Okidoki, för er som sitter och somnar framför datorn. Här har jag nåt som jag måste dela med mig av. So simmer down:
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
-You know there ain't no street like home To make you feel so all alone-
Om mig
- Sånger från nedre botten
- Stockholm, Sweden
- Jag har en märklig ”sjukdom”, så gott som omedelbart när jag vaknar får jag en låt i skallen. Det är inget jag kan styra över. Vissa mornar kan jag komma på mig själv med att nynna på Snoddas, Boney M eller Dirty Pretty Things.
Musiklänkar
Andras skrik-, sång- och mummellänkar
Vi rullar
Fotbollslänkar
Bloggarkiv
-
▼
2007
(276)
-
▼
oktober
(30)
- En osmaklig historia
- Dumheter
- Inte en meter gratis
- LAJ och besöksrekordet
- En dubbelmoralists bekännelse
- Inte så illa
- Matildas the defendant
- Skitsaker
- Glenns åtta
- Are You Alright?
- "Vi går ut lugnt, va?"
- Rauk On!
- Blåsarr
- Ärftlig sjukdom
- Pausmusik
- Lokko är värd en ursäkt - av Svenskan
- Sunday Morning
- Förlåt
- Friday Night - Uptight!
- Lokko censurerar Lessing
- Songs of Freedom
- Fejsbok
- Olust skriver inga blogginlägg
- Uppför, nerför och nära döden
- Raj, raj fiskebåt
- Höstdepp
- Sju plattor jag inte vill leva utan
- Den gudomliga komedin fortsätter
- Thank You For The Music - igen
- Dålig efterfrågan går ut över miljön
-
▼
oktober
(30)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar