"Damn all these beautiful girls
They only wanna do your dirt
They'll have you suicidal, suicidal
When they say it's over"
Det var länge sen jag tyckte nån hip-hop svängde, men dottern har sjungit Sean Kingston i en veckas tid nu och jo, jag tycker att 'Beutiful Girls' är helt ok, förmodligen för att verserna är raggainspirerade. Och för Doo Wopen. Och Motownorkestreringen. Sen går det inte att komma ifrån att refrängen är ett riktigt häftplåster.
***
Vad använder du för nycklar för att förklara världen? Jag tror att jag främst använder två; musik och skönlitteratur. Händelser, tillstånd och känslor i mitt liv brukar jag ofta hitta referenser till i låttexter. I samtal, oavsett vad de handlar om, poppar den ena textfrasen efter den andra upp i mitt huvud som lägger samtalet på plats. Inte sällan är jag tvungen att bita mig i tungan för att inte börja sjunga låtarna. Hade jag gett efter för impulserna hade jag väl suttit inspärrad vid det här laget. Helt klart hade jag nog fått sparken.
När jag är på väg till eller från jobbet kryssar mellan horsepundarna vid centralen kommer ofta två låtar upp i skallen, dels Ebbas 'Heroinister och kontorister' och the Waterboys 'Old England'. Likheterna mellan låtarna är slående:
"journalists are dignified and everyone is civilised
and children stare with heroin eyes, heroin eyes, heroin eyes"
"kavajer & slipsar där vi hittar liken.
I Stockholms hjärta flera tusen
heroinister & strikta kontorister"
När jag tvivlar på mig själv eller på relationer, ja då kommer låtarna farande som ur en skenande jukebox. Ledsen eller glad, spelar ingen roll. Låtarkivet hittar alltid nåt som passar till just den situationen. Och passar inte låten in, blir det bara en extra twist på tillvaron.
Politik eller relationer. Hur komplexa eller intrikata problemen än kan vara, så kan du ge dig på att nån har skalat av lager efter lager av strunt för att i en låt komma fram till kärnan. Nåt som du kan ta fasta på och som kan förklara vad det hela handlar om.
Och försöker någon blända dig, eller blanda bort korten, kan du alltid tänka:
"The stars are the greatest thing you've ever seen"
***
Skulle jag ha lirat mot ett lag i så fula tröjor (länkarna öppnas på egen risk) hade jag också torskat. Jag hade hade förmodligen sprungit runt och blundat hela matchen för att slippa se eländet.
***
"Å när Bajen losar har vi ingen sorg..."
tisdag 2 oktober 2007
Thank You For The Music - igen
Etiketter:
Bajen,
Ebba Grön,
fotboll,
Kenta,
Musik,
R.E.M,
Sean Kingston,
The Waterboys
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
14 kommentarer:
Otroligt fula tröjor, ja.
JoJo:s svarslåt på Beautifiul Girls är också bra.
http://wifebeaterlove.blogspot.com/2007/08/beautiful-girls-igen-med-en-twist.html
Hemska, sa Bull.
Svarslåten var om inte annat kaxig.
Ja, men det är ju med glimten i ögat, som man brukar säga.
Min typ av humor. Antagligen min typ av dam, också... Hon har fångat mitt förhållande till kärlek ("suicidal...") på kornet.
...
Frågan är om det inte är ett regelbrott att ha så pass distraherande tröjor?
En sak till - Jag känner mest vrede när jag tänker på Hammarby, för öjeblicket. Hur tänkte dom när dom kontrakterade Erland Hellström? Hur tänkte dom när de tätade luckorna efter försvars-avrustningen? När jag försöker räkna ut laguppställningen i försvaret till onsdagens returmöte mot Braga börjar jag omedvetet famla efter min gamla burk med Losec. Jag tror det finns några rosa (!) piller kvar där, faktiskt.
Neander, vet du om nån protest är på väg? Sen för att återknyta till mitt inlägg så är titeln på den här låten som gäller mot Brage (pt):
http://www.youtube.com/watch?v=VwhHdeHJ1Yk
God Damn You Pete...
Nej jag vet inte om det är någon protest under produktion. Men det borde vara det...
Stackars cancerpatienter.
"where comedians laugh and babies cry
where criminals are televised politicians fraternized"
Jo, jag har haft "Old England" på repeat i den mentala jukeboxen idag. Det har känts bra.
Torsdag och fredag hoppas jag ha följande lilla trudelutt i skallen...
http://www.youtube.com/watch?v=YYjBQKIOb-w
Och går det åt blå skåpet till så hoppas jag att följande trudelutt piggar upp mig:
http://www.youtube.com/watch?v=DrBLqp-s__o
SFNB: Du får ur dig så långa och innehållsrika inlägg nu, så jag hinner inte med att kommentera. Jag får försöka komma ifatt vid tillfälle.
Waterboys: Mighty Good Stuff!
Jag har vallfärdat till byn Spiddal på Irlands västkust där Fisherman´s Blues till största delen spelades in.
Ett fantastiskt ställe.
George Moussan mot Braga - vem hade trott det? Ska bli spännande att se...
Vill för övrigt gnälla (den här gången ÄR det gnäll, men berättigat sådant) om att det är taskigt att de två senaste matcherna som jag sett Bajen spela är de mot gnägget och sillstryparna. Det påstås att de vunnit mot Gefle, Braga och Elfsborg däremellan, men fan tro´t.
Neander, just nu kan jag inte höra Heroes utan att snea ur på SJ...
Pogues! I Strummerfilmen finns en underbar story: Joe har bestämt sig för att sluta med borsten. Gissa vad som händer? Han får frågan om han kan hoppa med på Pogues turné eftersom gitarristen brutit armen...
Jah, nu börjar vi bli pinsamt ryggdunkiga...
..men tack ändå.
Cliff, nu är du ute på hal is. Jag har fortfarande inte kommit längre än till jobbet.
Det finns otaliga klipp med kombinationen Strummer/Pogues på U-tube. Några riktigt bra. Andra mer spännande än bra, kanske man kan säga.;-)
Att SJ pajar Bowie för någon är ett större brott än att inte ta emot cycklar - i min värld.
SFNB: Jag menar det. Själv är jag för tillfället totalt dränerad på inspiration.
Men du ångar på. Bra!
Neander för mig är kombinationen det vidriga.
Jah, erbjudandet står kvar. Ta ett brejk och kom upp eller gör nåt helt annat ett tag. Det är bara att sätta upp en skylt på bloggen: "Stängt pga bristande inspiration. Återkommer senare." Man ska inte blogga för att andra förväntar sig nåt. Bloggandet handlar om lust. Inget annat.
Skicka en kommentar