"Thought he was done man, thought he was finished,
But he's back up again
And after about ten clear minutes, he was back in the game."
Tänk att jag alltid glömmer bort att juli är förruttnelsens månad. Jag hoppade av tricken vid Mariatorget och gick upp Torkel Knutssonsgatan, svängde ut i solskenet på Hornsgatan och knockades nästan av stanken. Den kommer inte bara ifrån sopbilarna som gör sina kommandoräder varje morgon. Nej den kommer från all skit och alla picknickrester som stadsmänniskorna slängt i papperskorgar och i rabatter, från nattens fyllor som kommit upp på trottoarerna och i rännsten. Och i värmen jäser det och frodas. På så sätt kan vi få en föraning om hur det stank i städerna för 200 år sedan. Värsta stanken var nog, som vanligt, på Vasagatan utanför McDonalds. Det är inte utan att man funderar över lönesättningen på olika yrkesgrupper en sån här morgon. Att läkare som räddar liv ska en bra lön är nog alla överens om. Men varför en gatsopare, som troligen gör minst lika mycket för folkhälsan, inte ska ha det får ni gärna förklara för mig. Hursomhelst, i morgon tar jag nog en annan väg.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Vardagshjältejobben är alltid för lågt betalda. Renhållningsarbetare, sjuksyrror, städare m.fl. Tyvärr går det ju ofta hand i hand med utbildning och kompetenskrav. De kommer alltid vara lågavlönade. Fast de är dom som är de riktiga hjältarna. För vem vill ha deras jobba?!
När jag var liten tyckte jag att sopgubbarna var de tuffaste killarna i världen och ville själv bli sopgubbe. Men som med så många andra av mina drömmar blev det inget av med det heller.
Skicka en kommentar