"Now there's a wall between us, somethin' there's been lost
I took too much for granted, got my signals crossed.
Just to think that it all began on a long-forgotten morn.
"Come in," she said,"I'll give you shelter from the storm.""
I took too much for granted, got my signals crossed.
Just to think that it all began on a long-forgotten morn.
"Come in," she said,"I'll give you shelter from the storm.""
Igår var jag helt slut som artist. Jag hade hoppats på att orka se hela Slaget om Alger. Jag hade till och med tagit mig en lur när jag kom hem i ett fåfängt försök att hålla mig vaken under filmen. Vi kan kort och gott konstatera: Det gick åt helvete. Det är alltid lika fascinerande när man tror att man är vaken fast att man tydligt hör hur man snarkar. Slaget om Alger får jag nog låna av en arbetskamrat som håller den som en av världens bästa filmer. Av det jag såg, innan nån släckte ljuset, var av allt att dömma inte så tokigt.
***
Igår införskaffade jag mig ett nytt tortyrredskap, ni ser det på bilden. I affären log gubben lite skälmskt och sa att det var ett bra köp, om jag bara klarar av de första veckornas pina, så har jag en sadel livet ut, förutsatt att man tar hand om den. På Brooks hemsida kan ni se bilder från tillverkningen, en del moment görs fortfarande för hand (scrolla ner till Factory Tour).
***
I Passion Is a Fashion har vi nu kommit till inspelningen av Sandinista!. En skiva som på många sätt är viktigare än den Clash-platta som alla kan älska; London Calling. Så varför är den då viktigare. Till att börja med var det den första europeiska platta där vitingar rappade. Återigen gick The Clash i bräschen för att sprida nyheterna om vad som hände på andra sidan om rasbarriären. Men Sandinista! var också en milstolpe för hur The Clash kom att intigrera Rock 'n' Roll med dansmusik och dub. Både Andrew Weatherall och Bobby Gillispie har berättat i olika intervjuer om att Sandinista! var själva grunden för Primal Screams Screamadelica.
4 kommentarer:
Äsch, att Brookssadlar skulle var obekväma i början är bara en myt. Det är sånt vi sprider ut för att känna oss utvalda.
För övrigt har jag aldrig riktigt begripit Sandinista. Den är så spretig. Vissa låtar är för korta, och andra är på tok för långa. Vi får ta en session och lyssna igenom den vid tillfälle.
Ah, en försäljare och affärsinnehavare som inte vill sälja! Ja, priset lär ju avskräcka de flesta, den saken är säker. Sandinista! spretig? Näh, det tycker jag inte, möjligtvis första sidan då, men den har ju fem till. Jah höll på att skriva att den inte ska lyssnas på i ett sträck, men å andra sidan ska man inte lyssna på REM i 3,5 timmar heller.
Utan Sandinista? Förmodligen inget Imperiet.
Utan Imperiet? Förmodligen självmord, vid sisådär femton års ålder.
Jag har "Sandinista" att tacka för dom senaste tjugo åren av mitt liv.
Enklare än så, blir det aldrig.
Markus, jag tror att det var du som skrev att du inte är intresserad av utgåvor, utan av musiken. Med Sandinista! är det så finurligt att det finns lika många ingångar som det finns låtar på plattan. Det liksom inte en skiva man lyssnar på likt andra skivor, man plockar godbitarna för dagen ur den. Ibland lyssnar jag till och med på en hel sida. Men oftast inte.
N, jag misstänker att det finns en uppsjö av plattor som inte skulle ha blivit till om inte Sandinista! visat vägen.
Skicka en kommentar