tas med allt fler (be-)svikna människor som känner att deras möjligheter att förverkliga sina drömmar är nära nog noll och intet. Människor vars framtidsmöjligheter kraftigt begränsas kommer inte bara stå vid sidan och titta på när de rika förlustar sig, de kommer att ta sin del av kakan, med eller utan våld. Så är det. Men det behöver inte vara så. Ondskan är inte genetisk eller etnisk, ondskan skapas av andra människor. Av dig och mig.

Ur led är tiden

"I lived my dream today I lived it yesterday
And I'll be living yours tomorrow
So don't look at me that way!"

Så var det dags igen för årets nyheter om de privata friskolornas aktieutdelningar. Enligt Rapport delades det ut 84 miljoner kronor till aktieägarna förra året. Pengar som kommer från våra skatter. Det är klart att man kan moralisera över det, men är det så att vi nu har accepterat ett system med privatägda skolor så är det väl närmast en självklarhet att de här företagen försöker drivas med mesta möjliga vinst, det är liksom hela poängen med att marknadsanpassa skolsystemet. Om du läser den här rapporten om Walthers Gymnasium kanske du också tycker att det är osmakligt att företaget återigen ger en aktieutdelning på mångmiljonbelopp. Själv tycker jag att hela friskolereformen är fullständigt åt helvete och snarast förpassas på historiens skräphög. Det räcker inte med några kosmetiska ingrepp för att få fason på det hela. I ett framtida, mer upplyst samhälle, kommer historikerna undra varför politiker lät sekter och samfund sköta utbildningen. En högst adekvat fråga. Men vare sig vår nuvarande eller en kommande regering kommer att ändra på tingens ordning. Såvida det inte blir ett folkligt tryck i frågan. Men även här är jag pessimist eftersom föräldrarna har lämnat över makten i skolfrågorna till lärare, rektorer och skolföretagen. Och vi får den verklighet vi förtjänar.

Tidens tecken

Eftersom att det borgerligt styrda landstinget här i stan har beslutat att höja patientavgiften till akuten så fixar Svenskan en enkätundersökning på nätet. Frågan är "Vad är viktigast för dig?" Det finns två svarsalternativ:

1. Att inte patientavgiften blir högre
2. Att inte SL-kortet blir dyrare

Fler alternativ finns inte. Framförallt är det väl ett tidens tecken att inte fråga: Är du beredd att betala nån krona mer i skatt för att alla ska få tillgång till en bra vård och en väl fungerande kollektivtrafik?

Kristider

"either I'm too sensitive
or else I'm gettin' soft"

Jag drömde om han som gjorde mig mest besviken i våras. Vi har faktiskt inte träffats sen dess, trots att vi har barn i samma klass. Jag kan tydligen fortfarande inte släppa hans svek och jag har drömt om honom tidigare, men då har det ofta utmynnat i nån form av otrevligheter. I natt var det däremot spänt när vi sågs. Jag försökte ignorera honom, men av nån anledning blev vi tvungna att samtala, om vad och varför har jag glömt, och det blev inte uppgörelse i solnedgången, utan bara lite positivt jobbigt. För så är det, jag gillade honom verkligen. Och det är väl därför sveket känns så mycket mer.

***

Igår friskförklarade sjukgymnasten mig och mina knän och gav mig rådet att fortsätta cykla och styrketräna benen. Kul råd när vintern nu står i farstun och vägarna är fulla av blöta löv. Det innebär att det inte längre finns några undanflykter, vill jag genomföra sommarens planer är det bara att pallra mig iväg till Friskis & Svettis eller nåt liknande. Jag måste erkänna att tanken gör mig jättenervös. Gym och de som går på dem har jag aldrig känt mig befryndad med. Det är en helt annan värld i mina ögon. Jag är ju han som slutar lyssna och beställer en öl till när folk pratar vikter och kalorier. Ska jag bli en av dem? Läskigt.

***

Tydligen var det inget större fel på de svenska bankerna i alla fall. De har gjort fantastiska vinster, om än inte lika stora som i fjol. Swedbank som många har velat få till en enda stort svart hål har en rörelsevinst på 3 113 miljoner kronor. Snacka om kris! SEB ska tydligen sätta igång ett sparpaket då deras vinst bara handlar om 2 010 miljoner kronor. Dom sumpade visst 677 miljoner i Lehman Brothers-konkursen och då är det ju klart att de anställda får ta smällen, inte han eller hon som var direkt ansvarig. Sen lär väl kunderna få pröjsa nån ny liten avgift också så är den förlusten snart ur världen.

