"In my garden, there are the post office, y'a my buddies, the cashier of the Felix Potain,
In my garden, there is my dog, there is its niche, there is its wine,
In my garden, there are the julots not-cores, y'a factories, y'a of the dustbins,
y'a the swindlers of the street of Courcelle"*
Jim Carrol och John Lydon. Den ene amerikan från New York, poet och musiker, den andre andre irländare från London, oljudssammansättare, vad kan dessa herrar ha gemensamt? Jo, båda gick i katolska skolor och hatade varenda minut av det. Varför? Konformiteten, tvånget att underkasta sig dogmerna, nunnornas och lärarnas sadism, den intellektuella öknen som dessa skolors läror stod för.
Ah, men vi lever inte på 1960-talet kan säkert någon kristen friskoleentusiast invända. Det är förbjudet att spöa ungar. Det är förvisso sant. Vi lever på 2000-talet och vi vet att psykisk tortyr är effektivare än fysisk. Och i många kristna samfund är fortfarande synden är bärande del av tron. Enligt deras tro är vi människor av naturen syndfulla. Tvingar vi våra barn att tro att de hamnar i helvetet om de onanerar så kanske de låter bli (säkert). Lever de efter den rätta läran - skuldtyngda, eftersom ingen klarar av det - så kommer de till himlen snabbare än det går att säga Satan. Lena Ringqvist berättar här om sin uppväxt i ett frireligiöst hem (tack Jah för länken). Hon är idag tacksam för att det inte fanns några friskolor när hon var barn.
När tron blir en dogm, det vill säga att trons lagar står över samhällets lagar, kan Riksdagen klubba vilka lagar och förordningar de vill. Den nationella skolplanen är inte värd mer än pappret som du skriver ut den på. En sekts friskola förblir en sekts friskola och de, i förhand annonserade, kontroller som görs kommer inte att påvisa några fel och brister i undervisning. Varför skulle den göra det? De är inte idioter som agar barn eller lär dem att tron på att Gud skapade världen på sju dagar faktiskt är en överordnad lära framför vetenskapen när det företas en inspektion. Men är du dogmatiskt troende kan det stå vad som helst i de läroböcker som eleverna måste tillgodogöra sig enligt läroplanen, Bibelns ord väger tyngre. Så är det bara.
"They're there to humiliate you and browbeat you. Believe it or not, there's people who are trying to bring that back into the schools again, to restore law and order to future societies!"**
* Babelfishöversättningen av Manu Chaos Le Petit Jardin är kanske inte helt klockren, men rolig är den.
** John Lydon, Rotten (No Irish, No Blacks, No Dogs).
lördag 29 september 2007
I min trädgård, del två
Etiketter:
demokrati,
Friskolor,
John Lydon,
Manu Chao,
Musik,
politik,
Religionsfrihet
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Det gäller att mota de religiösa friskolorna i grind, så att säga. Ännu ett område som den nya regeringen inte känns bäst lämpad att hantera.
Synd är inte ett tillstånd hos den enskilde. Synd är en del av en existerande struktur. Denna struktur utmärks av kapitalism och egoism.
Jag misstänker dock att böcker av de latinamerikanska teologerna Leonard Boff, Gustavo Gutierrez och Ernesto Cardenal är jävligt bannlysta på de kristna friskolor vi har i Sverige idag.
Det är säkert automatiskt, systematiskt och strukturerat ordnat på det viset.
Det är verklig, äkta synd. På flera nivåer.
Cliff, friskolorna kommer borgarna inte att ta bort, det är klart. Men glöm inte att det var Göran P som öppnade dörrarna på vid gavel för all sköns "pedagogiker". Ska du få sossarna att förbjuda religiösa friskolor behövs det nog ett avsevärt antal skandaler först.
Neander, om dessa herrar vet du mer än mig, och kanske är det synd. Vad vet jag. Just nu har jag fullt upp med John.
sånger...: Du har en fascinerande resa framför dig, om du vill veta mer. Det kan jag nästan vara avundsjuk på.
Så lite så. Tjejens berättelse är ett intressant inlägg i debatten
Skicka en kommentar