måndag 30 juli 2007

Stel måndag

"...den e giftig å den smittar ner dig
du har hört den förut så du visslar me mej, bah"

Stel. Mange Schmidt i skallen. Otippat? Nix, stelheten kommer från fotbollspremiären igår och att 'Giftig' skulle fastna i skallen var ingen högoddsare, refrängen är som ett hubbabubba under skosulan. Vad som däremot är helt otippat är att jag inte är bakis. Vi blev ändå sittande på 3V från åtta till elva och på den tiden hinner det slinka ner några Urquell. Det blev mycket snack om musik igår; om Manic Street Preachers, Radiohead och Jens Lekman bland andra, om de är bra eller inte. Jag och B landade i att Manics sångare är för opersonlig för att göra några större avtryck i historien. Radiohead, tja, de är för trista kort och gott. Jens Lekman likaså. Det borde införas det inte ett varningssystem inom musiken; tråkar du ut oss en gång, gult kort, tråkar du ut oss en gång till rött kort. Efter ett rött kort ställs nästa spelning in.

***

En annan som borde få rött kort och därmed inte få ställa upp i nästa tävling är Cadel Evans som inte ens försökte vinna etappen, och ta in sekunderna på Contador, utan i stället bevakade sin andraplats. Snacka om tråkig! Är det inte ens förbannade skyldighet i en tävling att försöka, om det finns den minsta chans, att vinna den?

5 kommentarer:

Ankan sa...

Radiohead ja. Jens nja. Manic nej. Har aldrig förstått mig på de sistnämnda. Men låten med Cardigans-Nina tycker jag e bra.

Sånger från nedre botten sa...

Alla som lirar musik kan för eller senare göra en bra låt, det betyder inte nödvändigtvis att de är ett bra band.

Jah Hollis sa...

Radiohead var i alla fall bra en gång i tiden och The Bends håller än. Jag såg dom live ett par gångenr vid den tiden också och det var sensationellt bra.

Sånger från nedre botten sa...

Jah, ibland är det skönt att vara oense med dig. Som till exempel nu.

Neander sa...

Radiohead är verkligen trista, generellt.
Men "Street spirit" med medföjande video är verkligen bra, specifikt