Jag fattar inte

"han samlar drömmar i fickan
på en skenande cykel"

Igår la regeringen fram en "stabilitetsplan" på 1 500 miljarder kronor. Staten ska vara garant för de lån som bankerna tar. Ni får förlåta mig min okunskap men alla, inklusive Anders Borg och Mats Odell, har ju sagt att de svenska bankerna stod på solid grund, att det inte var nån fara med det svenska finansiella systemet, om det inte var nån fara varför behöver de då våra pengar?

En väckarklocka till Bryssel

"Ya running and ya running
And ya running away.
Ya running and ya running,
But ya can't run away from yourself"

Knappt hade trycksvärtan torkat i gårdagens DN förrän ledarsidans malliga utrop: Europa kan, blev till ett: Europa kan - understundom. Att rädda banker kan Europas politiker enas om och det är väl bra om räddningen innebär ett övertagande av kontrollen och inte bara av skulderna. Även industrin lovas nu hjälp från EU. Men att enas om att minska utsläppen som hotar mänsklighetens framtid tycks vara svårare. "Nej, det blir för dyrt!", "Klimatmålen hotar tillväxten!", "Åtgärderna blir för tunga för vår industri!" är orden som idag hörs från EU.

Kan inte nån skicka en väckarklocka (modell Hesa Fredrik) till det pågående toppmötet i Bryssel. Vissa politiker måste ha kvartat rätt rejält de senaste tio åren då larmrapporterna har avlöst varandra lika regelbundet som slottsvakten. Vad de här pajasarna tydligen inte ser att de nu har chansen att ställa om och också tjäna på det. Ty de länder vars industri satsar på miljötekniska lösningar kommer att kunna kapitalisera på dessa lösningar då de kommer att behövas i hela världen.

Men nej då, vad som ligger tio år fram i tiden tycks vara ett allt för långt perspektiv för dagens politiker. Antingen är de rädda att inte stå med på inbjudningslistan nästa gång deras nationella industrimagnater bjuder på lunch eller kanske inser de att miljömässigt hållbara lösningar inte är förenliga med ständigt sänkta skatter och då finns ju risken att medelklassen röstar på andra politiker som sänker skatter så att de får det bättre. Arbetarklassen har för länge sen tröttnat och skiter i valurnan eller proteströstar på vilka dårar som helst som pekar finger och skriker att problemet har en etnisk lösning i stället för en ekonomisk.

***

Den vackra höstbilden är tänkt att fungera som en motvikt till textens syrlighet. Ifall nån nu undrade.

One Track Mind

"And they all play on the golf course and drink their martinis dry,
And they all have pretty children and the children go to school
And the children go to summer camp and then to the university
Where they are put in boxes and they come out all the same"

Inte helt oväntat gick en av Svenskans ledarskribenter i spinn över Fredrik Reinfeldts regeringsdeklaration. Han lyckas också med konststycket att applådera Reinfeldts fadäs. En fadäs som den elake djävel jag nu är skulle älskat att se: statsministern rusar upp i talarstolen efter kungens tal. Orkestern lirar. Och lirar. Under tre musikstycken står Reinfeldt där i talarstolen. Det måste ha varit olidligt långa låtar för vår statsminister. "Det gäller att man är på plats om man ska få något gjort”, sa han tydligen när musiken tystnat. Och så kanske man kan se det. Personligen tycker jag bilden är talande för en regering som inte vill läsa på, utan tanklöst springer iväg och fattar en rad beslut som sedan måste revideras nåt år senare.

Sen är det inte utan att jag förundras över hur dessa nyliberaler resonerar. Nyss var vi inne i en högkonjunktur då var receptet för en fortsatt god ekonomi sänkta skatter, nu är vi på väg in i en lågkonjunktur och då är receptet återigen sänkta skatter. Det är nästan så att jag undrar om inte Walter Lure skrev låten 'One Track Mind' för dem.

"We'll give it to 'em in black an' white"

"I know I dreamed you a sin and a lie
I got my freedom but I dont have much time
Faith has been broken, tears must be cried
Lets do some loving after I've died"*

Så skickade jag iväg den då till slut: jobbansökan. Jag lovar er att det pirrar rätt rejält i min mage bara jag tänker på det. Blir jag kallad till intervju kommer jag nog kräkas av nervositet. Jag har inte sökt jobb sedan 2002. Antalet anställningsintervjuer jag gått på i mitt liv kan räknas på ena handens fingrar. Sedan 1979. Då kanske ni förstår mig.

