Crackin' Up

"I do your laundry
And your cooking too
What more, woman
Can a man like me do"

Scenariot var precis som väntat, mittbackar som skickade långbollar upp på Zlatan och Elmander. Efter fem minuter saknade jag en tokilsken Ljungberg som vågar hålla boll och spela längs med backen. Mer irriterande var nog tjatet från kommentatorerna om vilken fantastiskt bra match det var. Det var böljande, det var det. Men var det bra? Nja, det beror på om man gillar ett obefintligt mittfältsspel eller inte. Personligen älskar jag stenhårda mittfältare av Schwartz-typ som städar framför backlinjen. Vare sig Danmark eller Sverige har några såna lirare. För Danmarks del innebär det att de torskar fler matcher än Sverige av det enkla skälet att deras spelidé går ut på att vara spelförande. När motståndaren vinner boll, hinner/vill/kan inte danskarna ställa om och då kommer målen. Sveriges idé bygger på snabba omställningar från försvar till anfall. Alla försvarar hela tiden, när bollen vinns ska den upp snabbt på anfallarna. Problemet med det spelet är att de centrala mittfältarna sällan orkar hänga på upp i anfallen utan hamnar på mellis i ingenmansland. Tack och lov har Sverige speedkulor i form av Elmander eller pålitliga målgörare som Allbäck. Och Zlatan. Det är väl bara att instämma i hylningskören. Men en som verkligen ska ha en eloge är Kennedy, som jag tycker visade att Alexandersson kan pensioneras. Kennedy jobbade hårt både framåt och bakåt. Chippen och Kennedy på var sin kant och anfallarna får lite mer kreativitet att arbeta med. Och Svensson då. Ja spelar man mot BP och Trelleborg vecka efter vecka så hamnar man till slut i BP:s och Trelleborgs tempo. Så är det bara.

***

Skum dröm 1. Jag drömde att jag gick omkring i en lägenhet som var Hattes. Där några kvinnor jag inte kände höll på att städa. Det var natt och det var uppenbart att Hatte var död. Jag gick och letade efter nåt som jag kunde ta som minne. Jag hittade en obskyr samling solglasögon, allt annat var i princip bortstädat. Jag vaknade i tårar.

Skum dröm 2. Jag var i doktorns verkstad i Hammarbyhamnen, det var ingen där mer än jag. Då upptäcker jag att jag inte har nåt på mig på underkroppen. Över huvud taget. Vaknade förvirrad.

Skumt uppvaknande. S: "Kolla spindeln på väggen". Jag, yrvaket: "Vardå? S, pekande: "Där". Och det är sant. Första reaktionen; Jaha och tänker somna om. Men det är inte så lätt när det en halvmeter från mitt huvud sitter en cirka fyra centimeter fet spindel. Tar en bit papper och mördar den. Sen somnar jag om.

***

Trots att jag är stel som en lyktstolpe känns det trist att inte kunna fara ut med Svarta Springaren längs nån vacker höstväg. Jag behöver köra slut på mig själv fysiskt minst en gång i veckan. Ölen får en helt annan smak då.