"E're is på fotbollsplan i år
Står trettonvånginshuset kvar där det stod när jag drog
Jag minns en massa fester där hos Elton på balkongen
Det var där jag rökte braj för första gången"
Står trettonvånginshuset kvar där det stod när jag drog
Jag minns en massa fester där hos Elton på balkongen
Det var där jag rökte braj för första gången"
Andra morgenen i rad vaknar jag med samma textrad i huvudet, "e're is på fotbollsplan i år...". Det är nog inte så konstigt. Jag är mitt uppe i en femdagarssemester. Jag hade fem dar sparade från förra året som jag tänkt använda till nån resa. Jag kom inte iväg av en mängd olika skäl, men det är ok. Nu är jag på en annan resa i stället: Som delansvarig på en fotbollsskola. Jag lovar att det är en riktig äventyrsresa. 65 grabbar och tjejer i åldrarna 6 - 12 år. De två första dagarna var fyllda av konflikter, testa gränser, men tack och lov också av mycket skratt och lek. Jag har tröstat, förklarat, bannat och skällt. Jag har suttit med en sexårig grabb i en timmes tid i en from förhoppning att han skulle ta reson och förstå att även han måste förlåta när han varit dum. Han var sur och tvär och brydde sig inte. Men efter att ha suttit vid sidan av en fotbollsplan i en timme med en lika envis ledare som satt och kommenterade alla roliga övningar som pågick över hela planen, blev det för mycket även för den här grabben: "Jag kanske vill fortsätta lite då". Vi gick in och han fortsatte. I nästa paus ser jag grabben som inte ville ha nåt att göra med tjejerna som han bråkat med leka "Bro, bro och breja." Gissa om det kändes som en seger.
En annan seger är att 12 av fotbollslagets 15 tjejer är med på fotbollsskolan. Förra året var de tre. Grabbarna som leder träningarna är omkring 18 bast och lirar i juniorallsvenskan. Det spelar ingen roll. De har blivit så avdribblade av de här tjejerna så att det liknar ingenting. I två dar var jag tvungen att skälla på tjejerna som en bandhund. De satt uppflugna i träd och i buskarna och på läktaren. På fotbollsplan var de bara ibland, om det var nåt de tyckte var kul. Efter två ordentliga utskällningar och en riktigt tuff träning med mig som tränare skärpte de till sig. Igår eftermiddag var det underbart att se glöden i deras ögon när vi skildes. De hade lirat med grabbarna på lika villkor och även om det finns killar som ligger långt fram i utvecklingen såg de att var lika bra och ofta bättre än många killar. De hade växt.
6 kommentarer:
Krävs lite tålamod misstänker jag?
När det är gnälligt, ja, annars är det bara att go with the flow som de säger på andra sidan sjön.
Fantastisk låt, det där... Det är liv i den gubben, helt klart.
På tal om Thåström. Jag såg "Ebba the movie" ikväll. Mycket bra.
Pimme ska ha all respekt för att han alltid gått sin egen väg. Sen gillar jag inte allt han gjort, men än sen.
Ebba the movie har jag nog inte sett sen den visades på bio, när det nu va. Menar du att den håller än?
Jag har någe svagt minne av att jag sett den för 10000 år sedan. Men jo, jag tyckte den var bra. Jag fick också till en riktigt skön bas i högtalarna, vilket gav lite extra tryck.
Skicka en kommentar