***

Om inte jag minns fel ska Riksbanken stå oberoende från regering och riksdag. Hur väl rimmar det med Anders Borgs uttalanden om vad räntan kommer att ligga på nästa år?

***

Inflationstakten i år har legat stadigt över 3 procent. För LO-förbundens medlemmar innebär det en utebliven reallöneökning. Industriförbundens avtal är uppsägningsbara inför det tredje året. Problemet är att många av de andra förbunden skrev på för tre år utan uppsägningsklausul. Tar industriförbunden strid faller samordningen som skulle ge lågavlönade kvinnor mer i plånboken. Sen har vi oket om en annalkande lågkonjunktur. Jag skulle inte vilja sitta i LO:s avtalsråd just nu. Samtidigt; ett fack som inte tar strid för reallöneökningar, vad är det för ett fack?

***

Har ni sett den här fina videon med Louis Armstrong och Johnny Cash?



* Texten är som Mick Jagger sjunger den här.

Left, Right

"While the queen of england sits on her throne,
Off bingo cards and chicken bones.
Don't drink yourself to a lonely death,
In casinos on crystal meth"

Socialdemokraternas valanalys tycks ha fått dem att tro att de för att återta regeringsmakten 2010 måste närma sig moderaterna. Jag tror att de har fel. Valnederlaget för två år sedan bar ett namn: Göran Persson. Folk var helt enkelt skittrötta på att se och höra karln. Han var ett sänke. Till saken hör att under hans regeringstid ökade klassklyftorna. Vilket vanliga sosseväljare mycket väl kände av. Det var alltså inte bristen på högerpolitik som avgjorde valet, utan snarare bristen på vänsterpolitik i kombination med en pamp som fått storhetsvanssine. Att sossarnas kanslihushöger nu komenderar högerut march var inte oväntat. Men lika fullt deprimerande. Tack och lov tänds nu ljus i mörkret.

Och från mig kommer naturligtvis ett citat från en musiker, Tom Robinson:

"If left is right
Then right is wrong
You better decide
Which side You're on"

***

Morgoncitatet kom från Dirty Pretty Things halvnya låt "Tired of England":

Den yrvakne syndaren

Bland det första vår nuvarande regering gjorde när de kom till makten var att avskaffa Arbetslivsinstitutet (som bedrev oberoende forskning om bland annat arbetsmiljö) samt att hårdbanta Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöverket har som det heter "regeringens och riksdagens uppdrag att se till att arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningar följs". Det gör man bland annat genom arbetsmiljöinspektioner. I regeringens första budget beslutade de att Arbetsmiljöverket skulle få minskade anslag med 50 miljoner per år fram till 2009. Att dessa nedskärningar skulle få konsekvenser varnade alla som arbetar med dessa frågor om.

Ett par spektakulära arbetsplatsolyckor under senare tid har nu fått Sven Otto Littorin och regeringen att yrvaket konstatera att något måste göras. I en debattartikel i Svenskan skriver Littorin att "Regeringen tar ökningen av dödsolyckor på största allvar" och att "För regeringen går nu arbetsmiljöarbetet in i en intensivare fas". Och vad menar då Littorin med detta?

Jo, att Arbetsmiljöverket ska få 33 miljoner nästa år;
och att regeringen kommer "att tillsätta ett Arbetsmiljöpolitiskt kunskapsråd med forskare och experter som ska förse rege­ringen med kunskapsunderlag inom arbetsmiljöområdet."

Det är naturligtvis trevligt att regeringen till slut insett att arbetsmiljön i det här landet faktiskt i värsta fall kan leda till döden. Men hade det inte varit bättre om de hade lyssnat till skyddsombuden, arbetsmiljöinspektörerna, forskarna och fackförbunden redan från början och då låtit bli nedskärningarna: Att inte ha minskat Arbetsmiljöverkets anslag med hela 30 procent samt att inte avskaffa den oberoende arbetslivs- och arbetsmiljöforskningen?

***

Märkligt. I morse vaknade jag klockan fem. Ett par minuter senare ringer telefonen. Jag svarar. Personen i andra änden lägger på. Jag kan inte somna om. Medan jag ligger där och vrider mig får jag den här låten i skallen:

I Was Definitely (Not) Made For These Times

Det var väntat. Efter en veckas intensivt följande av Eurosports sändningar från TdF kunde det inte gå på nåt annat sätt. Jag reagerade på den redan första gången de visade den. Tänkte att; hmm, den här kommer jag att vakna upp med, det är liksom en sån låt. Jag snackar om musiken till Volvos reklam för C30. Att det är Annika Norlin a.k.a Hello Saferide som gjort låten tog jag reda på alldeles nyss. Samtidigt var det redan från början nåt jag kände igen. Jag hoppas att Annika fick fett mycket deg för rättigheterna. Tack och lov är det inte reklam för nån stadsjeep, utan Volvos "miljöbil". Miljöaspekten är tydligen att kunden kan välja om han eller hon vill ha en bensin- eller etanoldriven bil, det vill säga C30 finns som både och. Snacka om miljöbil!

