torsdag 25 oktober 2007

Matildas the defendant

"And its a battered old suitcase to a hotel someplace
And a wound that will never heal
No prima donna, the perfume is on an
Old shirt that is stained with blood and whiskey
And goodnight to the street sweepers, the night watchmen flame keepers
And goodnight to Matilda, too"

Jag stod i duschen och tänkte precis "jaha, en tyst morgon" då utgångsraderna på Tom Waits 'Tom Traubert's Blues' kom nerdimpande i skallen. Det var inte bara texten det var melodin också. Det är i det läget man önskar sig Tom Waits röst. Tänk att yla igång hela huset klockan halv sju med en sån pipa. Fast jag hade nog skrämt dottern.



Tom Traubert's Blues bygger på Waltzing Matilda. En melodi som jag ibland får i skallen. Och det är verkligen en fenomenal melodi. Men jag ger inte mycket för originalet, det säger mig inte så där jättemycket, utan det är Tom Waits och Skids versioner som jag brukar lyssna på. Skids gör en fantastisk acapellaversion. Inte heller den har originaltexten, utan handlar om en från 1:a världskriget hemvändande aussiesoldat som berättar sin historia om anfallet av Gallipolli. Sången avslutas med att mannen sitter på verandan och ser veteranparaden gå förbi:

"And so now every April, I sit on my porch
And I watch the parade pass before me.
And I see my old comrades, how proudly they march,
Reviving old dreams of past glory,
And the old men march slowly, all bones stiff and sore,
They're tired old heroes from a forgotten war
And the young people ask "What are they marching for?"
And I ask meself the same question.
But the band plays "Waltzing Matilda,"
And the old men still answer the call,
But as year follows year, more old men disappear
Someday, no one will march there at all."

En så god antikrigssång som någon.

7 kommentarer:

Anonym sa...

Såg Waits två kvällar i rad för sisådär åtta år sen. Har bootleg från båda konserterna. Mina kanske mest välplacerade totalt två lusentappar någonsin.

Sånger från nedre botten sa...

2000! du menar turkiska lira hoppas jag?

Martin sa...

Jag har aldrig varit någon stor Waits-man även om det känns som jag borde men jag har en samling. Sista låten var den nämnda visade det sig. Men så kom något emellan och nu hittar jag inte skivan. Den försvann spårlöst mellan skivhyllan och stereon. Hur går sånt till? Jag fick spela Scorn of the women med Wedding Parties Anything istället. De sjunger "sing me no more songs about Waltzing Matilda". Waitsplattan kanske dyker upp igen i morgon.

Jah Hollis sa...

Neander: Var det på Cirkus? Jag var där med. Det var suveränt.

Sfnb: Med all respekt, blandar du inte ihop korten lite här? Låten som Skids gör, är det inte And The Band Played Waltzing Matilda?
en.wikipedia.org/wiki/
And_The_Band_Played_Waltzing_Matilda

Tom Traubert´s Blues har för övrigt tillägget (Four Sheets to the Wind in Copenhagen) i titeln. Den är helt enkelt en djävligt snygg, och poetisk, beskrivning av en riktig rumlarkväll i Köpenhamn.
Där har man ju en hel del stoff att hämta själv om man nu haft talangen att skriva sådana låtar.

Jah Hollis sa...

OK, OK, jag ser nu att du länkar till den andra låten. Men två olika låtar är det lik förbannat. ;-)

Sånger från nedre botten sa...

Jah, jag har aldrig hävdat att det är samma låt, nånstans, men att de bygger på Waltzing Matilda står bortom allt tvivel.

Anonym sa...

jah: Ja, det var på Cirkus. Andra kvällen var bäst.
Förmodligen den bästa konsert jag någonsin kommer att få uppleva.
Troligt, tillockmed.
För den kvällen var otrolig.
Det är otroligt häftigt med artister som kan lira tretti låtar en kväll, byta ut hälften till kvällen efter, och ändå bibehålla en sån oerhört hög kvalitet.

sånger...: konsertbiljetterna gick på sjuhundra. Lägg på lite på grund av hög och desperat efterfrågan på svartabörsen omedelbart efter första konsertens slut, för att få plåtar till andra kvällen. Lägg sen på kostnaden för bootlegsen, och du landar i runda slängar på två lakan.