På sista semesterdan skiner solen

"Lay that pistol down, babe,
Lay that pistol down.
Pistol packin’ mama,
Lay that pistol down."

Sweet Gene Vincent! Jag vaknar, hör den där unga, vackra och kaxiga rösten: -Lay that pistol down babe, ler åt att få vakna till Sweet Gene Vincent. Somnar om.

"And if you have five seconds to spare
Then I'll tell you the story of my life:
Sixteen, clumsy and shy
That's the story of my life."

Några timmar senare sitter Mr. Smith själv på sängkanten och sjunger för mig. Ok, ok, don't push us, svarar jag och går upp med hans sång ekande i skallen när jag fixar fika och mackor. Fortsätter läsa Passion is a Fashion till frukosten. London Calling spelas in. En fråga: Vad skulle du göra om du var med i ett band och stod och spelade in nån låt när producenten kommer in med en stege och sätter igång att dansa vevandes stegen runt sig själv?

***

Trots att solen skiner så där retfullt ute, som den bara kan göra på ens sista semesterdag, vet jag att hösten snart är här. Jag kunde ju inte låta bli att skriva om Oppigårdens slåtteröl härromdan. Det fick mig att tänka lite mer på öl. De flesta av oss förknippar sommaren med öl. Det är fel. Visst, vi kanske konsumerar mer bira än annars, men den verkliga årstiden för öl närmar sig raskt: September. Det är då oktoberfestbieren kommer, det är då de riktigt goda ölen kan avnjutas till bratwurst, fläsklägg och surkål. Vill man vara lite extra piffig gör man en potatissallad med vinnegrette. Sen äter man och dricker och förstår helt plötsligt hur viss mat och dryck är som ämnade för varandra. Att den här maten inte får samma smak när man tar vilket blaskigt öl som helst till. Nej, det här handlar självklart om hundraåriga kulturtraditioner; att äter man mat från en viss region bör man även dricka det som dricks i regionen till just den maten. Det är då man kan skåda det gastronomiska ljuset. Fan, det är nästan så att jag längtar efter hösten.

***

Köper man nåt begagnat blir det alltid lite kringkostnader. Jag försökte höja styret själv och det gick väl bra, men självklart skulle nåt gå sönder. Stod där och såg ut som ett frågetecken. Tog mod till mig och ringde om hjälp. Dan innan märkte jag dessutom att ena vevaxeln satt lite löst. Men tack vare semi-professionell hjälp från BBB och renodlat professionell hjälp från hans favvomek fick jag en ny stjärna inmonterad i styret. Problemen var dessvärre inte helt lösta för vevarmen som Markus skruvat på ordentligt lossnade på vägen hem. Uppe i hans lägenhet visade det sig att ena armen var helt körd, så han slängde på en reserv tills att jag hittar en ny.

Markus belönas inte bara med ett stort tack, utan; this one's for you kid!

***

Mick Jones duckade och fortsatte spela.