Sell Out

"You've done too much
much too young
Now you're married with a kid
when you could be having fun with me"

Jaha, så var han igång igen då, Teflonpannan Odell. Lycklig som ett barn över att ha "sålt ut" nåt igen. Men vilar det inte ett löjets skimmer över hela den här affären? Det statliga fastighetsbolaget, Vasakronan, säljs till ett annat statligt fastighetsbolag; AP Fastigheter. Men Mats ler och säger:

- Det är det verkligen inte. AP-fonderna har pengar som de ska placera. Staten har inte pengar att placera.

Och så lovar han intäkterna ska gå till allt mellan himmel och jord, från vägbyggen till pensionärer. Men först ska amorteringarna på statens lån betalas. Hur mycket som sen ska räcka till vägar, järnvägar och äldreboenden återstår att se. Hur äldreboendena blev en statliga angelägenhet förtäljer dock inte nyhetsrapporteringen. Men i Odells värld tycks allt vara möjligt.

***

Marathonmannen var inte bakis igårkväll när vi tog en liten tur ner till Flaten på cyklarna. Han försvann som en avlöning i backen upp mot Hellas. Sen satt han utanför korvkiosken i Älta och väntade vänligt in mig när jag kom flåsande. Vi avslutade med ett par Staropramen på nån uteservering i Hammarby innan vi skiljdes.

***

Det är lite trist att inte få se Gustav Larsson i Touren. Jag tror nog att han hade gjort bra ifrån sig där också.

***

Marathonmannen blev inte alls besviken över att slippa bråka med min dator i kväll. Mycket märkligt.

***

En del tycker att cykling är en fjollsport. Ta ett titt på klippet och fundera sen på om du själv skulle våga delta i ett lopp. Vilket som helst.



***

I morgon blir det först några mil runt Södertörn, sen ska jag och Marathonmannen bänka oss i en soffa och se första etappen på Touren med några riktigt goda bärs. Vad du än gör, ring mig inte mellan 14.45 och 17.00. Jag kommer inte att svara.

Problems - So What You Gonna Do?

"Now when yuh heard about this girl, her name is Maxine Her beauty is like a bunch of rose (But)If I ever tell you bout Maxine You would a say I don't know what I know (but)/.../
Hey listen up Now ease it up When I Leila K loves you
He's electric Don't get electric baby As I adore you"

Märklig morgonmix: Leila K meets Chaka Demus & Pliers Uptown. I min hjärna funkade det alldeles utmärkt. Är inte lika säker på att det skulle göra det i verkligheten.

***

Jag träffade en gammal polare på väg till jobbet som tipsade mig om bloggen Post Punk Progressive Pop Party som tycks bygga på en rätt rolig idé: "Idag för xx år sedan släpptes/föddes/dog blablabla" och så finns det en video samt en länk till musiken. Tydligen behöver man nåt program som packar upp plattorna man vill lyssna på. Och det är här jag ofta tröttnar -jag är är med andra ord ingen fildelare- eftersom jag blir alldeles skitnödig över att behöva ladda ned nåt program som jag inte har en susning om varifrån det kommer och vad det kommer att göra med min burk. Så det blev ingen morgonlyssning på Generation X 'Wild Dub'.

***

Paulinho 0-1, vad var oddsen på det?

***

Cykelgänget i Malmö ställde in sin beställning på cykeltröjor gjorda på ull från Australien. Eftersom att en del fårfarmare fortfarande använder sig av metoden mulesing. I vilken utsträckning metoden används är oklart eftersom att den ska fasas ut till 2010. Och det är väl fint att man gärna bär nåt etiskt på sig. Samtidigt är det här med etik knepigt. Det är oerhört lätt att reagera och bojkotta ett material, samtidigt som hela klädindustrin gör vad vi i princip kräver av dem, letar efter billigare och billigare produktionsanläggningar. Få av oss ger fan i att köpa de billiga skorna/brallorna/tröjan trots att vi borde vara mer än väl medvetna om att till DET PRISET kan det inte har producerats till en just lön. Och här nånstans börjar jag surna till; det tycks vara fan så mycket lättare att bry sig om söta djur, som exempelvis lamm, än om människor. Samtidigt fortsätter de etiska problemen i snabbköpet när vi handlar den billigaste köttbiten, kycklingen eller baconpaketet. För handen på hjärtat, hur många är det som alltid köper kravmärkt, trots att vi egentligen borde? Vi vet ju att de där billiga köttbitarna faktiskt satt på djur som nog inte hade det allt för glatt under de dygnslånga resorna till slakteriet.

