torsdag 7 juni 2007

Meet Me in the Morning

"You say yes, I say no.
You say stop and I say go go go, oh no.
You say goodbye and I say hello"

Vagt satte den igång sen somnade jag om. Vaknar. Tystnad. Solsken irrar över golvet. Lockar inte. Vill ligga kvar. Ligger kvar. Ett öga bevakar klockan på dvd:en. Tystnaden fortsätter. Tänker stanna här tills musiken kastar mig ur sängen. Det gör den inte. Ligger kvar. I en halvtimme. Sen är det nog. Går upp väcker min dotter som lika lite vill stiga upp. Är tvungen att bära ut henne i köket. När mokabryggarens trygga puttrande sätter igång kommer det:

"Movitz, din lungsot den drar dig i graven. Knäpp nu oktaven..."

Det gurglar fram ur munnen. Vill inte tystas:

"..ännu en fälsup? Vill du dö? — Nej, gutår!"

Dottern tittar på mig med frågande blick. "Vem är det som ska dö?"

"Alla", svarar jag inte med ett leende. Säger bara muntert att det hon just har hört var Carl Michael Bellman. Han som alltid var ute på tokigheter med Tysken och Rysken.

5 kommentarer:

Cliff Hanger sa...

En del bus måste han ha hittat på eftersom han satts in i så många historier med ryssen och tysken. Ingen rök utan eld.

Sånger från nedre botten sa...

Jo så var det nog. Fast i min dotters mun heter det inte ryss eller ryssen, det heter naturligtvils rysk eller rysken. Klart som korvspad om man tänker efter.

Pekka, finnarnas motsvarighet, vem det nu var, hittade ju också på en del tokigheter.

Markus F sa...

Enligt Ernst Brunner så talade Bellman både tyska och ryska, så han kanske var med som tolk?

Anonym sa...

Med Bellman som diplomat hade Molotov/Ribbentropp-pakten kunnat förhindras, andra världskriget stoppats innan det kommit igång, och världen varit vackrare.
Eller så är det det vackra vädret, det goda rosévinet, och de där förbannade klämkäcka Billy Joel-låtarna som inte vill försvinna från min mentala jukebox...

Sånger från nedre botten sa...

Markus, när det gäller Ernst B:s utsagor om saker och ting skulle jag nog vara lite skeptisk, inte direkt det sanningsvittne man skulle vilja ha med sig vid en rättegång, om jag säger så.

Neander, jag lider uppriktigt med dig, det låter fasansfullt.