"Va e're som stinker så jävligt"
Det finns de som hävdar att privatiseringar inom vården ökar effektiviseringen. Och det kan säkert ha sin riktighet när det gäller mindre vårdinrättningar. Samtidigt är det minst sagt märkligt att de chefer som ena dan uppenbarligen inte klarade av att effektivisera, nästa dag klarar av det, då stålarna landar i egen ficka. I dag skriver Svenskan om ett minst sagt hårresande exempel, Maria beroendecentrum som förra året hade en aktieutdelning på 84 miljoner kronor. Vd, Lotta Ormarken, säger:
- Vi går med vinst för att vi slimmat organisationen och har en hängiven personal.
Jag tror säkert att de har en hängiven personal. Men det är inte utan att jag frågar mig hur en verksamhet av Maria beroendecentrums slag kan slimmas ned med 84 miljoner. Jag får inte ihop det. Att ett företag som dem på årsbasis kan göra en vinst på 84 miljoner inom vården är faktiskt hårresande. Det handlar trots allt om pengar som du och jag har betalat in via skatt.
Av och till kommer rapporter om hur svårt det är för missbrukare att kunna komma in på vårdinrättningar. De långa kötiderna leder inte sällan till att det är för sent. För att uttrycka saken bildligt: Missbrukaren dog i väntrummet. Hur många fler vårdplatser skulle 84 miljoner kunna ge?
Dessvärre är inte Maria beroendecentrum det enda företaget inom missbruksvården som gör mångmiljonvinster. Jag tror inte ett dugg på att den vård som erbjuds idag är den kostnadseffektivaste eller ens den bästa. Jag tror att missbruksvården behöver en ordentlig genomsyn och därefter ett nationellt program som sätter missbrukar intressen i centrum och inte vårdbolagens.
Sist jag såg min gamle kompis J satt han fortfarande väntrummet. Kanske sitter han där än. Kanske ligger han på Södra kyrkogården.
***
Förresten, är det nån som vet om SJ har gått i konkurs? Jag menar, det har nu gått sex dagar sen jag ställde en fråga via deras webbformulär första gången. I måndags ställde jag samma fråga en gång till. Det enda som har hänt hittills är att jag har fått deras autosvar om att de mottagit frågan. Min fråga gällde hur många cyklar de kommer att acceptera på avgången till Uppsala från Stockholm klockan 07.11, då starten på på välgörenhetsloppet Ride of Hope går klockan 09.00 på söndag morgon. Nu sitter jag inte i skiten, jag har fixat skjuts. Men trots det är jag nyfiken på vad jag får för svar och framför allt NÄR SJ kommer att leverera ett svar. Vad tror du?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Jag tror inte du får någe svar. Förfrågan gick direkt i papperskorgen...
Med din attityd ska du antagligen inte ha något svar...
tänker kanske SJ...
Skämt å sido, angående privatiseringen av Maria. Det är verkligen svårt att få matematiken att gå ihop. Missbrukarvården i stort har i och för sig länge varit nästan uteslutande privat och icke-fungerande. Maria har varit "ljuset i mörkret" när det gäller missbruksvård. Girigheten verkar vara den enda drivkraften. Det samma gäller den så kallade fria etableringsrätten för vårdcentraler. Klart det är mer lönsamt med friska patienter som vill ha lite plåster på såren än tunga patienter med riktiga bekymmer. Till slut är det ändå dina och mina skattepengar ner i fickorna på dom som redan har och i många fall nolltaxerar.
Min "attityd"? Och SJ "tänker"??? Nu förstår jag ingenting. Sluta lukta på björnklistret!
Jag tror SJ fungerar fortfarande.
Jag kan faktiskt se ett och annat X2000 skymta förbi när jag kollar genom köksfönstret.
Jah, det är nog bara konkursförvaltaren som driver de viktigate delarna i väntan på ett anbud. Informationsavdelningen bedömdes inte behövas.
Maria-fallet luktar pyton och är ett exempel på hur illa empati och ekonomi går inop (i varje fall i dety kortsiktiga vinstutdelande perspektivet).
SJ, den gamle vännen, har säkert fått hack i skivan.
".. att de chefer som ena dan uppenbarligen inte klarade av att effektivisera, nästa dag klarar av det, då stålarna landar i egen ficka" Där satt den! :D
Håller med dig, vinster i den storleksklassen - finansierade med skattemedel - är direkt stötande.
Men vilken skuld har politikerna som sluter avtal som gör dessa vinster möjliga? Att "slimma" för dessa belopp är omöjligt, någonstans har det blivit en kvalitetsförsämring.
Slow, bättre ett hack i skivan än ett hack i rälsen.
Gina, det står bortom alla tvivel att i det här fallet bär politikerna hela skulden.
Vad gäller privatvård kan "slimmad organisation" mycket väl betyda "systematisk underbemanning". Och att personalen är "hängiven" är måhända inte så konstigt, eftersom det annars kan bli tråkigheter.
http://www.arbetaren.se/articles/inrikes20080813-3
Anders jag vet att det där exemplet inte tillhör ovanligheterna på svensk arbetsmarknad. Lagstiftningen behöver ändras. Under den är regeringen kommer inget att göras. Dessvärre saknar också alternativet förståelse för problemet.
Skicka en kommentar