CKRM, ovanstående är inte en anklagelseakt mot ert beslut, som jag har full respekt för. Det är ett resonerande kring en hållning där jag själv ofta är en fet dubbelmoralist. Jag hoppas verkligen att ni hittar några etiskt tillverkade snügga tröjor. Gör ni det beställer jag gärna en.

***

Det är lätt att få intrycket att det av Kalla Faktas "avslöjande" skulle ha hänt en hel massa saker och visst H&M tycks ha reagerat, vilket i och för sig inte är fy skam. Men den som googlar lite kring frågan inser snart att vidrigheterna uppmärksammades som mest 2005 och att det var då som fårfarmarna pressades till att fasa ut mulesing som metod. Inte på grund av TV4 "avslöjande".

***

Davies 0-2. Det skulle jag gärna ha spelat på.

***

De observanta ser att jag har städat lite bland länkarna, några är på semester och då har jag lagt undan dem, samtidigt som jag har lagt till några nya som jag gillar.

***

Vi ses på fredag.

I Lalalalaland är alla glada och nöjda

"The streets are dark, and there's no-one about
I wander home and all the ,the lights are out, I keep wondering
Where did you get that blank expression on your face?"

Är det nån mer än jag som blir lite lätt trött på nyheten om att Attendo Care skatteskrivit företaget i skatteparadiset Jersey? Inte nog med att våra skattepengar går till ett riskkapitalbolags vinster, de beskattas inte heller.

Men enligt rådande ekonomisk doktrin är allt i sin ordning. Det stora problemet, enligt doktrinens förespråkare, är att för få privata företag profiterar på vården och naturligtvis att systemet är uppbyggt på skatter i stället för privata försäkringar och att patienterna inte själva betalar sina kostnader. Hade vi haft ett sånt system hade vi aldrig haft nån strejk inom vården, utan alla hade varit glada och lyckliga eftersom att vi då hade nått utvecklingens clou.

Tanken är naturligvis ointressant. För den som tänker ett steg längre kommer raskt fram till att arbetsmarknadskonflikter faktiskt förekommer inom den privata sektorn och att den privata sektorn inte på något sätt är en fredad zon. Även om Svenskans ledarskribenter drömmer om det och driver samma linje som Svenskt Näringsliv, att konflikträtten ska monteras ned till att bli ett svagt och tandlöst vårdpaket, är vi inte där än.

Att många i det system de förespråkar inte skulle ha råd med den högkvalificerade vård som de idag har rätt till tycks inte bekomma marknadsfundamentalisterna ett endaste dugg.

Musik och politik

"Lura mej
nej,nej
va folk än säger ..."

Ikväll blir det Billy Bragg på Södran. Jag hoppas verkligen att det blir bättre än förra gången jag såg honom, då hade han precis släppt albumet England, Half English och framträdandet var lite småsegt och gubbigt. Inte för att jag har några förväntningar på att Billy alltid ska vara den unge arge man som skrev det tidiga åttiotalets vackraste kärlekslåt, nej det vore allt för orättvist. Men kanske skulle han återigen lita på sig själv och ta ned formatet till en acka, tele eller ett piano, eller varför inte alla tre. Nå, vi får väl se vad kvällen ger.



Det går ju inte gärna att skriva ett inlägg om Billy Bragg utan att bli politisk. Häromdan skrev jag om att Kristina Axén Olin ville ge stockholmarna skatteåterbäring. Idag presenterade Svenskan ytterligare en rapport som får Axén Olins skatteåterbäring att se ut som nåt helt annat, nämligen nedskärningar i vår gemensamma välfärd. Det vill säga i de tråkiga områdena vård, skola och omsorg. Rapporten visar att antalet lärare per elever är färre än för ett år sedan. I en annan artikel om skolan framgår det att många skolor prioriterar bort studievägledare av ekonomiska skäl och för dem som har jobbet är situationen omöjlig, snittet är en studievägledare på 550 elever. Skatteåterbäring någon?