"Wi will fite yu in di street wid we han
wi hav a plan
soh lissen man
get ready fi tek some blows
Cos All Wi Doin is Defendin"
Nu var inte det ni nyss läste den första melodi jag hade i skallen när jag vaknade, så egentligen är det fusk, men eftersom jag inte kan noter kan jag heller inte förmedla den melodi som jag gått och burit på ett tag och som poppade upp i morse. Därför får ni helt sonika nöja er med Linton Kwesi Johnsons 'All Wi Doin Is Defendin' som var jukeboxens andraval idag. Faktiskt redan innan jag hade kokat kaffe, brett mackor och väckt dottern. Dessutom ger det mig nåt att skriva om, vilket inte är så dumt.
Nu minns jag inte om det var 1979 eller 1980 som Linton lirade på Mariahissen, alldeles oavsett var jag där med en annan punkare, så det borde rimligen varit -79. Nå, vi var där i god tid. Det var inte så många på nedre plan. Mitt på golvet satt tre övervintrade hippies stenade långt bortom vintergatan. Ett annat gäng flummare satt i en trappa längst bak i lokalen och rökte på så det stod härliga till. Jag och M ställde oss framför scenen och väntade. Då hör jag en av hippiesarna så där segt och gnälligt säga åt oss "Öhh, sätt er ner". Jag svarar blixtsnabbt: "Ställ er upp, ni är inte på bio nu". Mutter, mutter. Strax efter kommer Linton in tillsammans med två dansare och då kommer det från den fortfarande sittandes hippien "vafan, ere inge band". Hade gänget varit något mer observanta hade de sett att det enda som stod på scenen var ett mickstativ och en bandare på en pall. Vi var inte många som såg den här konserten, kanske ett femtiotal. Men vi som var där dansade desto mer.
***
Törs man önska sig en likartad utveckling i Riksdagen som den i Sumpan?
***
Att Ellos gick vidare i CL är bra för svensk fotboll, i övrigt har jag inget mer att säga.
15 kommentarer:
Jag klickade just på länken till punkkonsertbilder och där var jag, på Grisen Skrikers sista gig på 4an.1979 känns som längesen.nähä på med Toots i Ipoden o ut på lunchpromenad
Å då förmodar jag att det är In the Dark? En av de bästa albumen över huvud taget.
spot on man
Mina vänner kallar mig Saida.
Underbar utveckling i Sumpan. Känns väldigt konstigt, men egentligen är det kanske inte konstigare än att Kaj Eskelinen, Johan Andersson och Alexander Östlund känns som riktiga bajenhjältar. ;-)
Det är möjligt att Elfsborgs framgångar är bra för svensk fotboll, men även om jag tycker att det ska bli roligt att se Elfsborg-Valencia är jag inte alls säker på att det är bra för Hammarby.
Gustav Gelin skriver bra i denna fråga här:
http://detarjagsomarhammarby.
blogspot.com/2007/08/
r-elfsborgs-framgngar-bra-fr-bajen.html
Men han missar det som Anonym så riktigt påpekar vilket handlar om lottning och seedning. Alltså ju fler svenska lag som går långt i europacuperna, desto färre kvalificeringsomgångar blir det och det gynnar alla svenska lag.
Ger mig strax på ett par Slåtter. På din inrådan. Och Madness i högtalarna. Bara så du vet.
:)
Jag såg Linton och Dennis Bovell och hans band på Emmaboda jazzfestival en gång för väldigt länge sedan. Jag tror inte jag bytt det mot bandaren och dansarna. Sedan var Linton tillbaka på mitt kära KB i Malmö för några år sedan och det var också en höjdarkonsert.
Ankan: Det låter som en något vågad kombination.
Ankan, skål!
Jah, du e bara homofob som inte vet vad du gillar...
Dansare!
Det var en samlingsskiva. Bra i början, sämre i slutet. Bärkan var väl inte riktigt min typ av bärka, men den slank ner. Och det e ju alltid kul att prova någe nytt!
Artister med en massa (OK, det ska väl vara fler än två) dansare på scen får mig av någon anledning att tänka på Leni Riefenstahls Viljans triumf eller nordkoreanska militärparader.
Linton hade bara två, manliga, dansare. Det var hur tufft som helst.
Jepp. Det var hur tufft som helst, även om jag inte fattade i början. Två gubbar med hatt och bruna gabardinbrallor och utanpåskjortor.
Såg hemskt udda ut med punkögon.
Skicka en kommentar